Publicerad: 2021-03-08 17:18 | Uppdaterad: 2021-03-12 10:42

KI:s etikråd skärper tonen mot hårt debattklimat

Kvinnlig läkare som bekymrat tar sig för pannan
Forskare och media rapporterar om ett allt hårdare tonläge i den offentliga debatten, något som KI tar på allvar. Foto: Getty Images

I ett yttrande skärper nu etikrådet vid KI tonen mot det allt hårdare debattklimatet särskilt i samband med covid-19.

Portrait photo of Professor Jonas Ludvigsson in front of Aula Medica at Karolinska Institutet
Jonas F Ludvigsson, professor och barnläkare, har valt att lämna forskning om covid-19 på grund av hot och trakasserier. Foto: Alexander Donka

– Debatten borde föras på ett mer respektfullt, transparent och inbjudande sätt. Det som drabbat Jonas F Ludvigsson är helt oacceptabelt, säger Claes Frostell, ordförande för etikrådet vid Karolinska Institutet. 

KI ser allvarligt på de hot och trakasserier som forskare och media har rapporterat om. Ett hårdare tonläge i den offentliga debatten och i sociala medier har till och med fått forskare att lämna forskningsfält, ett exempel är Jonas F Ludvigsson som efter en storm av hatmejl såväl slutat att debattera som att forska om pandemin.

– En mångfald av uppfattningar och åsikter är själva förutsättningen för samhällsutveckling och en hörnsten i en levande demokrati. Att forskare hotas, trakasseras och även skräms till tystnad är helt oacceptabelt. Vi behöver hjälpas åt för att fördöma detta och värna den öppna, konstruktiva debatt som tillhör kärnan i en sund akademisk miljö, säger Ole Petter Ottersen, rektor vid KI som tog upp frågan i ett blogginlägg redan i april 2020

Nya insatser planerade

Nu finns flera förslag på insatser för att stärka en sundare kultur och stötta medarbetare i den offentliga debatten. Karolinska Institutets interdisciplinära resursgrupp post-pandemin (KIRP) som har inrättats av rektor, har nyligen lagt fram förslag på insatser i en färsk rapport. Deras målsättning är bland annat att sprida kunskap om skillnaden mellan KI som myndighet å ena sidan och om den individuella forskarens egna åsikter å den andra. De betonar också vikten av ett respektfullt tonläge och av vetenskapligt underbyggda argument.

KIRP påtalar behovet av fler interna diskussioner för att befästa KI:s kärnvärden i relationen mellan medarbetare och samverkan med det omgivande samhället. Fler informationsinsatser samt även en serie webbinarier finns bland förslagen.

Claes Frostell, scientific representative and chair of KI’s Ethics Council.
Claes Frostell, vetenskapligt ombud och ordförande i etikrådet vid KI. Foto: Andreas Andersson

Etikrådet skärper tonen

I ett av få yttrande sedan omstarten 2019 betonar KI:s etikråd nu också vikten av ett öppet samtalsklimat med högt i tak där alla tankar och åsikter ges utrymme.

– Etikrådets uppgift är att strategiskt belysa viktiga etiska frågor som exempelvis behovet av god akademisk sed inom forskningen. Det är inte god sed om debattklimatet är så hårt att personer väljer att tystna, säger Claes Frostell, ordförande för etikrådet. 

Även om etikrådet inte har några juridiska befogenheter hoppas Claes Frostell att yttrandet kan bli ett stöd till chefer som tvingas ta itu med frågan internt. 

– Det ligger också självkritik i vårt yttrande då vi bland annat vänder oss till våra egna forskare som deltar i media med en uppmaning att försöka behålla ett bra tonläge, säger Claes Frostell.

Stöd till medarbetare

HR-avdelningen förmedlar nu råd på KI:s Medarbetarportal till de som utsatts för hot eller trakasserier i arbetet. Här betonas också möjligheten att ta stöd av sin chef, institutionsledning eller institutionens HR-funktion.

– Även om vi inte upplevt en ökning av hot eller trakasserier så vill vi förtydliga vilket stöd som finns för den som drabbas. Det är viktigt att detta anmäls och det finns hjälp att få, säger Mats Engelbrektson, HR-direktör vid KI.

Nolltolerans mot hot

KI:s säkerhetschef Niclas Johansson betonar att incidenter ska rapporteras.

– Vi har nolltolerans mot hot och trakasserier. Blir du utsatt för det ska du göra en polisanmälan. I dag vet vi inte hur vanligt detta är men troligen finns ett mörkertal som vi behöver få större kunskap om, säger Niclas Johansson, säkerhetschef på KI.  

Säkerhetsavdelningen arbetar nära HR-avdelningen för att öka kunskapen och bidra till att varje enskilt fall uppmärksammas. 

– Vi har även tagit upp detta i KI:s krisledningsgrupp och arbetar vidare med att sprida kunskapen om vilket hjälp och stöd som finns att få för de som drabbas. Det är viktigt att vi får mer kunskap om hur stort problemet är för att kunna ge bästa stöd, säger Niclas Johansson.