News archive

Vi gratulerar Annika Sjövall vid forskargruppen kolorektal kirurgi som den 30 mars fick ta emot Tarmcancerstipendiet 2022. Stipendiet delades ut av patientföreningen ILCO Tarm- uro- stomiförbundet.

Miriam Nauri blir ny bibliotekschef på Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket (KIB). Hon tillträder tjänsten i september 2022. Välkommen!

Höga blodsockervärden kan orsaka en rad olika komplikationer vid typ 1- och typ 2-diabetes. Nu har forskare vid Karolinska Institutet identifierat en ny läkemedelssubstans som bevarar aktiviteten hos insulinproducerande betaceller och förhindrar högt blodsocker i möss. Studien publiceras i tidskriften Science Translational Medicine.

Samlingar av mänskliga kvarlevor fanns förr på många medicinska universitet. De användes för både utbildning och forskning. På Karolinska Institutet finns cirka 800 kranier och andra skelettdelar, förvarade i lådor som är placerade i särskilda utrymmen. De har inte använts i verksamheten på åtskilliga år. Om detta – och en del annat – handlade ett seminarium som KI:s etikråd arrangerade under tisdagen.

MD, PhD Kajsa Bohlin Blennow antogs som docent i neonatologi vid docenturutskottets sammanträde den 10 mars 2022.

Forskare vid Karolinska Institutet och SLU har lyckats göra det som naturen själv inte kan. Genom att använda insikter i grundläggande biologiska principer och proteinteknik har de lyckats öka konstgjorda spindeltrådars mekaniska egenskaper, vilket resulterat i fibrer med ökad styrka, och två fibertyper uppvisade lika stor seghet som naturlig spindeltråd och ett utbyte i linje med kraven på en ekonomiskt hållbar industriell tillverkning.

Forskare vid institutionen för onkologi-patologi har publicerat en artikel i Nature Communications där de skapade ett omfattande dataset och analysverktyg för leukemi cellinjer som kunde användas för att identifiera egenskaper som gör specifika leukemi subtyper känsliga för nya typer av riktade terapier.

Svedbergpriset 2022 går till Ben Murrell, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, för hans arbete med att karaktärisera antikroppsvar mot virus, särskilt SARS-CoV-2.

Torsdagen den 24 mars överlämnade H.M. Drottningen stipendier ur Konung Gustav V:s och Drottning Victorias Frimurarstiftelse till forskning för äldre

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny strategi för att identifiera potenta miniatyrantikroppar, så kallade nano-antikroppar, mot nya varianter av coronaviruset. Med metoden lyckades forskarna identifiera flera nano-antikroppar som i cellkulturer och möss effektivt blockerade infektion med olika sars-cov-2-varianter. Resultaten, som beskrivs i tidskrifterna Nature Communications och Science Advances, kan bana väg för nya behandlingar mot covid-19.

Cancerfonden delar ut 57,6 miljoner kronor till 15 forskare vid Karolinska Institutet vars arbete ska bidra till att besegra cancer. Två av dem forskar på strålbehandling, ett område som Cancerfonden nu satsar extra på.

En sammanställning av vetenskaplig litteratur där man undersökt ekonomiska krisers påverkan på självmord har genomförts i ett projekt finansierat av Region Stockholm. Majoriteten av studierna visar på en risk för en ökning i självmord under och efter ekonomiska kriser. Samtidigt indikerar resultaten från ett par studier att länder där man spenderat mer på välfärd, exempelvis skandinaviska länder, verkar ha klarat sig lindrigare undan jämfört med länder som satsat mindre på välfärd.

Förra året visade preliminära studier att omikron sars-cov-2-varianten som spred sig snabbt sannolikt skulle kunna ta sig förbi covid-19-antikroppar. Nu har en av de studierna, från Karolinska Institutet, publicerats i den ansedda tidskriften The Lancet Infectious Diseases. KI-forskaren Ben Murrell förklarar fynden och kommer ihåg hur angeläget det var att förstå den nya varianten.

Det menar Solvig Ekblad, professor i mångkulturell hälso- och sjukvårdsforskning, från forskargruppen Cultural Medicine på Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) i en debattartikel tillsammans med ledamöter i 1,6 & 2,6 miljonerklubbens medicinska expertgrupp.

Vaccination mot covid-19 under graviditeten är inte kopplat till någon ökad risk för graviditetskomplikationer. Det visar en omfattande registerstudie av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Folkhälsoinstitutet i Norge som publicerats i den ansedda tidskriften JAMA.

En ny studie av forskare vid Karolinska Institutet visar att den lokala aktiviteten av signalmolekylen Rac1 styr både igångsättning och tillbakadragande av mikroskopiska cellutskott i cykler. Cellen använder dessa cykler för att känna av sin omgivning, vilket bland annat påverkar cellens förmåga att förflytta sig. Förståelse av de cellulära och molekylära mekanismer som styr cellers förflyttningar kan hjälpa oss att utveckla bättre diagnostik och behandling av olika sjukdomar som t ex cancer.

Arbetslivet är en viktig del av en persons liv, och många faktorer påverkar hur vi mår på jobbet. Studien ska främst undersöka i vilken grad depressiva symtom kan uppstå i arbetslivet och vad som bidrar till detta genom att kartlägga depression i arbetslivet, riskfaktorer, sårbarhetsfaktorer, o.s.v.

Den 18 mars 2022 anordnade Invandrarindex tillsammans med Delmi och Tankesmedjan Fores ett webbinarium om situationen i Ukraina och vad det kan innebära för svenskt mottagande. Där förmedlade ledande företrädare för viktiga funktioner och organisationer sin bild av det aktuella läget liksom möjliga konsekvenser för Sverige och Europa. Från Karolinska Institutet och Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) medverkade forskaren Solvig Ekblad.

Cecilia Haddad Ringborg vid forskargruppen Kirurgisk vårdvetenskap, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "The perspective of being a family caregiver of a patient treated for oesophageal cancer : problems and needs" den 1 april 2022. Huvudhandledare är Pernilla Lagergren.

Vid docenturutskottets sammanträde den 10 mars 2022 beslöt man att anta Sofia Strömbergsson som docent i logopedi.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat ett protein som skyddar mot tillväxt av brösttumörer och som kan kopplas till bättre prognos hos bröstcancerpatienter. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nature Communications, kan bidra till utvecklingen av nya terapier för särskilt svårbehandlade former av bröstcancer.

KI har erhållit en donation från Karin Rosanders dödsbo. En del av donationen har avsatts för utveckling av läkarutbildningen. Som lärare vid KI har du möjlighet att ansöka om medel ur donationen. Sista ansökningsdag är 1 maj respektive 1 november.

Den 16 mars besökte biståndsministern Karolinska Institutet för att diskutera aktuell forskning om vaccination och hälsobistånd. Besöket gjordes i samband med den nationella vaccinationsveckan, som syftar till att fler ska vaccinera sig mot covid-19.

Ulrika Marklund tilldelas det europeiska forskningsrådets konsolideringsanslag 2022 för forskning om hur olika neuroner inom det enteriska nervsystemet (ENS) får sin identitet.

Det går att få fram orsakerna till komplexa sjukdomar genom att gestalta dem i form av matematiskt framtagna nätverk. Så hittades exempelvis de bakterier som driver atopiska eksem.

Med resursen "Tillgänglighet i digitala lärmiljöer" får du lära dig mer om tillgänglighet för ditt digitala kursrum och hur du skapar tillgängliga dokument.

Tre av fyra som lider av en ätstörning söker inte hjälp. Det finns ett flertal faktorer som hindrar hjälpsökande hos vuxna med ätstörningar i Sverige. Nu vill forskare vid Karolinska Institutet undersöka vidare varför personer med ätstörningar sällan söker vård och vad som skulle behövas för att underlätta det. Om du upplever att du har problem relaterat till ditt ätande, kan du delta i denna studie.

Lördagen den 12 mars var det examenshögtid på Karolinska Institutet. Två ceremonier hölls på plats i Aula Medica, en för nyexaminerade fysioterapeuter och sjuksköterskor och en för läkare och arbetsterapeuter. Ceremonierna sändes även online.

Konsortiet PREFERABLE II, som Yvonne Wengström är med i, har fått EU-medel för projektet ”Personalised Exercise-Oncology for improvement of supportive care: a super umbrella trial to demonstrate the (cost)effectiveness of live-remote exercise in cancer survivors.”

Det saknas kunskap om varför vissa människor drabbas av långvariga besvär efter covid-19. Nu visar en ny studie från Karolinska Institutet, Helmholtz Center Munich (HMGU) och Technical University of Munich (TUM) att en viss sorts immunceller, makrofager, har ett förändrat inflammatoriskt och metaboliskt uttryck flera månader efter mild covid-19-infektion. Resultatet publiceras i tidskriften Mucosal Immunology.

Personer som blev sängliggande med covid-19 i minst en vecka hade i högre utsträckning problem med ångest och depression i upp till 16 månader efter infektionen, jämfört med dem som fick lindrigare symtom eller var friska. Det visar en stor studie med deltagare från sex länder som genomförts av forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Islands universitet och publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.

Proteinet p53 skyddar våra celler mot cancer och är därför ett intressant mål för cancerbehandling, men ett problem är att det snabbt bryts ner i cellen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat ett annorlunda sätt att stabilisera proteinet och på så vis göra det mer potent. Genom att koppla en bit spindeltrådsprotein till p53 har de visat att de kan skapa ett mer stabilt protein med ökad förmåga att döda cancerceller. Studien publiceras i tidskriften Structure.

Tyler Sandberg vid Centrum för infektionsmedicin (CIM), institutionen för medicin Huddinge, försvarar sin avhandling "B cell responses to human flavivirus vaccination and SARS-CoV-2 infection" den 18 mars 2022. Huvudhandledare är Professor Hans-Gustaf Ljunggren.

Har du svårt att göra dig av med saker? Har du ett samlarbeteende som orsakar problem för dig? Forskare vid Karolinska Institutet genomför nu en enkätstudie för att undersöka hur personer med problematiskt samlarbeteende påverkades av pandemin. Du som känner igen dig i detta är välkommen att delta i denna studie.

Karolinska Institutets Centrum för hälsokriser (Centre for Health Crises) får 15 miljoner kronor i anslag från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Pengarna ska användas för att bygga upp och utveckla verksamheten under de närmaste två åren.

Tinnitus är upplevelsen av besvärande ljud som ingen annan kan höra, ett slags fantomljud. Problemet ökar, troligen på grund av exponering för höga ljudnivåer.

Ett team, under ledning av Karolinska Institutet, har kombinerat artificiell intelligens (AI) och strukturbiologi för att få insikter om två liknande protein som kan förhindra bakteriell infektion i urinvägarna respektive mag-tarmsystemet. Resultatet har nu publicerats i "Nature Structural & Molecular Biology".

Professor Anna Martling, forskargruppen för kolorektal kirurgi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, har mycket hedrande blivit utsedd till Honorary Fellow vid Royal College of Surgeons of England.

Med anledning av Världsnjurdagen bjöd H.K.H. Prins Daniel in sju svenska njur- och transplantationsforskare för en diskussion på Kungliga slottet.

Lindrig kognitiv svikt (mild cognitive impairment, MCI) anses vara det prekliniska stadiet i progressiv kognitiv nedgång och kan vara ett tidigt tecken på demenssjukdom. En studie publicerad i tidskriften Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association rapporterar att över en fjärdedel av den äldre befolkningen på landsbygden i Kina uppfyller kriterierna för MCI.

Njurfonden har utsett vilka forskare som i år får pengar till sin forskning om njurar. Av totalt 49 forskare och 6,1 miljoner kronor är det 22 forskare vid Karolinska Institutet får dela på 2,6 miljoner kronor. I samband med uppmärksammandet av anslagen tilldelas även en KI-forskare Bengt Rippes Forskarpris.

Sexuella och genusbaserade trakasserier på arbetsplatsen kan leda till ökad risk för behandling med antidepressiva eller ångestdämpande läkemedel. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Occupational and Environmental Medicine.

Parkinsons sjukdom (PD) är en progressiv och komplex sjukdom som påverkar flera delar av hjärnan men även andra delar av kroppen. Symtomen börjar gradvis, ibland med knappt märkbara skakningar i bara en hand. Skakningar är vanliga, och sjukdomen orsakar också ofta stelhet och förlångsammade rörelser. Mer än 10 miljoner människor i världen lever med PD och förekomsten ökar dramatiskt med stigande ålder.

På olika sätt, bland annat genom organisationen EMBO, som stödjer forskare och forskning inom life sciences, har flera KI-forskare erbjudit sig att ta emot ukrainska kollegor.

Hallå där Irene Brusini, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik, NVS. Den 25 mars försvarar du din avhandling "Methods for the analysis and characterization of brain morphology from MRI images", vad handlar den om?

Hon tillträder posten i samband med föreningens årliga konferens i september 2022.

I år uppmärksammas forskare som står bakom vetenskapen om hur vi rör oss med utmärkelsen 'The Brain Prize 2022'. Ole Kiehn, från Institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet och Institut for Neurovidenskab vid Köpenhamns universitet, Danmark, är en av tre neuroforskare som får det prestigefyllda priset inom hjärnforskning, som årligen delas ut av Lundbeckfonden.

Kvinnor som opererat bort en äggstock har svårare att bli gravida vid provrörsbefruktning, och föder färre barn än kvinnor med två äggstockar. Det visar en omfattande metaanalys av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Fertility and Sterility.

Den globala uppvärmningen kommer sannolikt att leda till att allt fler behöver sjukvård på grund av allvarliga saltrubbningar i blodet, ett tillstånd som kallas hyponatremi. Enligt en ny studie från Karolinska Institutet beräknas en temperaturhöjning på 2 grader öka belastningen på sjukvården till följd av hyponatremi med nästan 14 procent. Resultaten publiceras i tidskriften Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism.

Forskare vid Karolinska Institutet har studerat långtidseffekter på sjuklighet och död hos personer som fått olika modeller av biologiska hjärtklaffproteser inopererade. Resultaten, som visar på stora skillnader i prestanda beroende på modellgrupp, publiceras i tidskriften JAMA Network Open.