Precisionsmedicin i fokus när EU:s Life Science-konferens hålls på KI
Som avslutning för Sveriges ordförandeskap i EU håller regeringen en europeisk Life Science-konferens i Aula Medica på Karolinska Institutet den 26–27 juni. Precisionsmedicin är temat och KI har tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset bidragit i arbetet med framtagandet av programmet.
– Precisionsmedicin är framtidens hälso- och sjukvård. Tack vare teknologins utveckling kan vi få fram stora mängder biologiska data från individer. Detta möjliggör säkrare diagnostik och effektivare behandlingar. Det ökar också våra möjligheter att förebygga sjukdom, säger KI:s rektor Annika Östman Wernerson.
En som haft en avgörande roll i programmets utformning är Anna Martling, överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset och dekan och professor på Karolinska Institutet.
– Att Sverige nu under sitt ordförandeskap väljer att lyfta precisionsmedicin i sin slutkonferens är förstås ett extremt starkt budskap, men visar också på värdet och det systemskifte inte bara vi utan hela Europa står inför, säger Anna Martling och tillägger:
– Det valda ämnet visar på betydelsen av det arbete vi gjort på Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet gemensamt för att på riktigt föra in precisionshälsa och precisionsmedicin i vården.
Intensivt samarbete kring precisionsmedicin
De senaste fyra åren har KI och Karolinska Universitetssjukhuset jobbat intensivt med precisionsmedicin som kortfattat innebär att ta reda på så mycket som möjligt om en patient för att kunna ställa rätt diagnos och erbjuda bästa möjliga behandling.
2020 etablerade man en ”task force” för att öka takten på implementeringen av precisionsmedicin i vården och 2021 lanserade man Precisionsmedicinskt centrum Karolinska (PMCK) för att på ett ansvarsfullt och ordnat sätt föra in precisionsmedicin i sjukvårdens vardag.
– Vi befinner oss i en extremt spännande tid. Vi har samarbetat i många år mellan Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och SciLifeLab för att implementera helgenomsekvensering för diagnostik av sällsynta sjukdomar, nu pågår en kraftsamling med uppskalning och spridning till många fler områden, säger professor Anna Wedell som är föreståndare för PMCK och deltar i en paneldebatt om datadriven implementation av precisionsmedicin under Life Science-konferensen.
Tekniksprång som helgenomsekvensering, alltså möjligheten att analysera hela arvsmassan, i kombination med nya biomarkörer och målinriktade behandlingar ger idag helt nya möjligheter att förverkliga precisionsmedicinens potential.
Ökat utbildningsbehov
Men det ställer också ökat krav på samarbete mellan utbildning och forskning och hälso- och sjukvården. Dels är det viktigt att utbilda både dagens och framtidens medarbetare inom precisionsmedicin och att säkra kompetensförsörjningen för vården. Bland annat behövs fler medicinska genetiker, bioinformatiker, biostatistiker och systemarkitekter men även kompetenser inom det etiska området, till exempel när det gäller AI och datadelning.
– Precisionsmedicin handlar inte bara om forskning och vård – det handlar också om utbildning. Som ett medicinskt universitet behöver vi utbilda nästa generations vårdpersonal för den här pågående förändringen, säger Annika Östman Wernerson.
Enligt Anna Martling utgör det Life Science-kluster som nu etableras i Hagastaden ett viktigt nav för den fortsatta utvecklingen av precisionsmedicin.
– Det behövs mötesplatser mellan akademi, vård och industri. Den miljö som byggs i Hagastaden – med Karolinska Universitetssjukhuset, KI och näringslivet – stimulerar till möten och gynnsamma ”krockar” som ger en helt unik möjlighet att utveckla detta arbete ytterligare, säger hon.
Den här nyhetsartikeln är delvis baserad på en längre intervju med Anna Martling publicerad på Karolinska Universitetssjukhusets hemsida.
Om Life Science-konferensen – precisionsmedicinens era
Konferensen sätter fokus på Life Sciences med syftet att ta nästa steg i hur precisionsmedicinen ska utvecklas och organiseras – en central fråga för Europa. Evenemanget ger tillfälle till internationell dialog och samverkan mellan de viktigaste aktörerna. Konferensen kommer att belysa vikten av forskning och innovation, uppmärksamma möjligheter och utmaningar och staka ut kursen för Europa framöver.
För inledningsanförandena står energi- och näringsminister Ebba Busch, socialminister Jakob Forssmed och utbildningsminister Mats Persson. KI:s rektor Annika Östman Wernerson och Karolinska Universitetssjukhusets direktör Björn Zoëga håller välkomsttalet.