Nu testas KI-utvecklat covidvaccin som kan klara muterade virus på människor
Ett nytt DNA-baserat vaccin mot covid-19 testas nu för första gången på friska deltagare på Karolinska Universitetssjukhuset. Vaccinet har tagits fram på Karolinska Institutet och riktas mot flera delar av viruset. Det gör vaccinet mindre sårbart för muterade virus och kan därför fungera även mot nya varianter.
– Det här vaccinet gör att immunförsvarets reaktion är mer likt hur det ser ut vid en riktig infektion, jämfört med dagens vaccin. Vi hoppas på att det ska ge ett bredare immunsvar till hjälp för personer som har svårt att bilda antikroppar till exempel på grund att de går i dialys eller tar läkemedel som är immunhämmande, säger Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande från Karolinska Universitetssjukhuset.
Dagens covid-19-vacciner riktas mot så kallade spikproteiner hos viruset. Viruset använder spikproteinet för att kroka fast i kroppens celler och starta en covid-19-infektion. Därför är det effektivt att utveckla vaccin mot dem, men också problematiskt eftersom det är en del av viruset som lätt muterar, vilket riskerar att göra vaccinet mindre verksamt.
– Det nya vaccinet baseras på delar av spikproteiner från tre olika coronastammar, men också mot två andra delar av viruset som är mer genetiskt stabila. Det gör att det fungerar bra mot omikron och kanske även framtida varianter av viruset, säger Matti Sällberg.
DNA-vacciner har först nu börjat användas kliniskt men det har bedrivits forskning på dem i över 20 år. Det DNA-vaccin som testas på Karolinska Universitetssjukhuset är en innovation av Matti Sällbergs grupp på Karolinska Institutet, stöds av EU och har utvecklats inom projektet OPENCORONA. Matti Sällberg är grundare och delägare i SVF Vaccines AB som har patentsökt vaccinet.
Skydd mot nya varianter
I den kliniska fas-1 studie som pågår ingår 16 friska frivilliga vuxna, 18 till 65 år, som följs på Fas 1-enheten vid Centrum för Kliniska Cancerstudier i Huddinge i samarbete med Medicinsk enhet Infektionssjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset. Alla har tagit sin tredje dos mRNA-vaccin senast för ett halvår sedan. Deras hälsotillstånd och immunologiska svar på vaccinet följs under tre månader, bland annat med covid-test varje vecka.
– Det är bra att vi testar den här sortens nya vacciner som kan ge ett bredare immunsvar och eventuellt också skyddar bättre mot nya varianter av covid-19, säger Soo Aleman, adjungerad professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet och överläkare på Medicinsk enhet Infektionssjukdomar.
Vaccinet ges med en elektrisk puls
Att vaccinet bygger på DNA har sina för- och nackdelar. DNA kräver till skillnad mot mRNA inte strikt kylförvaring i minus 40 grader. Däremot måste en elektrisk puls, så kallad elektroporering, ges till patienten precis efter att DNA-vaccinet har injicerats för att DNA ska kunna ta sig in i cellkärnorna.
– Vår partner IGEA har inom OPENCORONA projektet utvecklat ett speciellt instrument som används i samband med injektionen av DNA. Det kallas för en EPSgun och ger en liten elektrisk stöt. Armen rycker till lite, vilket kan kännas, men det går över direkt. Patienternas upplevelse av det här är något som också registreras som en viktig del av forskningen, säger Matti Sällberg.