Kraftigt ökad risk för skador och åldersrelaterade tillstånd vid autism
Äldre autistiska personer har kraftigt ökad risk för skador, särskilt självskada, och flera fysiska åkommor som typ 2-diabetes, blodbrist, hjärtsvikt och KOL. Det visar en omfattande registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften The Lancet Healthy Longevity.
– Vi fann en ökad sjukdomsbörda hos medelålders och äldre autistiska personer, både män och kvinnor och oavsett om de hade intellektuell funktionsnedsättning eller inte. Fynden belyser behovet att förbättra vården och omhändertagandet av äldre autistiska personer, säger Shengxin Liu, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
I den populationsbaserade studien har KI-forskare kopplat ihop olika nationella register och jämfört risken för fem typer av skador och 39 åldersrelaterade fysiska åkommor hos personer äldre än 45 år. Av drygt fyra miljoner personer födda 1932–1967 hade 1 930 kvinnor och 3 361 män fått en autismdiagnos. För varje åkomma uppskattades den 25-åriga kumulativa incidensen (förekomst över tid) och den relativa risken hos autistiska personer jämfört med personer utan autism av samma kön och ålder.
Sjufaldigt ökad risk för självskada
Autistiska personer hade en ökad risk för fyra av fem studerade skador, där självskada stod för den största riskökningen följt av förgiftning, fallskador och andra kroppsskador.
– Risken för självskada var oroväckande hög, hela sju gånger högre än hos personer utan autism, och orsakerna är till stora delar okända. En möjlig bidragande faktor kan vara psykiatriska tillstånd som ofta förekommer tillsammans med autism, såsom ångest och depression, säger Shengxin Liu.
Forskarna fann också en ökad risk för 15 fysiska åkommor. Bland annat hade autistiska personer en trefaldigt ökad risk för blodbrist (anemi) och försämrad blodsockerreglering samt en nästan fördubblad risk att drabbas av hjärtsvikt, typ-2-diabetes och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom).
Många faktorer kan spela in
– Nu behöver vi ta reda på vad dessa samband beror på och hur de påverkas av exempelvis genetik, ålder vid autismdiagnos, behandling med psykofarmaka och psykosociala faktorer. Men framför allt är det viktigt att forskare, personal inom vård och omsorg och beslutsfattare samarbetar för att se till att vuxna och äldre autistiska personer får en bättre livskvalitet, säger Mark Taylor, senior forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare.
Eftersom det är en observationsstudie kan den inte fastställa några orsakssamband och forskarna har inte kunnat ta hänsyn till exempelvis socioekonomiska faktorer. Eftersom man utgått från en svensk kontext är det svårt att generalisera till andra länder.
Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet och Servier Affaires Medicales. Medförfattaren Henrik Larsson har mottagit talararvoden från Evolan Pharma och Shire och forskningsanslag från Shire (utanför den aktuella studien).
Publikation
“Age-related physical health of older autistic adults: a longitudinal, retrospective, population-based cohort study”. Shengxin Liu, Henrik Larsson, Ralf Kuja-Halkola, Paul Lichtenstein, Agnieszka Butwicka, Mark J. Taylor. The Lancet Healthy Longevity, online 6 juni 2023, doi: 10.1016/S2666-7568(23)00067-3.