News archive

Med hjälp av en PET-kamera har forskare från Karolinska Institutet utvecklat en ny metod för att undersöka dopaminsystemet i hjärnan hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden, som mäter nivåerna av ett protein kallat dopamintransportören, skulle kunna förbättra diagnostiseringen av Parkinsons sjukdom och användas för att hitta nya läkemedel och behandlingsmetoder. Studien publiceras i tidskriften Movement Disorders.

Det nyfödda barnets poäng på den så kallade Apgarskalan kan förutsäga barnets risk att senare bli diagnostiserad med cerebral pares (CP) eller epilepsi. Risken ökar successivt ju lägre Apgarpoäng barnet har, men även lätt sänkta Apgarpoäng kan kopplas till ökad risk för dessa diagnoser. Det visar en omfattande observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMJ.

I en ny studie visar forskare från Karolinska Institutet att samma mekanismer som gör att träning har en välgörande effekt på hjärnan, också bidrar till att motverka fetma och stärka immunförsvaret. Resultaten publiceras i tidskriften Cell Metabolism och kan leda till nya läkemedel för behandling av fetma och diabetes.

En studie i Nature av forskare vid Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet ger ny, viktig kunskap om hur hjärnan styr gångrörelser. I försök på möss har forskarna upptäckt att särskilda startceller på olika platser i hjärnan får mössen att antingen gå eller springa. Forskningen kan resultera i nya behandlingar för sjukdomar och skador som påverkar rörelseförmågan.

Jorge Ruas, docent och forskargruppsledare på institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet, har tilldelats Leif C. Groop-priset för enastående diabetesforskning. Han belönas för sin banbrytande forskning inom muskel- och träningsfysiologi.

Forskarna Petter Brodin och Carl Sellgren Majkowitz vid Karolinska Institutet har antagits till forskningsprogrammet Wallenberg Clinical Fellows, vilket innebär ett treårigt anslag som finansieras av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse.

Att SSRI-preparat ibland inte fungerar mot depression kan bero på genvariationer hos patienterna. En ny studie som publiceras i The American Journal of Psychiatry visar att variationer i den gen som kodar för enzymet CYP2C19 gör att en del patienter får för höga och andra för låga nivåer av läkemedlet escitalopram. Genom dosering baserat på patientens specifika genuppsättning skulle behandlingsresultatet kunna förbättras markant.

Tidsskriften British Journal of Pharmacology publicerar i veckan en tematisk översikt med titeln “WNT Signalling: Mechanisms and Therapeutic Opportunities”.