Utbildningen till specialistsjuksköterska diskuteras parallellt med regeringens förslag

En utredning om framtidens utbildning till specialistsjuksköterska har överlämnats till regeringen. Det är en välkommen översyn med förslag som delvis överensstämmer väl med KI:s pågående diskussioner, anser Annika Östman Wernerson, dekan för utbildning vid Karolinska Institutet.

Regeringens utredare Kenth Nauclér har haft i uppdrag att se över specialistsjuksköterskeutbildningen. I november lämnade han sina förslag till Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Att specialistsjuksköterskeutbildningen anpassas till dagens och framtidens hälso- och sjukvård är bra, anser Annika Östman Wernerson, dekan för utbildning vid Karolinska Institutet.

– Det här en välkommen utredning som i vissa delar går i samklang med de diskussioner vi har på KI om specialistsjuksköterskeutbildningen, även om vi nu ska titta mer i detalj på de olika förslagen, säger hon.

KI:s arbete kan kopplas till regeringens förslag

Det pågår sedan ett år tillbaka ett utvecklingsarbete vid KI om specialistsjuksköterskeprogrammen. Styrelsen för utbildning har nu gett i uppdrag till Anna Carin Wahlberg, tillförordnad biträdande programdirektör, att se hur det arbetet kan kopplas till förslagen i utredningen. Om utredningen skickas ut på remiss kommer styrelsen också att lämna utförligare synpunker.

Annika Östman Wernersson anser att det är bra att utredningen är tydlig med att staten även fortsättningsvis ska vara huvudman för specialistsjuksköterskeutbildningen, och att den betonar att forskningsanknuten utbildning är avgörande för en evidensbaserad vård.

I utredningen förordas att specialistsjuksköterskeexamen fortsatt ska vara på avancerad nivå men ha tre fasta inriktningar (anestesisjukvård, intensivvård och operationssjukvård), i stället för dagens elva. Därutöver lämnas fritt till lärosätet att utforma ytterligare inriktningar, med fördel i samarbete mellan regioner och andra lärosäten.

Utredningen föreslår också en helt ny utbildning; avancerad klinisk specialistsjuksköterska, som skulle vara tvåårig och ligga till grund för egen yrkeslegitimation.

Bättre anpassning till vårdens behov

Förslagen är intressanta men behöver diskuteras vidare, anser Anna Carin Wahlgren, tillförordnad biträdande programdirektör, som håller med utredningen om att dagens utbildningsinriktningar inte helt stämmer överens med vårdens behov.

– Vi får redan nu frågor från verksamheterna som vill ha andra typer av specialistutbildningar. Det är bra med ökad flexibilitet, vilket betonas i utredningen, säger hon.

Utredningen beskriver även problemet med bristande möjligheter till kompetensutveckling. Som en åtgärd föreslår utredaren att lärosätena ska ha en tydlig roll för fortbildning av specialistsjukssköterskor, bland annat genom att tillhandahålla fler fristående kurser.

Innehållet ska enligt utredningen vara anpassat så att utvecklingen i vården följs.

– Vi ser positivt på det men vill också värna universitetens frihet att utforma kurser, säger Annika Östman Wernerson.

Krävs goda kontakter mellan lärosäten och vårdgivare

Flera av utredningens förslag är beroende av goda kontakter mellan lärosäten och vårdgivare. Det är KI väl rustat för, enligt Annika Östman Wernerson.

– Vi har goda förutsättningar för samverkan med Stockholms läns landsting. Vi har en bra samverkansstruktur med ett utbildningsråd där vi kan diskutera de här frågorna, säger hon.

Samverkan sker även i utbildningsnämnden vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, som ansvarar för specialistsjuksköterskeutbildningarna. Där ingår avnämarrepresentanter från både Stockholms läns landsting och Stocholms stad för att nå alla arenor där specialistsjuksköterskor kan verka.

Både Annika Östman Wernerson och Anna Carin Wahlberg tycker att det är bra att utredningen belyser vikten av att avnämarsidan, sjukvården, tar tillvara på specialistsjuksköterskans kompetens, till exempel med inrättning av särskilda tjänster.

Blandade reaktioner

Utanför KI har reaktionerna på utredningen varit blandade. Redan innan den kom fick utredningen kritik av Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening, som i en debattartikel på Dagens Medicin reagerade kraftigt bland annat mot förslaget att minska antalet fasta specialistinriktningar.

Organisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har en preliminärt positivare hållning, enligt Dagens Medicin. De förordar modellen med minskat antal utbildningsinriktningar och anser att det är bra att utredningen går igenom bland annat examensbeskrivning och hur arbetsgivarna förhåller sig till kompetens.