ERC-anslag för forskning om MS, schizofreni och spindeltrådsfibrer
Tre forskare vid Karolinska Institutet tilldelas det europeiska forskningsrådets konsolideringsanslag 2018. Jens Hjerling Leffler, Anna Rising och Maja Jagodic får var för sig ERC Consolidator Grant för forskning om hjärncellsspecifika interaktioner i schizofreni; framställning av en superstark, konstgjord spindeltråd; respektive epigenetik vid multipel skleros.
Anslaget från European Research Coundcil (ERC) ger upp till 2 miljoner euro per projekt fördelat på fem år och riktar sig forskare som relativt nyligen startat en egen grupp och som vill stärka sin roll som forskningsledare. Årets mottagare av konsolideringsanslaget på KI är:
Forskningsledare: Jens Hjerling Leffler, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.
Projekt: Hjärncellsspecifika interaktioner i schizofreni
Sammanfattning: Schizofreni är en förödande psykisk sjukdom som orsakas av en mängd små rubbningar eller variationer i hur hundratals gener används. Detta gör att det har varit svårt att förstå var i hjärnan de viktigaste felen uppstår och om fel i en viss typ av celler kan orsaka sjukliga förändringar även i närliggande celler. I det projekt som ERC nu finansierar undersöker Jens Hjerling Leffler och hans kollegor ett nytt sätt att mäta den samlade effekten av de små genetiska variationerna i specifika celler i både mus och människa. Forskarna återskapar sedan denna samlade förändringseffekt i endast en typ av hjärnceller i en för övrigt frisk mus. Detta för att systematiskt undersöka hur sjukdom i en cell kan påverka funktionen hos närliggande celler. Förhoppningen är att ökad kunskap om hur, var och när genetiska förändringar leder till schizofreni ska kunna bidra till nya behandlingar mycket tidigare i sjukdomsprocessen – kanske till och med innan sjukdomen bryter ut.
Mer om Jens Hjerling Lefflers forskning (engelska)
Mer om schizofreni på Vårdguiden
Forskningsledare: Anna Rising, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
Projekt: Nya sätt att skapa superfibrer för syntetisk spindeltråd
Sammanfattning: Spindeltråd är den starkaste fibern man känner till och den har även egenskaper som gör den intressant som biomaterial för medicinska användningsområden. Det har dock visat sig att produktion och spinning av konstgjord spindeltråd är svårt, nuvarande metoder är utformade så att spindeltrådsproteinerna inte kan fogas samman till en fiber på ett korrekt sätt. Nyligen lyckades Anna Rising och hennes kollegor för första gången spinna spindeltråd på samma sätt som spindeln gör – och i det projekt som nu finansieras av ERC är målet att spinna konstgjord spindeltråd som är lika stark eller starkare än naturlig spindeltråd. För att lyckas med detta kommer forskarna använda genetisk information och proteinteknik för att designa nya spindelrådsprotein och även försöka klargöra sambandet mellan proteinstruktur och fiberns mekaniska egenskaper. Utöver att informationen är viktig för att producera starkare fibrer kan den också vara värdefull för att förstå hur proteiner bildar så kallade fibriller vid exempelvis vid Alzheimers sjukdom.
Mer om Anna Risings forskning (engelska)
Forskningsledare: Maja Jagodic, institutionen för klinisk neurovetenskap.
Projekt: Epi4MS – fokus på epigenetik för bättre förståelse av sjukdomsmekanismer och utveckling av nya behandlingar vid multipel skleros
Sammanfattning: Multipel skleros (MS) är den främsta orsaken till obotlig, progressiv funktionsnedsättning hos unga vuxna. Projektet Epi4MS syftar till att identifiera epigenetiska orsaker till MS och att utveckla nya behandlingsstrategier som bygger på att framkalla en självuppehållande återgång från avvikande epigenetiska tillstånd. Forskarna kommer under ledning av Maja Jagodic att använda unikt material från en MS-biobank kombinerat med helt nya metoder för att hitta och analysera relevanta celler och MS-relaterade epigenetiska förändringar. I projektet ingår även en djurexperimentell del för att närmare studera molekylära mekanismer vid MS och testa den terapeutiska potentialen hos olika sätt att påverka epigenomet. Epi4MS utgör ett paradigmskifte i sättet att studera och behandla komplexa inflammatoriska sjukdomar.