Publicerad: 2018-11-15 11:00 | Uppdaterad: 2018-12-04 10:43

Inget stöd för att ”allergivänliga” hundar minskar risken för barnastma

Att växa upp med flera hundar är kopplat till lägre risk att utveckla astma, särskilt om hundarna är tikar. Det visar en studie från Karolinska Institutet och Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Scientific Reports. Däremot fann forskarna ingen koppling mellan ”allergivänliga” hundraser och minskad risk för astma.

Tidigare studier har visat ett samband mellan att växa upp med hund och lägre risk för astma i skolåldern, men det har varit okänt hur hundens egenskaper påverkar. I den nya studien har forskarna försökt ta reda på hur egenskaper som kön, ras, antal hundar eller hundens storlek påverkar risken för astma och allergi bland barn med hund i hemmet under det första levnadsåret.

– Hundens kön kan påverka mängden allergen som avges, och man vet att okastrerade hanhundar avger mer av ett särskilt allergen än kastrerade hanhundar och tikar. Några hundraser beskrivs dessutom anekdotiskt som hypoallergena eller allergivänliga och anses vara mer lämpliga för personer med allergier, men det finns inga vetenskapliga bevis för detta, säger Tove Fall, universitetslektor vid institutionen för medicinska vetenskaper, molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet som lett studien tillsammans med professor Catarina Almqvist Malmros vid Karolinska Institutet.

Kategoriserades efter egenskaper

I studien ingick alla barn födda i Sverige från 1 januari 2001 till 31 december 2004 med hund i hushållet under det första levnadsåret, närmare 23 600 barn. Uppgifter ur svenska befolknings- och hälsoregister länkades anonymt till två hundägarregister från Jordbruksverket och Svenska Kennelklubben. Hundarna kategoriserades efter kön, ras, antal hundar och storlek, liksom om de var av raser som ofta omtalas som hypoallergena.

Forskarna studerade sedan sambandet mellan hundens egenskaper och risk för astma- och allergidiagnos eller utskrivna astma- eller allergimediciner vid sex års ålder. I de statistiska analyserna tog man hänsyn till alla kända så kallade störfaktorer som kan tänkas påverka risken att utveckla astma eller allergi, såsom astma och allergi hos föräldrarna, geografisk hemvist och antal syskon.

Resultaten visade att förekomsten av astma vid sex års ålder var 5,4 procent. Barn med enbart tikar i hemmet hade 16 procents lägre risk för astma jämfört med barn som vuxit upp med hanhundar. Men att leva med en hanhund ökade inte risken för astma jämfört med att inte ha någon hund alls. Barn med två hundar eller fler hade 21 procents lägre risk för astma än dem som endast hade en hund.

Hypoallergena hundar kopplas till ökad allergirisk

Barn vars föräldrar hade astma och allergi hade oftare hundraser som beskrivs som hypoallergena jämfört med barn till föräldrar utan astma eller allergi, 11,7 procent mot 7,6 procent. Exponering för dessa raser var förknippad med 27 procents högre risk för allergi men ingen ökad risk för astma.

– Troligen kan denna ökade allergirisk förklaras av att det finns en högre ärftlig risk i familjer som väljer att ha ”allergivänliga” hundar, och att dessa hundar faktiskt inte avger mindre allergen än andra, säger Catarina Almqvist Malmros, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

– Fynden bör tolkas med försiktighet, då vi inte kan uttala oss om faktiska orsakssamband. Det behövs studier där man även kan se på skillnader över tid, mäta allergiförekomst med biomarkörer och ta hänsyn till mikrofloran, fortsätter hon.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Swedish Initiative for Research on Microdata in the Social And Medical Sciences (SIMSAM), Agria, Forte, Formas, Hjärt-Lungfonden, Stockholms läns landsting (ALF-medel) samt Strategiska forskningsprogrammet i epidemiologi (SFO-epi) vid Karolinska Institutet.

Publikation

“Dog characteristics and future risk of asthma in children growing up with dogs”
Tove Fall, Sara Ekberg, Cecilia Lundholm, Fang Fang och Catarina Almqvist
Scientific Reports, online 15 november 2018, doi: 10.1038/s41598-018-35245-2