Nyhetsarkiv

Forskare vid Karolinska Institutet har hittat markörer som i ett blodprov kan förutsäga vilka patienter som har nytta av läkemedel mot spridd prostatacancer. Resultaten publiceras i tidskriften JAMA Oncology. Forskarna hoppas att fyndet kan leda till ett test som bidrar till en mer individanpassad behandling av sjukdomen.

Forskare vid Karolinska institutet har utvecklat en stamcellsbaserad modell för att studera nervcellers motståndskraft och sårbarhet vid nervsjukdomen ALS. Resultaten publiceras i tidskriften Stem Cell Reports och kan bidra till att identifiera nya genetiska mål för behandling som skyddar känsliga nervceller.

Du är en av de första som besöker Karolinska Institutets nylanserade webbplats. Välkommen!
Måndagen 27 maj lanserade vi ki.se i ny kostym och med en hel del förbättrade funktioner. Vi hoppas att du gillar det du ser.

Vi gratulerar Magnus Dalén vid gruppen Thoraxkirurgi som får Karolinapriset 2019 för "Föredömlig klinisk forskningsinsats"!

Analys av fritt cirkulerande DNA i blodet från patienter som opererats för tarmcancer kan påvisa återkomst och spridning av sjukdomen tidigare än dagens metoder. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Johns Hopkins University School of Medicine som publiceras i tidskriften JAMA Oncology.

Barncancerfondens senaste utlysning ger tjugofem forskare med anknytning till Karolinska Institutet medel för att helt eller delvis finansiera sina forskartjänster. Bland anslagen finns en sexårig forskartjänst och flertalet postdoktortjänster.

Den 20 maj invigdes KI:s forskningsmiljö ANA Futura i Flemingsberg. Det ombyggda huset rymmer medarbetare från fyra institutioner med delad infrastruktur och samverkan för translationell forskning och utbildning. Möt professor Mats Trulsson, prefekt för instutionen för odontologi och ordförande i styrgruppen för ANA Futura i en film från invigningsdagen.

Idag gör Katarina Bjelke sin första arbetsdag på Karolinska Institutet som universitetsdirektör. Hon är utbildad och disputerad från KI och har även innehavt olika chefspositioner på KI.
– Jag tycker att Karolinska Institutet är ett för Sverige väldigt viktigt universitet. Det ska bli jätteroligt att börja arbeta här igen, säger Katarina Bjelke.

Den 7 maj 2019 invigdes ett nytt konferensrum uppkallat efter Kerstin Hall på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

I USA sker nu en dramatisk förändring av folkhälsoläget: medellivslängden sjunker bland unga och medelålders amerikaner. En liknande trend anas i Storbritannien. Varför händer detta, vilka blir konsekvenserna, och hur kan vi undvika en liknande utveckling i Sverige?

Johan Erlandsson vid gruppen Kolorektal kirurgi försvarar sin avhandling "Preoperative radiotherapy in rectal cancer : aspects on fractionation and timing of surgery" den 24 maj 2019. Huvudhandledare är Anna Martling.

Personer som injicerar droger och är kvinnor, hemlösa eller använder amfetamin delar oftare sprutor med varandra – och har ökad risk att infekteras med leversjukdomen hepatit C. Men tidig kontakt med ett sprututbytesprogram kan ha skyddande effekt. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

Forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet har i samarbete med brittiska forskare studerat kopplingen mellan våra gener och valet att skaffa hund. Studien som omfattar drygt 35 000 tvillingpar från Svenska Tvillingregistret visar att generna verkar stå för mer än halva förklaringen till att en del blir hundägare och andra inte. Resultaten publiceras i tidskriften Scientific Reports.

Vi tillverkar cell-läkemedel för kliniska studier på Karolinska Universitetssjukhuset och Akademiska Sjukhuset i Uppsala. För det behöver vi benmärg som är startmaterial för odling av mesenkymala stromaceller. Vi hoppas kunna skapa banbrytande kliniska effekter med förbättrad läkning av stämbandsskador samt vid livshotande Acute Respiratory Distress Syndrome.

Professor Christina Opava, sektionen för fysioterapi, har av World Confederation for Physical Therapy (WCPT) tilldelats 2019 års ‘Leadership in Rehabilitation Award’.

Professor Miia Kivipelto och hennes forskargrupp – the Nordic Brain Network – bidrog på ett betydande sätt i processen med att utveckla och definiera riktlinjerna, baserat på deras expertis och erfarenhet inom forskningsfältet kring risk och skyddande faktorer för demens och Alzheimers sjukdom.

Hallå där Kuan-Yu Pan, doktorand vid sektionen för Aging Research Center. Du ska disputera den 5 juni med din avhandling ”Impact of psychosocial working conditions on health in older age”, vad handlar den om?

Hallå där Martha Gustavsson, doktorand vid sektionen för arbetsterapi. Du ska disputera den 29 maj med din avhandling ”Participation in everyday life after stroke: Development and evaluation of F@ce – a team-based, person-centred rehabilitation intervention supported by Information and Communication Technology”, vad handlar den om?

För snart ett år sedan inrättades orofacial medicin som specialitet inom tandvården. Specialiteten är efterfrågad av många, men vad innebär den egentligen? Vi träffar KI:s första specialist på området och reder ut begreppet.

Hallå där Davide Vetrano, doktorand vid sektionen för Aging Research Center. Du ska disputera den 13 maj med din avhandling ”Impact of cardiovascular and neuropsychiatric multimorbidity on older adults' health”, vad handlar den om?

Folkhälsomyndigheten har gett Karolinska institutet och MMC i uppdrag att utvärdera en elevhälsobaserad första linje-modell.

I dag torsdag den 16 maj håller den japanska organisationen “Science and Technology in Society forum” (STS forum) en workshop på KI med företrädare för bland annat Microsoft, Ericsson, universitet och Japans myndighet för vetenskap och teknologi. På dagordningen står frågor om informations- och kommunikationsteknologi för hälsa och välstånd samt AI inom medicin.

När typ 1-diabetes diagnostiseras är ofta de flesta insulinproducerande betacellerna redan förstörda. Med en egenutvecklad transplantationsteknik har forskare vid Karolinska Institutet och University of Miami Miller School of Medicine kunnat upptäcka tidiga tecken på sjukdomen hos möss och på så vis sätta in tidig behandling för att rädda betacellerna. Studien publiceras i Diabetologia, det Europeiska Diabetessällskapets (EASD) vetenskapliga tidskrift.

Ungefär var tionde patient med hepatit B drabbas även av deltahepatit, HDV, som är en av de allvarligaste leversjukdomarna. Nu har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med tyska kollegor beskrivit hur delar av immunförsvaret påverkas vid kronisk HDV-sjukdom. Studien är publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Hepatology.

Strålbehandling mot cancer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom långt senare i livet eftersom strålningen ger en kronisk inflammation i de bestrålade blodkärlen. I en ny studie publicerad i European Heart Journal visar forskare vid Karolinska Institutet att inflammationen kan behandlas med så kallade IL-1-hämmare.

Ett läkemedel som används för att behandla överaktiv urinblåsa kan påskynda åderförkalkning hos möss. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS. Resultaten tyder enligt forskarna på att läkemedlet i vissa fall skulle kunna öka risken för hjärtkärlsjukdom och stroke även hos människor.

Det slogs rekord vid Karolinska Institutets vårpromotion 2019. Så många som 157 nya medicine doktorer fick sina hattar och diplom i Stockholms stadshus när de firades med salut för att ha uppnått den högsta akademiska examen.

Maria Pettersson vid gruppen Sällsynta diagnoser försvarar sin avhandling "Structural genomic variation in human disease" den 17 maj 2019. Huvudhandledare är Anna Lindstrand.

Vi gratulerar professor Juleen R. Zierath vid gruppen Integrativ fysiologi som har utnämnts till hedersdoktor vid University of Wisconsin-River Falls, USA.

Den 6–10 maj samlas representanter för svenska och sydafrikanska universitet för en forsknings- och innovationskonferens i Stellenbosch, Sydafrika. Konferensen genomförs inom ramen för det STINT-finansierade projektet South Africa–Sweden University Forum (SASUF) och fokuserar på Agenda 2030.

På fredagen den 24 maj försvarar Elisabeth Dahlqwist sin avhandling "Method developments for the attributable fraction in causal inference". Som opponent kommer Professor Xavier de Luna från Handelshögskolan, Umeå universitet. Elisabeths handledare är Arvid Sjölander och Yudi Pawitan.

Nästan nittio procent av alla dödsfall i cancer beror på att tumören har spridit sig. En studie från Karolinska Institutet visar att en process, som gör att cellerna kan sprida sig, underlättas av nybildning av ribosomer, de komponenter i cellen där proteiner produceras. Resultaten öppnar för ett nytt sätt att behandla avancerad cancer. Studien publiceras i tidskriften Nature Communications.

Är det okej att ständigt bli avbruten på jobbet? Självklart inte, tänkte Lena Berg tills hon träffade sin absoluta motpol.

Annika Bolind Bågenholm började nyligen som utbildningssamordnare vid Institutionen för lärande, informatik, Management och etik.

Bilden ovan visar en tuberkulosinfektion (TBC) i en muslunga, där immunceller bildar ett granulom runt bakterierna. De olika symbolerna representerar arbetskopior av aktiva gener, så kallade budbärar-RNA, som är olika i granulomcentret jämfört med de omgivande cellerna.

Gravida med typ 1-diabetes löper en högre risk att barnet föds för tidigt. Risken ökar när blodsockernivån stiger, men även kvinnor som håller en rekommenderad nivå löper risk att föda för tidigt. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet och Sahlgrenska Akademin som publiceras i Annals of Internal Medicine.

En internationell studie ledd från Karolinska Institutet ger nya insikter i hur immunsystemets regulatoriska T-celler skyddar mot autoimmun sjukdom. Genom att kartlägga vilka kroppsegna proteiner som angrips av immunsystemet hos patienter med sjukdomen IPEX, kunde forskarna visa att regulatoriska T-celler kontrollerar immuntolerans i tarmen. Resultaten publiceras i Journal of Allergy and Clinical Immunology.

En inledande genanalys kan ge bättre resultat vid behandling med de antipsykotiska läkemedlen risperidon och aripiprazole. Ny forskning visar hur aktiviteten av ett visst enzym i kroppen som omsätter läkemedlen, påverkar den individuella dos som bör ges för bästa behandlingseffekt. Studien, som publiceras i The Lancet Psychiatry, har gjorts av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med Diakonhjemmets sjukhus i Oslo.