Nyhetsarkiv

Vi söker efter friska frivilliga, minst 60 år gamla, som kan donera små hudbiopsier från underben.

Bukfetma ökar inte bara risken för en första hjärtinfarkt eller stroke, utan även för återkommande hjärt-kärlhändelser. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Preventive Cardiology.

Kroppsegna proteiner som spelar en central roll vid allergier och parasitinfektioner kan hindra immunförsvaret från att felaktigt angripa den egna kroppen och orsaka ledinflammation. Det visar ny forskning från Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Forskarna hoppas att resultaten ska leda till nya läkemedel mot ledgångsreumatism.

Bo Runeson och hans kollega Seena Fazel från University of Oxford har skrivit en översiktsartikel om forskningsläget gällande självmordsprevention. Artikeln har publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine.

Projektet ”Detection and analysis of tumor and blood-borne markers using new nanotechnology for early diagnosis and monitoring of cancer” (Detektion och analys av tumör-och blodburna markörer med ny nano-teknologi för tidig diagnostik och monitorering av cancer) har fått 19 900 000 kr från Familjen Erling Perssons Stiftelse som en förlängning med 2 år på ett tidigare 3-årigt projekt.

Ett vanligt och billigt läkemedel kan användas för att motverka behandlingsresistens vid akut myeloisk leukemi (AML), en av de vanligaste blodcancerformerna hos vuxna. Det visar en studie i möss och mänskliga blodceller vid Karolinska Institutet och SciLifeLab som publiceras i tidskriften EMBO Molecular Medicine. Nu ska forskarna testa en ny kombinationsbehandling i en klinisk studie.

Forskaren Emma Andersson får Swedish Foundations’ Starting Grant 2019 för forskning inom utvecklingsbiologi.

Vetenskapsrådet har beviljat drygt 34 miljoner kronor till forskare vid Karolinska Institutet inom utvecklingsforskning.

I en ny studie publicerad i Nature Communications visar forskare vid Karolinska Institutet att MAIT-celler (mukosa-associerade invarianta T-celler), en del av människans immunsystem, svarar med en dynamisk aktivitet och omprogrammering av genuttryck under den initiala fasen av hiv-infektion. Studien fyller en kunskapslucka då det tidigare saknats kännedom om MAIT-cellernas funktion i just denna fas.

Två forskningsprogram med inriktning mot AI och bioelektronisk medicin för tillämpning på bröstcancer respektive inflammatorisk sjukdom, har antagits till det tvärvetenskapliga centret MedTechLabs som är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, KTH och Region Stockholm.

Forskningsteamet för skelettdysplasi vid gruppen Sällsynta Diagnoser, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, har upptäckt en ny gen bakom Stüve-Wiedemann Syndrom.

Stort grattis till Pawel Kozielewicz som utsetts till "Highlighted Trainee Author, January 2020" av tidskriften Molecular Pharmacology.

2019 års stipendiat i Stefan Plantmans Minnesfond är med. dr. Tobias Karlsson. Han är verksam som forskare och lärare vid institutionen för neurovetenskap.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med kollegor i Tyskland, USA och Finland undersökt säkerheten vid mycket långvarig antipsykotisk behandling vid schizofreni. Enligt studien var dödligheten högre bland patienterna under perioder då de inte medicinerade jämfört med då de använde sig av antipsykotisk behandling. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften World Psychiatry.

Patienter som har den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit löper ökad risk att dö av tjocktarmscancer eller ändtarmscancer, trots modern behandling. Risken har dock minskat under senare år. Det visar en ny studie som forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med danska forskare, publicerat i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

I Rapportsändningen den 8 januari var det ett inslag med Alzheimerforskning på möss från Per Nilssons forskargrupp, Sektionen för neurogeriatrik.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod baserat på artificiell intelligens för att bättre diagnostisera och gradera prostatacancer vid bedömning av vävnadsprover. AI-systemet har potentialen att lösa flaskhalsar i dagens prostatacancerdiagnostik genom att ge säkrare diagnoser och bättre klinisk handläggning. Studien, som presenteras i The Lancet Oncology, visar att AI-systemet var lika bra på att identifiera och gradera prostatacancer som ledande uropatologer.

Utlysning av anslag från Tobias Stiftelsen för forskning rörande sjuklighet och livskvalitet efter allogen stamcellstransplantation.

Annika Hanberg, IMM, programdirektor för ToxMastern erhöll utmärkelsen ”Mäster” av Medicinska Föreningen vid deras Luciabal den 13 december 2019.

KI:s svenska digitala ambassadörer levererade mycket intressant innehåll under 2019. Här hittar du de mest lästa inläggen, de populäraste poddavsnitten och de mest sedda vloggarna.

Arne Holmgren, senior professor vid Karolinska Institutet, avled den 6 januari 2020, 79 år gammal. Dr Holmgren var vida känd i Sverige och övriga världen som en av de banbrytande forskare som etablerat det snabbt växande forskningsområdet redoxbiologi.

En forskargrupp har med hjälp av såpa ”tvättat” proteinmolekyler som finns i cellmembran. Resultaten ger nya kunskaper om hur membranproteinerna är kopplade till de omgivande lipidmolekylerna. Forskare från Karolinska Institutet har samarbetat med forskare från Oxford University, Stockholms universitet och Warwick University i en ny studie som publicerats i Angewandte Chemie International Edition.

Kursen Klinisk medicin - inriktning kirurgi Solna, termin 7 på läkarprogrammet, hade avslutning den 20 december 2019 och pris till bästa lärare och student delades bland annat ut.

Forskare vid Karolinska Institutet har kommit ett steg närmare i att förstå hur den del av vår hjärna som är central för beslutsfattande och beroendeutveckling är uppbyggt. Med hjälp av metoder för att kartlägga celltyper och hjärnvävnad kunde forskarna visualisera i musmodeller hur olika opioid-öar i hjärnområdet striatum är arrangerade. Kartläggningen, som publiceras i tidskriften Cell Reports, bidrar till ny kunskap om hur hjärnans belöningssystem är uppbyggt.

Forskare vid Karolinska Institutet visar i en ny studie hur överaktivitet i särskilda kalciumkanaler i de insulinfrisättande betacellerna i bukspottkörteln kan bidra till utvecklingen av diabetes. Att blockera dessa kanaler skulle kunna vara ett nytt sätt att behandla sjukdomen, tror forskarna. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Omväxlande, utmanande och ibland även frustrerande – så sammanfattade professor Christina H. Opava sin yrkesverksamma tid vid KI, i ett underhållande och inspirerande samtal inför sin pensionering. Samtalet leddes av Yvonne Enman, journalist och hedersdoktor vid KI.

Regeringen inrättar ett forskarråd inom området äldrefrågor. Fem av femton ledamöter kommer från Karolinska Institutet. Rådet ska vara en länk mellan äldreforskning och regeringen.

Systembolagets Alkoholforskningsråd har beviljat anslag till fyra forskningsprojekt vid institutionen för global folkhälsa. De fyra forskarna beviljas sammanlagt ca 1,4 miljoner kronor.

Forskare vid SciLifeLab rapporterar i tidskriften Science att de har tagit fram en blodatlas som i detalj beskriver förekomsten av proteiner i människans immunceller. Resultaten har samlats i en öppen databas, som blir en viktig resurs för att hitta nya behandlingar för människans sjukdomar.

Aminosyran glutamin kan hjälpa personer med fetma att minska inflammation i fettväven och reducera fettmassan. Det visar en ny studie vid Karolinska Institutet och University of Oxford som publiceras i tidskriften Cell Metabolism. Forskarna visar också hur glutaminnivåer kan påverka hur våra gener uttrycks i flera olika celltyper. Ytterligare forskning behövs dock innan glutamin kan rekommenderas som kosttillskott vid fetma.

Under en av novembers få soliga dagar samlades cirka 290 Alzheimerforskare och andra intresserade från hela Sverige i Aula Medica. Det var Centrum för Alzheimerforskning som hade bjudit in till Svenska Mötet för Alzheimerforskning den 20 november.

Stort grattis till Susanna Brighenti, CIM, som får forskningsanslag från både Vetenskapsrådet och Hjärt- och lungfonden för sina studier om tuberkulos.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med bland annat kollegor inom EU-finansierat projekt nyligen publicerat en artikel om en ny djurmodell för studier av lipoproteinmetabolism och farmakodynamik i människa. Studien är ett resultat från EU projektet HUMAN, där man använt av en ny djurmodell och nya teknologier för att studera åldrande och kardiometabola sjukdomar.

Hon får anslaget för projektet ”Nya diagnostiska verktyg och behandling för Alzheimers sjukdom, traumatisk hjärnskada och småkärlssjukdom” och det fördelas över tre år.

Två KI forskare har fått projektbidrag inom utlysningen för internationella samarbeten inom sällsynta sjukdomar (EJP Rare diseases) från Vetenskapsrådet.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) för patienter med social ångest resulterar inte bara i minskad ångest utan verkar även kunna skydda cellerna mot accelererat åldrande. Det visar en studie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Translational Psychiatry.

Jakten på ett botemedel för AIDS har delvis fokuserat på att utrota infekterade celler. Nu visar ny forskning från Karolinska Institutet i Sverige och University of Pennsylvania i USA att denna metod inte nödvändigtvis behövs för att hitta ett funktionellt botemedel. Forskarna upptäckte i en studie av en liten grupp HIV-smittade som lever med viruset utan behov av behandling att deras lymfocyter höll tillbaka viruset utan att döda infekterade celler.

Höga blodfettsnivåer av typen lipoprotein(a) hos personer med typ 1-diabetes innebär en ytterligare ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom, visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i den ansedda tidskriften Diabetes Care. Lipoprotein(a)-nivåer bör därför mätas hos patienter med typ 1-diabetes och vara en del i den totala riskbedömningen, menar forskarna.

Två forskare vid Karolinska Institutet tilldelas anslag från Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) inom programmet för strategisk mobilitet. Programmet syftar till att öka utbytet mellan svenska universitet och näringslivet genom att möjliggöra för forskare att under en tid arbeta hos den andra parten inom ett projekt.

Jakob Wikström vid KI är en av årets tre Wallenberg Clinical Fellows. Syftet med programmet är att stimulera svenska läkares kliniska forskning. Anslaget löper över tre år och bakom satsningen står Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Deutsche tinnitus Stiftung Charité har instiftat ett nytt forskningspris – ”Tinnitus & Hearing” -som tilldelas enastående prestationer inom de forskningsområden som omfattar orsaker, tidig upptäckt och behandling av tinnitus och hörselskador.

Årets silvermedaljer tilldelas seniora professorerna Lena von Koch och Björn Klinge. Medaljen delas ut till personer som gjort särskilt goda insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet och uppmärksammas i samband med högtiden för Nit och Redlighet.

Professor Christina Dalman deltog vid rundabordssamtal kring aktuell forskning om psykisk ohälsa på Socialdepartementet den 20 november, på inbjudan av socialminister Lena Hallengren.

Vad har KI-forskarna Alicja Wolk, Peter Stenvinkel och Magnus Ingelman-Sundberg gemensamt med historiska superkändisar som Sigmund Freud och Albert Einstein? Svar: De är alla med på listan över högt citerade forskare med så kallat h-index över 100 i Google Scholar.

Forskare vid Karolinska Institutet och Nederländerna har tillsammans tagit fram ett mycket enkelt verktyg som gör det möjligt att förstå hur troligt det är att en person med demenssjukdom kommer att avlida inom tre år. Syftet är dels att öppna för samtal med dem som är svårast sjuka, dels att hjälpa läkare och andra att planera för vårdinsatser som kommer att behövas. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neurology.

Forskare vid Karolinska Institutet har tagit fram en metod för att ta reda på vilka proteiner som påverkas av specifika läkemedel. Detta verktyg, och de resultat som det redan har genererat, finns gratis tillgängligt på nätet. Metoden beskrivs i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Per Nilsson, vid sektionen för Neurogeriatrik, NVS, får 1 000 000 kr i anslag från Torsten Söderbergs stiftelse.

Två forskare vid Karolinska Institutet beviljas bidrag av Vetenskapsrådet inom rådsprofessorprogrammet på totalt 5 miljoner kronor var årligen under tio år. Totalt beviljas åtta forskare i Sverige närmare 400 miljoner i anslag.

Fyra forskare vid Karolinska Institutet tilldelas sammanlagt 28 miljoner kronor i tilläggsanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Två av forskarna befordras också från Wallenberg Academy Fellows (WAF) till Wallenberg Scholars.