Publicerad: 2022-11-29 13:52 | Uppdaterad: 2022-12-19 09:39

Martin Bergö tar debatten om vitaminpillren

Martin Bergö
Martin Bergö Foto: Martin Stenmark

Redan som liten ville Martin Bergö bli forskare. Det blev han. Hans största upptäckt hittills är att vitaminer kan försämra prognosen för cancerpatienter.

Text: Cecilia Odlind för Medicinsk Vetenskap nr 4, 2022

Vitaminer och mineraler behöver alla för att inte drabbas av bristsjukdomar. Men ”ju mer desto bättre” kan vara rent skadligt, enligt professor Martin Bergö

Normalt sett får vi i oss vitaminer och mineraler via en balanserad kost med mycket frukt och grönsaker. Men vissa kan behöva extra tillskott, som exempelvis gravida, personer som äter vegansk kost och personer som lever i nordliga områden under den mörka tiden på året.

– Vår och andras forskning har dock visat att personer med cancer eller ökad risk för cancer inte bör ta vitamintillskott, säger han. 

Visste tidigt att han ville forska

Men vi tar det från början. Martin Bergö visste tidigt i livet att han ville forska. Om vad han skulle forska, det var mindre viktigt.

– Skulle det handla om ortsnamn eller fåglar? Jag började med att studera biologi och kemi men insåg snabbt att medicin verkade roligast, säger han.

Redan under biologistudierna blev han antagen som doktorand och forskade om lipoproteiner och fettomsättning. Men forskningen kom så småningom att handla om kartläggningen av ett 150-tal proteiner som samlas under namnet CAAX-proteiner. Genom att skapa möss som saknar vissa gener, så kallade knockout-möss, arbetade forskargruppen för att identifiera funktionen hos olika enzymer som påverkar CAAX-proteinerna.

– Det var grundforskning, vi ville kartlägga deras roll i kroppen, säger han. Till exempel undersökte Martin Bergö och kollegorna ett enzym som visade sig reglera proteinet Lamin A i cellkärnans membran.

– Ingen visste vad detta enzym gjorde i celler från däggdjur. Men vi upptäckte att möss som saknar detta enzym drabbades av sjukdomen progeria, de åldras extremt mycket i förtid, säger han. 

Ett år senare upptäckte Maria Eriksson, numera professor vid Karolinska Institutet, och hennes kollegor den ovanliga mutation i LMNA-genen som kodar för proteinet Lamin A och som orsakar progeria hos barn.

– Och då hade vi ju redan en musmodell klar för att kunna studera sjukdomen. Mycket forskning har sedan gjorts på dessa möss kring förståelse och behandling av sjukdomen, säger Martin Bergö. 

Antioxidanter påskyndar tumörtillväxt

Ett annat CAAX-protein är K-RAS, ett protein som är muterat i många olika cancerformer. När Martin Bergö och hans kollega Per Lindahl studerade K-RAS-orsakad lungcancer och andra lungsjukdomar upptäckte de av en slump att antioxidanter markant kunde accelerera tumörtillväxten. Man hade länge trott att antioxidanter skyddar mot cancer. Antioxidanterna förhindrar skadeverkan från reaktiva ämnen, så kallade fria radikaler, som bildas naturligt i alla celler som använder syre, och som i högre doser kan vara skadliga, så kallad oxidativ stress. Antioxidanter är olika slags ämnen, till exempel A-, C- och E-vitamin, selen och betakaroten, som finns i mat och som kosttillskott.

– När vår doktorand Volkan Sayin kom med resultaten trodde vi först att vi kanske gjort något fel, för tumörerna i mössen som fick antioxidanter var betydligt större och fler till antalet. Vi gjorde då om försöken och såg samma sak, så resultaten stämde. I fortsatta studier såg vi att antioxidanterna ökar spridningen av cancer hos möss med malignt melanom och kan göra cancerceller från människor mer spridningsbenägna, säger Martin Bergö.

Resultaten kan förklara varför andra forskare i studier från 1990-talet såg att personer som fick äta extra betakaroten eller E-vitamin diagnosticerades med cancer i högre utsträckning än personer som fick äta placebotabletter (sockerpiller). Dessa studier fick avbrytas i förtid. Studierna gjordes på rökare och på äldre män som antingen fick lungcancer eller prostatacancer under studiens gång. Martin Bergös senare forskning ledde till slutsatsen att antioxidanterna med all sannolikhet påskyndat tillväxten av små tidigare odiagnostiserade tumörer i lungorna hos rökarna eller i prostata hos de äldre männen.

– Idag är vi rätt säkra på att antioxidanter inte orsakar cancer. Men när det finns en tumör kan de hjälpa tumören att skydda sig mot skadliga fria radikaler och det gör att den växer snabbare och sprids lättare. Så småningom hittade vi även de proteiner som är inblandade i detta. Att antioxidanter kan öka tillväxt och spridning av cancer – och mekanismerna bakom effekten – är min största upptäckt hittills, säger han. 

Men resultaten, som publicerades 2014, accepterades inte av alla. Debatten var stundtals hätsk och hotfull, berättar han.

– Det fanns, och finns, många som helt och hållet lever på att upprätthålla myten om antioxidanternas exklusivt positiva effekter, så kallade ”hälsoexperter” och företag som utnyttjar människors rädsla för sjukdomar. De blev såklart inte glada över dessa forskningsresultat och många har hävdat att de är falska. Men jag skulle aldrig gå ut med våra resultat om jag inte var helt säker på att de stämmer, säger Martin Bergö.

Martin Bergö
Professor Martin Bergö. Foto: Martin Stenmark.

– Jag är anmärkningsvärt stresstålig. Det är nog min bästa egenskap, säger han. 

Risker hindrar vissa studier

Idag är kopplingen så pass vetenskapligt etablerad att det förhindrar möjligheten att göra vissa studier av hur antioxidanter påverkar risken för olika cancerformers spridning i människa, menar han.

– Vi kan glömma att göra kontrollerade randomiserade kliniska studier om detta. Vi vet för mycket om riskerna, det vore oetiskt och ingen skulle vilja delta i en sådan studie. Däremot kan man göra epidemiologiska studier som undersöker vad människor äter och hur det påverkar deras cancerrisker och risker för återfall, säger Martin Bergö.

Sådana studier är dock svåra att göra, bland annat eftersom människor tenderar att glömma bort eller underskatta vad de stoppar i sig. Men många är väldigt intresserade av frågan om hur kost påverkar hälsan. Det är lockande – och mänskligt – att försöka hitta ett visst ämne eller en viss kost som kan fungera som en ”magic bullet” och göra oss friskare och hälsosammare, menar Martin Bergö. Och det kan vara frestande att välja enstaka observationer eller studier som stödjer en sådan världsbild. Som exempel nämner han en ”självutnämnd expert” som vid en debatt hänvisade till enkla studier där ett visst växtextrakt dödar cancerceller i cellodlingsskålar och därmed drog slutsatsen att man borde äta detta ämne för att skydda sig mot cancer.

– Men så kan man givetvis inte resonera. Man kan ta vilket ämne som helst från kylskåpet i ett vanligt kök – om du häller det på cancerceller så dör de, det är en ren toxisk effekt. Cancerceller kräver en mycket speciell kombination av näringsämnen och detta vet alla som arbetar med att odla celler. Därtill kommer en mängd kontrollförsök på friska celler och dos-respons-effekter, säger han. 

Det är svårt att samtala om vetenskap med personer som inte har ett vetenskapligt förhållningssätt och inte respekterar fakta, tycker han. Men samtidigt är det viktigt att sprida ny kunskap till personer utanför akademin.

– En stor del av min tid sedan dessa upptäckter gjordes har gått åt till att kommunicera med patientorganisationer, läkare, skolor, politiker, dietister med flera. Jag håller runt 20-25 föreläsningar per år om detta. Folkbildning är en essentiell del av en forskares arbete, säger Martin Bergö. 

– Jag ringer alltid upp. Senast igår samtalade jag med en person som hade för vana att äta ett paket småmorötter flera gånger i veckan. Han var orolig över att det kunde ha förvärrat hans cancer. Men att äta morötter är såklart inte farligt, det kan inte leda till en tillräckligt hög dos. Det är idén om att ju mer, desto bättre som är osund och kan leda till att man tar för höga doser i tablettform. Här är rekommendationen ursvensk: lagom är bäst, säger Martin Bergö.

Fakta om Martin Bergö

Namn: Martin Bergö.
Titel: Professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära och vicerektor för forskning, Karolinska Institutet. Medlem i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet.
Ålder: 52.
Familj: Fru och två söner, 19 och 21 år. Inga husdjur, det råder förbud eftersom det är jag som städar!
Så kopplar jag av: Lyssnar på klassisk musik (gärna Bach, Beethoven och Brahms), läser poesi (Ferlin och Fröding), dricker och samlar på gott vin, dyker och fjällvandrar. Umgås intensivt med min fru på helgerna eftersom jag veckopendlar från Göteborg.
Förebild: Min mamma för att hon är vänlig, öppen och omtänksam.
Gillar inte: Ordet stress är förbjudet i min vokabulär. Hinner man inte så är det aldrig en katastrof, det är ju trots allt bara ett jobb.

Martin Bergö om...

… onödiga kosttillskott:
En nyligen gjord undersökning i USA visade att 86 procent av vuxna amerikaner tar kosttillskott men endast 21 procent har en brist som motiverar detta. De flesta tar alltså tillskott i onödan.
… folkbildning:
Jag är engagerad i Folkuniversitetet, jag brinner för att underlätta ett livslångt lärande för alla. Och att gå på de styrelsemötena är skitroligt – som att gå på en intensivkurs i allmänbildning.
… hexameter:
När jag går reciterar jag ofta dikter i hexameter i takt med stegen. Till exempel ”Sjung, O gudinna om vreden som brann hos peliden Achilles”.
… minneslistor:
Jag gillar att memorera decimaler i pi, dikter, Europas fåglar på latin, USA:s 45 presidenter och 50 stater i bokstavsordning. Jag samlar på rätt onödig kunskap som de flesta inte bryr sig om.