Publicerad: 2022-11-29 10:40 | Uppdaterad: 2022-11-29 10:49

Ny avhandling om långtidsuppföljning av personer födda med läpp- käk- och gomspalt

Petra Peterson, MMK

Petra Peterson vid forskarguppen rekonstruktiv plastikkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "A multidisciplinary long-term evaluation of patients born with unilateral cleft lip and palate treated with different surgical protocols" den 2 december 2022.
Huvudhandledare är Agneta Karsten, Dentmed.

Vad handlar din avhandling om?

Min avhandling handlar om multidisciplinär långtidsuppföljning av personer födda med läpp-käk och gom (LKG)-spalt som opererats med olika kirurgiska tekniker.

Vilka är de viktigaste resultaten?

De viktigaste resultaten är att man kan se vikten av att följa upp de opererade patienterna ända till vuxen ålder för att bedöma skillnader avseende ansiktstillväxten mellan olika kirurgiska tekniker samt att utfallet efter bentransplantation till käkspalten är bra även tio år efter operation men att det är högre risk för inflammation i tandköttet i området som man behöver förebygga.

Talet är relativt normalt vid 19 års ålder efter två olika typer av kirurgiska protokoll men patienterna har i olika hög omfattning behövt genomgå sekundära operationer för att uppnå det resultatet. Slutligen är patienterna nöjdare med sitt eget tal och sin kommunikativa förmåga jämfört med jämnåriga födda utan LKG-spalt.

Hur kan den kunskapen komma människor till nytta/bidra till att förbättra människors hälsa?

Våra resultat kan bidra till att tydliggöra behovet av multidisciplinär långtidsuppföljning av individer födda med spalt för att kunna säkerställa att de kirurgiska tekniker och interventioner som används ger det bästa utfallet på lång sikt, med minst antal kirurgiska ingrepp och behandlingar för patienterna.

Det är också viktigt att sprida kunskapen om att dessa personer har behov av fortsatt förebyggande munhygien för att negativ påverkan på den generella hälsan ska kunna undvikas i vuxen ålder. Att unga vuxna födda med LKG-spalt i hög utsträckning är nöjda med sin förmåga att tala och kommunicera med andra är den viktigaste kunskapen men vi måste fortsätta utvärdera större grupper av patienter av för att förstå hur vi kan hjälpa de som är mindre nöjda på ett tidigt stadium.

Vilka mål har du för framtiden?

Personligen skulle jag vilja fortsätta att utvärdera patientgruppen som jag nu studerat bland annat avseende hur de patienter som behövt sekundär, talförbättrande kirurgi med så kallad farynxlambå mår idag. Framförallt skulle jag vilja erbjuda screening för obstruktivt sömnapné syndrom (OSAS) eftersom det finns en ökad risk för OSAS om man har opererats med farynxlambå. Det är oklart hur stor risken är hos vuxna som fått en farynxlambå som barn.

Sedan vore det väldigt intressant att se hur man kan använda AI teknologin för att prediktera utfall hos unga vuxna utifrån de resultat avseende tal, ansiktstillväxt och psykosocial hälsa som uppmäts redan vid 5 års ålder. Det bästa vore ju om man inte behövde vänta 19 år på att få information om en behandlingsregim är effektiv på alla områden eller ej.

Jag vill också vilja fortsätta arbeta med det nationella kvalitetsregistret som kan hjälpa oss att utvärdera större grupper av patienter som opererats enligt olika kirurgiska protokoll. Vi behöver även utvärdera de patientrapporterade mått (PROM) vi använder idag i styrningen av vården och använda dem för att mäta vad unga vuxna födda med LKG-spalt tycker om sitt bett och ansikte.

Det viktigaste av mina mål är dock att vi måste visa på styrkan i att presentera forskning om personer födda med spalt gemensamt, där alla specialister redovisar resultat om samma grupp patienter, tillsammans, eftersom vi arbetar i ett team kring och med patienten.