Nyhetsarkiv

Solvig Ekblad i en intervju i Svenska Dagbladet om sitt engagemang och vägen framåt.

Cirkadisk biologi håller på att bli en viktig faktor för att förbättra läkemedelseffekten och minska läkemedels giftighetsgrad.

En ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften av Cardiovascular Research visar att exponering för manligt könshormon under fosterlivet ökar risken för hjärt-kärlsjukdom hos honavkommor. Resultaten kan ha viktiga kliniska konsekvenser för kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) och kan förklara varför kvinnor med PCOS och deras döttrar har ökad risk att utveckla kardiovaskulär dysfunktion i vuxenlivet.

En diskussion pågår för närvarande om samiska mänskliga kvarlevor i svenska museisamlingar. Fredagen den 8 augusti återbegravs ett antal samiska kvarlevor som tidigare förvarats på Historiska museet i Stockholm, i Lycksele. I Karolinska Institutets historiskt-anatomiska samling finns, utifrån den information vi har i dagsläget, inga säkerställda samiska kvarlevor.

Forskare vid Karolinska Institutet har visat att fetma försämrar den neurologiska återhämtningen efter stroke i en experimentell strokemodell i möss. Dessa fynd kan underlätta utvecklandet av nya rehabiliteringsstrategier för personer med fetma och diabetes.

Förra veckan gick Stockholm Pride av stapeln. Festivalen är en del av en global rörelse för att förbättra hbtq-personers livssituation och rättigheter. Även i år deltog Karolinska Institutet i den färgglada manifestationen.

Efter nya oroande uppgifter vädjar rektor Ole Petter Ottersen återigen om rättvisa för Ahmedreza Djalali.

Dexametason, en syntetisk glukokortikoid, kan vara mer effektivt för att skydda hörselsystemet när de ges under den aktiva fasen. En ny studie visar hur tidpunkten på dagen kan påverka behandlingsutfallet. Studien är publicerad i tidskriften Current Biology och har bedrivits av forskare vid Karolinska Institutet.

En ny forskarskola behöver etableras för att snabbare omsätta forskningsresultat i praktik, skriver idag Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen, i en replik till en debattartikel i Dagens Nyheter den 17 juli.

Marie Askenberger, vid institutionen för kvinnor och barns hälsa, är försteförfattare till artikeln som tidskriften The American Journal of Sports Medicine har utsett till årets bästa artikel 2018.

I en ny stor studie, publicerad i Nature Genetics, har forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med en rad andra internationella forskare hittat åtta genvarianter som kan kopplas till anorexi. Resultatet visar att denna allvarliga sjukdom inte bara är psykiatrisk utan även verkar hänga ihop med förändrad ämnesomsättning.

En studie publicerad i Nature Communications belyser hur mutationer i proteinet ZP1 i äggets ytskikt kan orsaka infertilitet hos kvinnor. Proteinet kan vara en lovande kandidat till icke hormonella preventivmedel i framtiden, säger Luca Jovine, som har lett studien och är professor vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt verkningsmekanismen hos ett läkemedel som används för behandling av multipel skleros. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nature Communications, visar att läkemedlet påverkar celler i det medfödda immunförsvaret och att det finns en oväntad koppling mellan behandlingseffekt och ökad produktion av syreradikaler.

Ett extra stöd i föräldraskapet gav bättre viktutveckling hos små barn med fetma jämfört med dagens standardbehandling. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Pediatrics. Forskarna hoppas att resultatet kan bidra till att förbättra vården för familjer med barn som har fetma tidigt i livet.

Tidskriften The American Journal of Sports Medicine har utsett artikeln “Operative Repair of Medial Patellofemoral Ligament Injury Versus Knee Brace in Children With an Acute First-Time Traumatic Patellar Dislocation: A Randomized Controlled Trial” till årets bästa artikel 2018.

Den 11 juli kom antagningsbesked till alla som sökt till högskola och universitet via antagning.se. Sista svarsdag är den 26 juli och den 1 augusti kommer antagningsbesked i urval 2.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en ny mekanism bakom den immunologiska aktiveringen vid åderförkalkning. Resultaten förväntas kunna leda till nya behandlingsmöjligheter för hjärtkärlsjukdom.

Nanomedicin har hittills resulterat i få kliniska tillämpningar trots att det publiceras ett stort antal forskningsartiklar varje år. En av anledningarna till detta kan vara att det saknas riktlinjer för hur forskningen rapporteras vilket gör det svårt att reproducera resultaten. I en kommentar i juli-numret av tidskriften Nature Nanotechnology diskuterar ett antal internationella experter däribland forskare från Institutet för miljömedicin (IMM) denna viktiga fråga.

Standardbehandling vid aggressiv hudcancer är att operera bort tumören. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att det räcker med två centimeters operationsmarginal vid det kirurgiska ingreppet, i stället för uppemot fyra som använts tidigare. I studien, som publiceras i The Lancet, har forskarna följt över 900 patienter i genomsnitt 19 år efter operation.

En ny studie av forskare vid Karolinska Institutet visar att proteinet alfa-synuklein som ansamlas vid Parkinsons sjukdom förekommer bundet till lipoproteinpartiklar i ryggmärgsvätska, något som kan förklara hur sjukdomen sprids i nervsystemet. Studien publiceras i tidskriften PNAS.

Detta har uppmärksammats på Europeiska konferensen i neurologi i Oslo.

Professor Christina Opava Helging har intervjuats av Expressen och tipsar oss hur man bäst håller sina leder i form utan medicinering. Artikeln är endast läsbar för Expressens digitala prenumeranter.

Samarbete mellan akademin, näringslivet och politiken för ökad innovationskraft och implementering stod i fokus vid Karolinska Institutets seminarium i Almedalen på tisdagen.
– Så fort jag möter den internationella publiken är Sverige som life science-nation det som är intressant, därför måste vi samarbeta, sa Helena Strigård, vd på SwedenBio.

Patienter som har genomgått kirurgiskt byte av hjärtats aortaklaff lever kortare än normalbefolkningen och hos unga är förlusten av förväntad livslängd störst. Det visar en registerstudie som publiceras i Journal of the American College of Cardiology av forskare vid Karolinska Institutet.

Onsdag den 3 juli deltar Professor Jonas Ludvigsson i ett seminarium i Almedalen. Under seminariet diskuteras regeringsutredningen "komplementär och alternativ vård” (KAV) som överlämnades till regeringen i slutet av maj.

Forskare vid Karolinska Institutet har hittat ett sätt att utifrån genuttryck som är bevarat mellan arter, dela upp patienter med tarmsjukdomen ulcerös kolit i två skilda grupper. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Communications. Forskarna hoppas att metoden kan användas för gruppindelning även vid andra autoimmuna sjukdomar.

Lungcancerceller använder sig av antioxidanter, kroppsegna eller från kosten, för att öka upptag och användning av socker och därmed sprida sig i kroppen. Det visar svenska och amerikanska forskare i två oberoende studier, som öppnar för nya strategier att behandla lungcancer. Studierna publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Cell.

Risken för självmordsförsök och självmord är mycket högre bland individer med autismspektrumdiagnos än hos befolkningen i övrigt. Särskilt hög risk för självmordsbeteenden har kvinnor som förutom autism även har adhd. Det visar en populationsbaserad studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Psychological Medicine.

Ett 50-tal personer deltog i det mini-symposium om nanotoxikologi och nanomedicin som arrangerades den 12 juni 2019 på Karolinska Institutet.

Vi gratulerar Magnus Dalén vid forskargruppen Thoraxkirurgi som får Postdoktoralt Stipendium från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF.

Jenny Löfgren vid gruppen Kärlkirurgi, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, har tillsammans med forskare från Ghana, USA och Sverige genomfört en studie om ljumskbråcksoperationer som nyligen publicerades i JAMA Surgery. Studien visar att legitimerade läkare utan specialistutbildning mycket väl kan utföra ljumskbråcksoperationer.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt vilka gener som uttrycks i överaktiva immunceller hos möss med astmaliknande inflammation i luftvägarna. Resultaten, som publiceras i tidskriften Immunity, tyder på att produktion och nedbrytning av fetter spelar en viktig roll.

Karolinska Institutet beviljas medel av Vinnova för att starta ett nytt kompetenscentrum. Fokus vid centret blir att utveckla nästa generations immunterapi baserad på NK-celler för behandling av cancer.

Just nu söker vi deltagare till en studie där vi undersöker hur upplevelsen av astma och upplevelsen av oro är relaterat till varandra.

Almedalsveckan i Visby pågår mellan den 30 juni och 7 juli 2019. Från Institutionen för molekylär medicin och kirurgi deltar i år forskarna Richard Rosenquist Brandell, Anna Wedell och Kerstin Brismar.

Patienter med cancer i gallvägarna har en förändrad genetisk arkitektur hos vissa receptorsystem i immunförsvaret. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Gastroenterology. Förhoppningen är att upptäckten ska leda till ny effektiv immunterapi för dessa svårbehandlade tumörtyper.

I början av juni hölls möte i Bryssel om ”1+ Million Genomes” initiativet där Anna Lindstrand från gruppen Sällsynta Diagnoser var en av deltagarna.

Bidragen fördelas under tre år 2010-2022.

Socialstyrelsen tilldelar 2 000 000 kr under 2019 för ett samverkansprojekt mellan Karolinska Institutet och Region Stockholm.

Mikael Rydén och Paul Petrus vid Enheten för endokrinologi och diabetes har tillsammans med forskare från University of British Columbia genomfört en studie om typ 2-diabetes som publicerats i EBiomedicine.

Per Söderstens mångåriga forskning på NVS har genomförts i behandling av patienter med anorexi och andra ätstörningar i samarbete med Cecilia Bergh sedan 1993. Mandometerkliniken började från ingenting men har växt genom åren. Behandlingen vilar på neurovetenskaplig grund, den har utvärderats i kliniska studier och resultaten har verifierats i stora patientgrupper. Region Stockholm gav därför ökat förtroende och den kliniska verksamheten fördubblades från årsskiftet.

I år har första kullen SKUFF:are* tagit examen. De 15 studenterna har sedan i höstas läst på heltid under ett år (60 hp). Kanske kan de sammanfattas som nöjda och tacksamma förstagångsstudenter från hela världen, med flera förbättringsförslag för utbildningen.

Den 3 juni anordnades för första gången en avslutningsceremoni för specialistsjuksköterskorna, varav de flesta tog sin efterlängtade examen nu till sommaren. Det blev en mycket välbesökt ceremoni med många nya specialistsjuksköterskor samt anhöriga och vänner.

Med metoden Mendelsk randomisering har forskare vid Karolinska Institutet visat att det finns ett orsakssamband mellan högt BMI och flera hjärtkärlsjukdomar, särskilt om mängden kroppsfett är hög. Högst riskökning observerades för så kallad aortaklafförträngning. Studien publiceras i tidskriften European Heart Journal.

Antikroppar som finns i leden redan innan ledgångsreumatism bryter ut, kan orsaka smärta även i frånvaro av ledinflammation. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publiceras i Journal of Experimental Medicine. Forskarna tror att fyndet kan vara en generell mekanism vid autoimmunitet och att resultaten kan ligga till grund för nya sätt att minska icke-inflammationskopplad smärta vid både ledgångsreumatism och andra autoimmuna sjukdomar.

Journalistiska nyhetstexter om medicinsk forskning påverkas av kvaliteten i pressmeddelanden från universitet, men båda källorna utelämnar ofta viktig information om den bakomliggande forskningsstudien. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i tidskriften PLOS ONE.

The Svedbergpriset 2019 tilldelas Magda Bienko för sina studier om hur vårt DNA är organiserat i cellkärnan och hur detta påverkar uttrycket av gener i olika celltyper i vår kropp.

Dr Kostas Stamatopoulos har anställts som gästprofessor vid gruppen Klinisk genetik, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet från och med den 1 juni 2019.

Birgitta Henriques Normark, Rickard Sandberg och Sten Eirik Jacobsen har valts in som medlemmar i organisationen EMBO.