Publicerad: 2019-06-17 16:11 | Uppdaterad: 2019-08-12 10:16

Fysioterapeuternas utländska förstagångsstudenter firar

Glada studenter som fått svensk kompletterande fysioterapeutexamen. Foto: Ellinor Nordström

I år har första kullen SKUFF:are* tagit examen. De 15 studenterna har sedan i höstas läst på heltid under ett år (60 hp). Kanske kan de sammanfattas som nöjda och tacksamma förstagångsstudenter från hela världen, med flera förbättringsförslag för utbildningen.

Nazir al Kheja, glad student som vill satsa på ledarskap framöver. Foto: Annika Clemes.

*(Svensk kompletterande utbildning för fysioterapeuter med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz)

Nazir al Kheja

Nazir al Kheja kom till Sverige från Syrien 2015. Där hade han tagit sin fysioterapeutexamen fyra år tidigare och hunnit arbeta som fysioterapeut i både Syrien och Jordanien innan han kom till Sverige.

- Den här utbildningen behövdes verkligen, säger Nazir. Jag hade inte uppdaterat mig inom yrket på fyra år.

Under sin fyra år i Sverige har han arbetat som rehab-assistent, så han har vistats i närheten av fysioterapi, men ändå inte utövat fysioterapeutyrket.

- Jag tycker utbildningen har varit bra, men jag hade önskat lite mer teori och även fler kurser i ledarskap. Men i stort var utbildningen bra och välplanerad.

Nazir påpekar att det var ont om praktikplatser och även om man kunde få önska var man ville ha sin praktik blev det inte alltid så. Angående praktiken tycker Nazir också att det är fel att handledaren ska bedöma eleverna under praktikperioden. Han ser det som en lärandeperiod. Han berättar att det för kurskamrater uppstod några kulturella konflikter som kunde inverka på bedömningen. Och att bli underkänd på sin praktik innebär att man måste göra om den, för att kunna få sin utbildning godkänd. Det upplever han som orättvist, även om det inte var något som hade drabbat just honom personligen.

Vidare upplevde Nazir att det ingick lite för många patientfall i utbildningen.

- Det är bra, men blev lite för mycket, säger han.
- Men jag är jättetacksam mot Sverige och för att jag fått gå den här utbildningen, tillägger han.
- Det bästa med kursen är att lärarna har varit så engagerade och verkligen velat hjälpa till, fortsätter Nazir. Och att deltagarna kommit från hela världen. Vi tänker på olika sätt men ändå med samma mål.

Nazir har redan fått jobb och återvänder till Växjö efter sitt utbildningsår i Stockholm.

- Jag var välkommen tillbaka till Rehabstation, där jag tidigare arbetade som rehab-assistent, så för en månad sedan skickade jag ansökan till dem och jag börjar arbeta där i juli med hemrehab.
- Jag räknar med att arbeta kliniskt i 2-3 år säger Nazir målmedvetet, men sedan tänker jag satsa på ledarskap!
- Man behöver dock arbeta kliniskt först för att få den erfarenheten, avrundar han.

 

Noopur Goyal, ambitiös student som siktar på att arbeta inom neurologi eller ortopedi innan hon vill läsa vidare till magister. Foto: Annika Clemes.

Noopur Goyal

Noopur Goyal kommer från Indien och har bott i Sverige i tre och ett halvt år. 2009 tog hon sin fysioterapeutexamen i Indien och gjorde sin slutpraktik 2010. Hon hann arbeta i nästan fem år som fysioterapeut i sitt hemland, innan makens företag tog dem till Sverige.

- Jag tycker utbildningen har varit jättekul, säger Noopur, med starkt eftertryck. Jag är så lycklig över att ha fått den här möjligheten.

Hon beskriver det som att många kunskaper blev ”färdiga”, att hon gick från 80 till 100%. Noopur tycker själva upplägget av utbildningen gjorts jättebra och den samlats ihop till ett år. Personligen hade hon dock velat ha lite mer om OMT (ortopedisk manuell terapi), både som undervisning och praktiska övningar.

Hon tycker också att öppenvårdspraktiken borde vara den sista praktiken, att den är för svår att börja med. Det är lättare att börja med slutenvård och kommunal verksamhet.

- Det är också viktigt med en bra praktikplats, säger Noopur. På en av mina praktiktjänstgöringar fick jag först inte någon plats, men kursansvarig lyckades hitta ett ersättningsställe. Då kunde de dock inte bedöma mig på alla punkter p.g.a. tidsbrist, men handledarna hjälpte till på bästa sätt. Under alla VFU (verksamhetsförlagd utbildning) känner jag att jag fick de bästa handledarna som var mycket pedagogiska, kompetenta, omtänksamma, men också stränga.
- Det allra bästa med utbildningen har varit lärarna! utropar Noopur. De har alltid varit tillgängliga och svarat snabbt.
- De har alla varit väldigt omtänksamma, fortsätter hon. Jag har en liten pojke på drygt ett år (han var bara en fem-månaders bebis när jag påbörjade utbildningen) och alla har varit måna om att det skulle fungera för mig.
- Och så har det har varit en fantastisk klass, tillägger hon.
 

Noopur har varit på flera anställningsintervjuer och bestämmer i nästa vecka vad det blir. Hon vill allra helst arbeta med neurologi och ortopedi

- Det viktigaste nu är dock att lära mig yrket ordentligt, skaffa mig erfarenhet och förståelse, säger hon.
- Och för mig som har ett litet barn är det viktigt var arbetsplatsen ligger, så det inte blir för långa resor. Läget går före lön och inriktning i dagsläget.

Nu under sommaren finns det många val vad gäller jobb. Arbetsmarknaden kan vara svårare om man siktar på fast jobb och en speciell inriktning.
-Men sedan vill jag även ta magisterexamen, avslutar Noopur.

Nazir fyller i med att de flesta på kursen vill fortsätta med magisterutbildningen. Dock måste man läsa in två kurser till för att bli behörig att söka den. Det som fattas är Vetenskaplig metodik 7,5 hp och en uppsats om 15 hp. Både Nazir och Noopur är ense om att det hade varit toppen om dessa kurser hade kunnat bakats in i själva kompletteringskursen.

 

Enisa Guta, kommer från Bosnien Herzegovina och drömmer om att få arbeta som fysioterapeut inom primärvården. Foto: Annika Clemes.

Enisa Guta

Enisa Guta kommer från Bosnien Herzegovina och är ytterligare en av de studenter som slutfört denna första SKUFF-utbildning.

Hon har bott i Sverige i fyra år. 2011 tog hon sin examen i hemlandet och arbetade därefter som praktikant. 

- Utbildningen här har varit välplanerad, intensiv och väldigt lärorik, berättar Enisa. Det bästa med utbildningen har varit de snälla, erfarna och förståelsefulla lärarna!

Hon har sökt arbete och varit på flera intervjuer och väntar för närvarande på svar från dessa.

- Allra helst skulle jag vilja arbeta inom primärvården, säger Enisa.

Äntligen! Efter ett års tuffa studier är studenterna redo för ett yrkesliv som fysioterapeuter i Sverige. Foto: Ellinor Nordström.

Fakta om antagningen och utbildningen

Inträdeskravet till SKUFF-utbildningen är lite förenklat en godkänd fysioterapeututbildning i hemlandet samt godkänd kurs i Svenska 3 eller Svenska B. Efter avslutad SKUFF-examen ansöker man om legitimation hos Socialstyrelsen.
Utbildningen är den enda i sitt slag i Sverige och till våren 2020 startar nästa utbildningstillfälle.

Läs mer om antagningskraven 

Läs mer om utbildningen

 

Några ur förstagångskullen SKUFF-studenter som tar examen som fysioterapeuter. Foto: Annika Clemes