Tydlig koppling mellan pressmeddelanden och nyhetstexter om medicinsk forskning

Kvalitet ger kvalitet

Pressmeddelanden och nyhetsartiklar analyserades genom att undersöka om de tar upp 18 olika mått som beskriver den bakomliggande vetenskapliga studien (exempelvis studiedesign, stickprovsstorlek och huvudsakligt mål) samt sju så kallade intresseväckande ord, som ”ny”, ”banbrytande” och ”första”. Kvaliteten bestämdes med 12 av de 18 vetenskapliga måtten (listade här bredvid).

Studien visar att pressmeddelanden med högre kvalitet oftare gav upphov till nyhetstexter med högre kvalitet. Om de vetenskapliga måtten fanns med i pressmeddelandet var det troligare att de också återfanns i nyhetstexten. Kvalitetsmåttet ”kvantifiering av resultat”, exakt hur stor effekten var, var till exempel 14 gånger troligare att nämnas i nyhetstexten om det fanns med i pressmeddelandet, jämfört med om det inte fanns med i pressmeddelandet.

Både pressmeddelanden och nyhetsartiklar utelämnade ofta viktiga parametrar om den vetenskapliga studien, till exempel uppgifter om studiens begränsningar, intressekonflikter och finansiering.

Delat ansvar

Ansvaret för innehållet i pressmeddelandet ligger enligt Maike Winters hos både forskaren och universitetets kommunikatör och bör vara överenskommet dem emellan. Forskaren, menar hon, bär ansvaret för att det som står i pressmeddelandet representerar den vetenskapliga studien. 
Ansvaret för nyheten som slutligen når allmänheten är dock medias, anser Maike Winters.

– Journalister måste bli bättre på att se pressmeddelanden som marknadsföring och inse att de måste gräva djupare för att vara säkra på att få hela bilden. Men kommunikatörer ska också vara medvetna om det inflytande de kan ha över vad som hamnar i medierna, de måste presentera studierna så korrekt som möjligt och vara tydliga med studiens begränsningar, säger Maike Winters. 

Öppenhet kring begränsningar ökar trovärdigheten

Maike Winters konstaterar att ett pressmeddelande aldrig helt kan återge den vetenskapliga artikeln – det är nödvändigt att utelämna vissa saker. Hennes tips är att använda en kriterielista, till exempel den i studien, så att det viktigaste kommer med. Hon slår också ett slag för att inte skygga för att ta upp studiens begränsningar i pressmeddelandet.

– Tidigare studier har visat att det ökar trovärdigheten och inte minskar möjligheten att pressmeddelandet tas upp i media. Vi visar också att om studiens begränsningar nämns i pressmeddelandet är det troligt att de även tas upp i media.

För att leva som hon lär betonar Maike Winters att de i sin studie inte utvärderade kvaliteten hos den bakomliggande vetenskapliga publikationen, vilket gör att de inte vet om den påverkar kvaliteten hos pressmeddelanden och nyhetsartiklar.

Viktigt med kvalitetskriterier för pressmeddelanden

Idag använder många universitet egna kanaler och sociala medier för att nå ut till allmänheten, till exempel i form av korta filmer. Även då kan det vara relevant att använda kriterier för att garantera kvaliteten på det som tas upp, konstaterar Maike Winters, som tillägger att pressmeddelandet ändå har en särställning.

– Pressmeddelandet ser ut som en balanserad nyhetstext, det förmedlar en känsla av fakta och når en potentiellt större publik. Därför är kvalitetskriterier speciellt viktiga att följa för pressmeddelanden.

Placera forskningsresultat i större sammanhang

Hon konstaterar att pressmeddelanden fyller ett syfte, men skulle gärna se att universiteten lämnar dagens sätt att presentera en forskningsstudie per pressmeddelande, för att i stället fokusera på teman och ny forskning runt det området.  

– Enstaka studier representerar inte hur ett fält utvecklas. Pressmeddelanden skulle i stället kunna placera resultaten i ett större sammanhang och säga vad den nya forskningen faktiskt betyder i det långa loppet, säger Maike Winters.

Studien finansierades av Carl-Olof och Jenz Hamrins Stiftelse. Författarna uppger inga potentiella intressekonflikter.

Publikation

”The association between quality measures of medical university press releases and their corresponding news stories - important information missing”.

Maike Winters, Anna Larsson, Jan Kowalski och Carl Johan Sundberg. 

PLOS ONE, online 12 juni 2019, doi: 10.1371/journal.pone.0217295