Publicerad: 2019-07-05 00:30 | Uppdaterad: 2019-09-30 11:09

Mindre operationsmarginal lika säkert vid högriskmelanom

Standardbehandling vid aggressiv hudcancer är att operera bort tumören. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att det räcker med två centimeters operationsmarginal vid det kirurgiska ingreppet, i stället för uppemot fyra som använts tidigare. I studien, som publiceras i The Lancet, har forskarna följt över 900 patienter i genomsnitt 19 år efter operation.

Peter Gillgren. Foto: Fotogruppen SöS

– Vi visar att totalt två centimeters operationsmarginal är lika säkert som fyra centimeter vid högriskmelanom. Denna uppföljande studie bekräftar våra tidigare resultat men med ännu större säkerhet eftersom vi nu har den längsta uppföljningstiden i världen för en studie som denna, säger Peter Gillgren, forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS) vid Karolinska Institutet och verksam som kirurg vid Södersjukhuset i Stockholm.

Ingen skillnad i överlevnad

I studien ingick från start 936 patienter med högriskmelanom (melanom >2mm i tumörtjocklek). Patienterna lottades till en operationsmarginal på antingen två centimeter (465 patienter) eller fyra centimeter (471 patienter). År 2011 publicerades en första uppföljning som visade att det inte fanns någon skillnad i överlevnad mellan de två grupperna. Efter en uppföljningstid på i genomsnitt 19 år kan forskarna nu bekräfta samma resultat som tidigare.

– När det gäller melanom så kan patienterna riskera återfall sent i livet. Det är därför vi behöver dessa långa uppföljningstider hos stora patientgrupper för att vara så säkra som möjligt, säger Peter Gillgren.

Tidigare har ofta tre till fyra centimeters marginal använts, men under senare år har många centra trots brist på belägg använt två centimeters marginal i stället.

– Nu vet vi att detta är säkert och det ger också bättre funktionellt och kosmetiskt resultat. Resultaten från studien innebär att kirurger kan operera bort de mest riskfyllda maligna melanomen med två centimeters marginal utan att tveka, säger Peter Gillgren.

Hanna Eriksson. Foto: Ulf Sirborn

Nyttan av längre samarbeten

Forskarkollegan Hanna Eriksson är onkolog och pekar på nyttan av det längre forskningssamarbetet mellan kirurger och onkologer eftersom de handlägger patienter med högriskmelanom tillsammans.

– Nu är det viktigt att gå vidare med denna patientgrupp för att studera vilka som är i behov av ytterligare, postoperativ, behandling och tätare uppföljning. I dag har vi gått in i en ny era när det gäller cancerläkemedel, till exempel immunbehandling med de så kallade checkpointhämmarna. Vi behöver finna biologiska markörer som kan visa vilka patienter som har sämre prognos i sjukdomen och därför behöver medicinsk tilläggsbehandling efter operationen, säger Hanna Eriksson, forskare vid institutionen för Onkologi-Patologi, Karolinska Institutet.

Studien gjordes i nära samarbete mellan Karolinska Institutet, Rigshospitalet i Köpenhamn, Danmark, North Estonian Regional Hospital, Estland, Tallinn University of Technology, Estland, Oslo universitetssykehus, Norge, samt Skånes universitetssjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset och Södersjukhuset.

Forskningen finansierades av Cancerfonden, Cancerföreningen i Stockholm, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Radiumhemmets Forskningsfonder, Svenska Läkaresällskapet, Region Stockholm och Wallströms forskningsstiftelse.