Ny kunskap om livslängd efter aortaklaffbyte
Patienter som har genomgått kirurgiskt byte av hjärtats aortaklaff lever kortare än normalbefolkningen och hos unga är förlusten av förväntad livslängd störst. Det visar en registerstudie som publiceras i Journal of the American College of Cardiology av forskare vid Karolinska Institutet.
Varje år genomgår ungefär 1 500 personer i Sverige ett kirurgiskt byte av hjärtats aortaklaff.
För att få bättre kunskap om patienternas prognos efter operationen, har forskare vid Karolinska Institutet genomfört en nationell studie som jämför överlevnaden efter operationen med normalbefolkningens livslängd.
Resultaten, som publiceras i tidskriften Journal of the American College of Cardiology (JACC), visar att patienter som genomgått kirurgiskt byte av aortaklaffen har en kortare livslängd än normalbefolkningen.
– Förlusten av förväntad livslängd är störst hos yngre patienter, vilket antagligen beror på att yngre personer har en längre förväntad livslängd jämfört med äldre personer, säger studiens försteförfattare Natalie Glaser, läkare och forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet.
Hos personer som hade genomgått byte av aortaklaffen innan de fyllde 50 år var förkortningen av livslängden 4,4 år jämfört med normalbefolkningen. För opererade patienter i genomsnitt var den förväntade livslängdsförkortningen 1,9 år. Utan operation är dock medellivslängden två till tre år för dessa patienter.
Forskarna såg inga skillnader i förlust av livslängd mellan kvinnor och män.
Studien omfattade drygt 23 000 patienter som genomgått kirurgiskt byte av aortaklaffen i Sverige åren 1995-2013, inhämtade genom det nationella registret SWEDEHEART. Uppgifter om överlevnad hämtades från dödsorsaksregistret och uppgifter om förväntad livslängd hos den svenska normalbefolkningen hämtades från the Human Mortality Database.
Opererade patienter jämfördes med personer ur normalbefolkningen matchade utifrån ålder, kön och operationsår.
Studiens resultat ger ett mått på sjukdomsbördan efter aortaklaffbyte i samhället men kan också vara till nytta för både patienter och vårdgivare, konstaterar Natalie Glaser.
– Nu kan vi informera patienter på ett bättre sätt om den långsiktiga prognosen efter operationen. Vi kan kanske individanpassa vården bättre före och efter operation, till exempel ta hand om riskfaktorer och följa vissa patienter närmare och längre, säger Natalie Glaser.
Ytterligare studier behövs för att undersöka skälet till den kortare livslängden efter operationen.
Forskningen finansieras genom stöd från Hjärt-Lungfonden, Mats Klebergs stiftelse, Karolinska Institutets stiftelser och fonder, Åke Wibergs stiftelse, Magnus Bergvalls stiftelse, ALF-medel från Stockholms läns landsting och en donation från Fredrik Lundberg. En av forskarna i studien rapporterar att ha mottagit konsultarvoden från företagen Actelion, Idorsia och Pfizer.
Publikation
”Loss in life expectancy after surgical aortic valve replacement: SWEDEHEART observational study”.
Natalie Glaser, Michael Persson, Veronica Jackson, Martin J Holzmann, Anders Franco-Cereceda, Ulrik Sartipy.
Journal of the American College of Cardiology, online 1 juli 2019.