Skip to main content
Publicerad: 2019-06-13 15:00 | Uppdaterad: 2019-06-13 16:00

Smärta vid ledgångsreumatism kan förklaras av antikroppar

Antikroppar som finns i leden redan innan ledgångsreumatism bryter ut, kan orsaka smärta även i frånvaro av ledinflammation. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publiceras i Journal of Experimental Medicine. Forskarna tror att fyndet kan vara en generell mekanism vid autoimmunitet och att resultaten kan ligga till grund för nya sätt att minska icke-inflammationskopplad smärta vid både ledgångsreumatism och andra autoimmuna sjukdomar.

Missing ALT text.
Camilla Svensson. Foto: Magnus Bergström, Knut and Alice Wallenberg Foundation

– Att inflammation gör ont vet vi. Men smärtan kan dyka upp redan innan det finns tecken på inflammation i lederna och kan fortsätta vara ett problem även efter att inflammationen har läkt ut. Vi ville hitta mekanismer som kan förklara det, säger Camilla Svensson, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.

Ledgångsreumatism, reumatoid artrit, är en autoimmun sjukdom där kroppens egna försvarsceller angriper brosk och ben i lederna. Sjukdomen drabbar ungefär en på hundra personer i Sverige.

Det första symtomet är ofta enbart ont i lederna. Men redan innan smärtan kommer producerar kroppen försvarsmolekyler, så kallade autoantikroppar, mot proteiner i leden. Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt hur dessa antikroppar kan generera smärta.

Ökad smärtkänslighet

I studien gavs broskbindande autoantikroppar till möss som fungerar som modell av mänsklig ledgångsreumatism. Djuren utvecklade då en ökad smärtkänslighet redan innan forskarna kunde se några tecken på ledinflammation. Även antikroppar som hade designats för att inte kunna aktivera immunceller och starta inflammation, gav ett smärtbeteende hos djuren som tyder på en ökad smärtkänslighet i lederna.

Antikropparna som orsakade beteendeförändringen visade sig bilda så kallade immunkomplex i lederna, bestående av ansamlingar av antikroppar och broskproteiner. Dessa immunkomplex visar sig aktivera smärtceller via en speciell typ av receptor, så kallade Fc-gamma-receptorer, som forskarna upptäckte fanns på smärtnerver i vävnaden.

När forskarna odlade smärtnervceller från mössen såg de att cellerna aktiverades när de kom i kontakt med antikroppskomplexen. Den processen var beroende av Fc-gamma-receptorerna på nervcellerna, men krävde inte närvaro av immunceller. Antikroppar i komplexform kan alltså fungera som smärtgenererande molekyler i sig själva, de behöver inte immuncellernas aktivitet, förklarar Camilla Svensson, som är en av studiens två huvudförfattare.

– Antikroppar i de här immunkomplexen kan aktivera smärtnerver direkt, och inte som man tidigare har trott som ett resultat av den destruktiva ledinflammationen. Antikropparna kan påverka smärtnerverna även i tillstånd utan tydlig vävnadsskada eller inflammation, säger hon.

Försöken är gjorda i möss, men forskarna visar att även människans smärtnervceller har antikroppsreceptorer som är funktionellt lika receptorerna de hittade på nervcellerna hos möss, vilket ger dem anledning att tro att fynden är relevanta även för människa.

Kan förklara tidiga smärtsymtom

Studiens resultat kan förklara de tidiga smärtsymtomen hos patienter med ledgångsreumatism. Men led- och muskelvärk är vanliga symtom även vid andra autoimmuna sjukdomar, och eftersom den nu funna mekanismen verkar genom den generella delen – ”skaftet” – på autoantikropparna, tror forskarna att den kan förklara icke-inflammationskopplad smärta även vid andra autoimmuna sjukdomar.

– Vi tror att det här kan vara en generell mekanism för smärta vid i princip alla autoimmuna sjukdomar där sådana här immunkomplex bildas lokalt i en vävnad, säger Camilla Svensson.

Närmare undersökningar av vad som händer i nervcellen när antikroppskomplexet har bundit in till receptorn, skulle också kunna leda till nya angreppspunkter för att minska nervaktiviteten.

Missing ALT text.
Rikard Holmdahl. Foto: Privat

Kunskap om molekylära mekanismer

– Genom att öka vår kunskap om de molekylära mekanismer som ligger bakom antikroppsmedierad smärta hoppas vi lägga grunden för utveckling av nya sätt att minska smärta vid ledgångsreumatism och andra autoimmuna sjukdomar, säger Rikard Holmdahl, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, och den andra av studiens två huvudförfattare.

Forskningen har finansierats med stöd från Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Ragnar Söderbergs stiftelse, Torsten Söderbergs stiftelse, Åke Wibergs stiftelse, Alfred Österlunds stiftelse, Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen, Stiftelsen Konung Gustaf V:s 80-årsfond, Reumatikerförbundet, Hansa Medical AB, Kungl. Fysiografiska Sällskapet i Lund, Karolinska Institutets fonder, Canadian Institutes of Health Research och ett anslag från Guangdongprovinsen. Finansiärerna har inte haft något inflytande över forskningsartikeln eller beslutet att publicera den.

En av forskarna har patent på användning av en typ av antikroppar som har undersökts i studien, samt har en royaltyöverenskommelse med företaget Hansa Medical som också innehar patent på viss användning av antikropparna. Se den vetenskapliga artikeln för ytterligare information.

Publikation

”Cartilage binding antibodies induce pain through immune complex mediated activation of neurons”.
Alex Bersellini Farinotti, Gustaf Wigerblad, Diana Nascimento, Duygu B Bas, Carlos Morado Urbina, Kutty Selva Nandakumar, Katalin Sandor, Bingze Xu, Sally Abdelmoaty, Matthew A Hunt, Kristina Ängeby Möller, Azar Baharpoor, Jon Sinclair, Kent Jardemark, Johanna T Lanner, Ia Khmaladze, Lars E. Borm, Lu Zhang, Fredrik Wermeling, Mark S Cragg, Johan Lengqvist, Anne-Julie Chabot-Doré, Luda Diatchenko, Inna Belfer, Mattias Collin, Kim Kultima, Birgitta Heyman, Juan M. Jimenez-Andrade, Simone Codeluppi, Rikard Holmdahl, Camilla I Svensson.
Journal of Experimental Medicine, online 13 juni 2019, doi: 10.1084/jem.20181657.