Skip to main content
Publicerad: 2019-07-12 07:00 | Uppdaterad: 2019-07-12 10:11

Extra föräldrastöd hjälper vid fetma hos förskolebarn

Paulina Nowicka. Photo: Mikael Wallerstedt.

Ett extra stöd i föräldraskapet gav bättre viktutveckling hos små barn med fetma jämfört med dagens standardbehandling. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Pediatrics. Forskarna hoppas att resultatet kan bidra till att förbättra vården för familjer med barn som har fetma tidigt i livet.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt om ett föräldrastödprogram, som fokuserar på föräldrastrategier, är en effektiv metod för att behandla fetma hos barn i förskoleåldern. I studien Mer och Mindre, ingick 174 barn i åldern 4-6 år och deras föräldrar, rekryterade från närmare 70 barnavårdscentraler i Region Stockholm.

Familjerna lottades till att delta i en av tre grupper: ett föräldrastödsprogram under tio veckor, 90 minuter per vecka, med eller utan uppföljande telefonsamtal under nio månader, eller till standardbehandling på en av 14 barn- och ungdomsmedicinska mottagningar.

Föräldrastödsprogrammet ger föräldrarna praktiska verktyg

Anna Ek, Department of Clinical Science, Intervention and Technology. Photo: Private.

– Föräldraprogrammet handlar om att ge föräldrarna praktiska verktyg – inte bara säga vad de ska göra, utan hur – för att förbättra kommunikationen med sitt barn. Hur man uppmuntrar och sätter gränser, till exempel. Mycket handlar om att fokusera på det beteende man vill se mer av. Behandlingen är manualbaserad men anpassas efter vad som är aktuellt i varje grupp, som till exempel hur man bemöter ett barn som alltid är hungrigt, säger studiens försteförfattare Anna Ek, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet.

Föräldrastödsprogrammet bygger på ett amerikanskt program utvecklat av Patricia Chamberlain vid Oregon Social Learning Center. Detta har sedan kompletterats av de svenska forskarna med material som har betydelse för vikthantering, som råd kring portionsstorlekar och skärmtid.

Standardbehandlingens utformning varierade något, men innebar i regel att föräldrar tillsammans med barnet först besökte en barnläkare och därefter gick på uppföljande besök till en barnsjuksköterska.

Standardbehandlingen omfattade i genomsnitt 5,5 besök under året studien pågick. Föräldragruppen som fick uppföljningssamtal hade i genomsnitt 12 kontakter per år (gruppsessioner och uppföljande telefonsamtal) medan föräldragruppen utan uppföljningssamtal deltog i genomsnitt i 6,5 besök under året.

Barnens vikt och längd mättes innan studiestart samt efter tre, sex och tolv månader för att kunna utvärdera om studien hade någon effekt på barnens viktstatus (omräknat till BMI SDS, ett standardmått för att mäta vikt hos barn som är justerat för barnets ålder och kön).

Effektivt sätt att behandla fetma från en tidig ålder

Efter tolv månader hade barn vars föräldrar deltagit i föräldraprogrammet förbättrat sin viktstatus mer än barn som fått standardbehandlingen. I gruppen som fått föräldraprogram inklusive uppföljande samtal hade barnens BMI SDS sjunkit mest; med -0,54 jämfört med -0,11 för föräldragruppen utan uppföljande samtal och -0,04 för gruppen som fått standardbehandlingen.

Barnen vars föräldrar deltagit i programmet nådde också i större utsträckning en kliniskt relevant minskning av sitt BMI SDS, det vill säga en minskning som leder till förbättring av metabol och kardiovaskulär hälsa (-0,5). Efter ett år var sannolikheten att minska BMI SDS med 0,5 fem gånger större hos barn i föräldragruppen med uppföljande samtal jämfört med gruppen som fått standardbehandling.

– Vi visar att det är effektivt att behandla fetma från en tidig ålder på det här sättet. Behandlingen behöver vara intensiv och det räcker med att träffa föräldrarna för att få en förändring av barnens viktutveckling. Med den här studien kan vi inte säga vilka delar av programmet som gör att barnen får bättre viktutveckling, men det undersöker vi i uppföljande studier, säger Anna Ek.

Delar av föräldrastödsprogrammet i standardbehandlingen

En begränsning med studien är att andelen avhopp var relativt hög i gruppen som gick föräldrastödsprogrammet. Enligt forskarnas beräkningar har dock detta sannolikt inte påverkat resultatet.

– Ett gruppbaserat intensivt program passar inte alla föräldrar, det måste finnas annan typ av behandling också. Men delar av vårt program skulle kunna ingå i standardbehandlingen och då bidra till en mer strukturerad behandling än den som ges idag, säger Anna Ek.

Forskningen har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet, Karolinska Institutets doktorandfinansieringsprogram, Svenska Läkaresällskapet, Vinnova, Jerringfonden, Stiftelsen Samariten, Magnus Bergvalls stiftelse, Fredrik och Ingrid Thurings stiftelse, Helge Ax:son Johnsons stiftelse, H.K.H. Kronprinsessan Lovisas förening för barnasjukvård, Stiftelsen Frimurare Barnhuset, Sällskapet Barnavård, Martin Rinds stiftelse, Jane och Dan Olssons stiftelser, Stiftelsen Clas Groschinskys Minnesfond, Stiftelsen Sigurd och Elsa Goljes Minne, ìShizu Matsumuraîs donation och the National Institute on Drug Abuse United States Public Health Service.

Medförfattaren Patricia Chamberlain får royalty för utvecklingen av grunden för föräldrastödsprogrammet och har fungerat som konsult i studien. Övriga författare uppger inga potentiella intressekonflikter.

Publikation

"A Parent Treatment Program for Preschoolers With Obesity: A Randomized Controlled Trial".

Anna Ek, Kathryn Lewis Chamberlain, Kimmo Sorjonen, Ulf Hammar, Mahnoush Etminan Malek, Pernilla Sandvik, Maria Somaraki, Jonna Nyman, Louise Lindberg, Karin Nordin, Jan Ejderhamn, Philip A. Fisher, Patricia Chamberlain, Claude Marcus, Paulina Nowicka.

Pediatrics, online 12 juli 2019, doi: 10.1542/peds.2018-3457.