News archive

Genom att programmera om hudceller till nervceller bygger forskare vid Karolinska Institutet cellmodeller av den mänskliga hjärnan. I en ny studie i Molecular Psychiatry beskriver forskarna hur celler från patienter med den svåra utvecklingssjukdomen lissencefali skiljer sig från friska celler. Metoden kan ge ny, viktig kunskap om svårstuderade medfödda sjukdomar.

Tore Curstedt, docent vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, tilldelas den Stora Silvermedaljen för det arbetet han och hans kollega Bengt Robertson, som dog 2008, har gjort med sin innovativa behandling av för tidigt födda barn med andningssyndrom (RDS), som var den främsta dödsorsaken bland för tidigt födda under flera årtionden.

Genomic Medicine Sweden är ett initiativ som ska ta fram ett förslag till hur precisionsmedicin kan implementeras nationellt och koordinerat inom svensk hälso- och sjukvård.

Är det mindre fel att smita från skatten om de flesta gör så? En ny studie från Karolinska Institutet visar att vår syn på vad som är moraliskt rätt eller fel påverkas av hur utbrett beteendet är. Resultaten, som presenteras i Journal of Experimental Psychology: General, kan öka förståelsen för de psykologiska mekanismer som ligger bakom attitydförändringar i samhället.

I år fyller Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW), en av Sveriges största forskningsfinansiärer, 100 år. Det firas bland annat med att KI, KTH och Stockholms universitet arrangerar ett gemensamt jubileumssymposium i Aula Magna den 15 september. En av de inbjudna talarna är KI-forskaren Marie Carlén.

Tvärtemot vad man tidigare trott är utvecklingen från blodstamceller till mastceller, en sorts specialiserade immunceller, inte beroende av tillväxtfaktorn stamcellsfaktor. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med forskare vid Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Blood. Resultaten kan bana väg för nya behandlingar mot vissa blodsjukdomar.

Dynamiken hos vissa så kallade G-proteinkopplade receptorer, som är oerhört viktiga för cellernas samspel i kroppen, är annorlunda än man tidigare trott. Det rapporterar forskare vid bland annat Karolinska Institutet i tidskriften Nature Communications. Eftersom denna typ av receptorer är måltavla för många olika läkemedel öppnar fynden upp helt nya möjligheter inom farmakologi och läkemedelsutveckling.

Fetma och nedsatt insulinkänslighet är vanligt vid polycystiskt ovariesyndrom, PCOS. Hormonet adiponektin kan skydda mot dessa förändringar visar ny forskning som bygger på djurstudier och publiceras i tidskriften PNAS.

Infektioner i inopererade hjärtklaffar är vanligare hos patienter som fått en biologisk klaffprotes jämfört med dem som fått en mekanisk. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerades den 17 juli 2017, i tidskriften Circulation.

Många arbetsuppgifter, inom medicinen såväl som andra områden, kan i framtiden komma att utföras med hjälp av artificiell intelligens. Självlärande datorprogram kan redan idag göra lika säkra röntgenbedömningar som en ortopedläkare, visar en ny studie i Acta Orthopaedica från Karolinska Institutet i samarbete med KTH och Danderyds sjukhus.

Behandling med akupunktur har ingen effekt på ofrivillig barnlöshet som beror på polycystiskt ovariesyndrom, PCOS. Den mest effektiva behandlingen vid PCOS är läkemedelsbehandling med klomifen. Det visar en forskningsstudie gjord i ett internationellt samarbete vid Heilongjiang University of Chinese Medicine, Kina, där Karolinska Institutet deltagit. Studien publiceras nu i JAMA.