Skip to main content
Publicerad: 2019-12-02 16:02 | Uppdaterad: 2019-12-05 10:19

De är Wallenberg Academy Fellows vid KI 2019

Foto: Markus Marcetic © Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse/Kungl. Vetenskapsakademien

Av de 29 forskare som i år utses till Wallenberg Academy Fellow kommer 6 att vara verksamma vid Karolinska Institutet. Det femåriga anslaget delas ut av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och ger unga, lovande forskningsledare långsiktig forskningsfinansiering i Sverige.

Variationen är stor; anslaget omfattar forskning inom naturvetenskap, teknik, medicin, humaniora och samhällsvetenskap. Flera av forskarna kan tack vare programmet fortsätta att bedriva sin forskning i Sverige medan andra rekryteras till Sverige för att bygga sin forskning här. Syftet med satsningen är att stärka Sverige som kunskapsnation.  Sedan programmet startade 2012 har Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) anslagit totalt 1,9 miljarder kronor till satsningen.

Programmet har inrättats samarbete med de kungliga akademierna och 16 svenska universitet. Anslaget uppgår till mellan 5 och 15 miljoner kronor per forskare under fem år beroende på ämnesområde. Efter den första periodens slut har forskarna möjlighet att söka ytterligare fem års finansiering.

– Ska man göra vetenskapliga genombrott måste man koncentrera sig på sin forskning under en längre tid och med bra resurser. Wallenberg Academy Fellows får den möjligheten, och de får den under den kanske mest kreativa fasen i forskarkarriären. De får också chansen att delta i ett mentorsprogram vilket hjälper dem att stärka sitt vetenskapliga ledarskap, säger Göran K. Hansson, ständig sekreterare i Kungl. Vetenskapsakademien.

6 nya WAF vid KI

Petter Brodin, institutionen för kvinnors och barns hälsa, även vid SciLifeLab
Om forskningen: När ett barn har fötts genomgår immunförsvaret en snabb utveckling. Petter Brodin ska undersöka hur denna utveckling påverkas av olika miljöfaktorer, exempelvis amning, barnets tarmflora och olika infektioner. Ett viktigt mål är att förstå varför vissa barn drabbas av allergier eller autoimmuna sjukdomar.

Pia Dosenovic, för närvarande vid Rockefeller University
Om forskningen: Efter en vaccination utvecklas B-cellerna och det skapas så kallade minnes-B-celler som finns kvar i kroppen under en längre period. Pia Dosenovic ska undersöka hur hon vid en andra vaccinationsdos bäst aktiverar B-celler, som minns oföränderliga delar av hiv. Syftet är att första hur man bäst kan stimulera ett effektivt och långsiktigt immunförsvar med hjälp av vaccination.

Qiaolin Deng, institutionen för fysiologi och farmakologi
Om forskningen: Könscellerna är speciella eftersom de för arvsmassan vidare från en generation till en annan. Qiaolin Deng ska studera utvecklingen av könsceller, i syfte att bättre förstå hur faktorer i omgivningen påverkar deras utmognad och varför vissa könsceller vandrar vilse i kroppen och kan orsaka cancer.

Itziar Martinez Gonzalez, för närvarande vid Amsterdams universitet
Om forskningen: Itziar Martinez Gonzalez har upptäckt en speciell immuncell som kanske kan förklara varför eksem är en riskfaktor för astma. Hon ska undersöka om dessa celler – när de har aktiverats i ett eksem – senare kan framkalla en allergisk reaktion i lungorna.

Simon Elsässer, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, även vid Ming Wai Lau centrum och SciLifeLab
Om forskningen. Vändbara förändringar av vår arvsmassa styr vilka gener som är aktiva i en cell. I dag saknas kunskap kring hur sådan epigenetisk information går i arv när en cell delar sig, men Simon Elsässer har utvecklat en snillrik metod som han nu ska använda för att studera denna grundläggande fråga.

Katja Petzold, instituionen för medicinsk biokemi och biofysik
Om forskningen:  Drömmen för en biomedicinare är att kunna titta in i en cell och studera hur de tiotusentals biomolekyler som bygger och driver cellen fungerar. Katja Petzold ska utveckla en teknik som tar forskare ett steg närmare drömmen genom att avbilda enskilda biomolekyler ”in action” i cellen.