News archive

Många människor bär på resistenta bakterier i tarmen, men bara några blir sjuka. Christian Giske forskar om vad det beror på, vem som löper risk att drabbas, och hur de svårbehandlade bakterierna kan angripas.

Maria Eriksson har upptäckt genen som orsakar för tidigt åldrande hos barn. Idag forskar hon om åldrandets genetiska orsaker generellt och har bland annat visat att våra stamceller samlar på sig mer mutationer under livet än vad som tidigare varit känt.

Att hjärtsvikt ofta beror på problem i hjärtats avslappningsfas är relativt ny kunskap. Lars Lund forskar om mekanismerna bakom denna sjukdom, diastolisk hjärtsvikt, och hur den kan behandlas.

Mitokondrier förser cellen med energi, och det är känt att de fungerar sämre vid Alzheimers sjukdom. Maria Ankarcrona forskar om varför det är så och vad det får för konsekvenser. Målet är att bidra till nya bromsmediciner.

Elisabet Stener-Victorin forskar om kvinnor med PCOS och var en av de första att uppmärksamma sjukdomens koppling till psykisk ohälsa. Hennes mål är att förstå orsakerna bakom syndromet och bidra till bättre behandlingar.

Kronisk bronkit och KOL orsakar många dödsfall och mycket lidande globalt. Lena Palmberg har utvecklat modeller av lungvävnad för att förstå vad som händer i kroppen när dessa sjukdomar uppstår. Målet är att bidra till nya behandlingar.

Monica Nyström och forskargruppen SOLIID vid MMC på Institutionen för lärande, informatik, management och etik, får anslag från FORTE för projeket "LST-STRATEGY - Strategier för storskalig förändring i ett decentraliserat hälso- och sjukvårdssystem".

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2018 belönar upptäckten att det går att behandla cancer genom att hämma immunförsvarets bromsmekanismer. Bakom upptäckten ligger en djärv idé och nyfiken grundforskning, vilket har lett till en helt ny princip för cancerbehandling och redan godkända läkemedel. Området fortsätter att utvecklas snabbt – bland annat genom forskning på Karolinska Institutet.

Magnus Ingelman-Sundberg, professor i molekylär toxikologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Instituet, tilldelas BCPT Nordic Prize 2018 för sin banbrytande forskning inom farmkaologi och toxikologi.

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har i dag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2018 ska delas lika mellan James P. Allison och Tasuku Honjo för deras upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer.

Kungl. vetenskapsakademien, KVA, har valt in två nya ledamöter – båda från Karolinska Institutet. Birgitta Henriques Normark, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, väljs in i klassen för medicinska vetenskaper. Emily Holmes, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, väljs in klassen för samhällsvetenskaper.

Orsakerna bakom det svårbehandlade smärtsyndromet fibromyalgi är till stora delar okända. Med hjärnavbildningstekniken PET har forskare vid Karolinska Institutet och Massachusetts General Hospital nu kunnat visa att centrala nervsystemets immunceller, gliaceller, är aktiverade i hjärnan hos patienter med fibromyalgi. Fynden som publicerats i tidskriften Brain, Behavior, and Immunity öppnar för nya behandlingsmetoder.

I föreliggande rapport presenteras resultaten från ett uppdrag om att undersöka sambanden mellan arbetsmiljö och produktivitet inom akademin. Samverkansgruppen vid Karolinska institutet är uppdragsgivare och finansiär.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat fyra typer av nervceller i det perifera hörselsystemet, varav tre helt nya. Kartläggningen av dessa kan nu leda till nya former av behandlingar av olika hörselskador som tinnitus och åldersrelaterad hörselnedsättning. Studien publiceras i Nature Communications.