Kortvarig hämning av immunsystemet kan skydda transplantat vid diabetes
Transplanterade insulinproducerande celler hos djur med diabetes kan överleva länge om djuren får tillfällig immunhämmande behandling i samband med transplantationen. Det visar en ny studie i tidskriften Diabetologia av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Diabetes Research Institute, University of Miami Miller School of Medicine i USA. Resultaten skulle kunna få betydelse för klinisk transplantationsbehandling vid typ 1-diabetes.
Transplantation av så kallade Langerhanska öar från bukspottkörteln, innehållande insulinproducerande celler, utgör en lovande behandlingsmetod vid typ 1-diabetes. En komplicerande faktor är dock att cellernas överlevnad och funktion måste säkerställas med långvarig immunhämmande behandling som hindrar immunförsvaret från att attackera transplantaten.
Det är allmänt känt att långvarig användning av sådan generell immunhämning kan ge allvarliga biverkningar som skadar patienten. Dessutom kan immunförsvarets attack på de transplanterade cellerna fortgå trots fortsatt behandling. Därför har man inom transplantationsfältet sökt efter nya sätt att säkerställa de transplanterade cellernas långsiktiga överlevnad och funktion med lite eller till och med ingen immunhämning.
Den nya studien visar att kortvarig immunhämning precis i samband med transplantationen kan vara ett sätt att åstadkomma detta. Hos transplanterade möss och apor lyckades forskarna få de transplanterade cellerna att överleva långt efter att den immunhämmande behandlingen avslutats.
– Våra resultat stödjer etableringen av immuntolerans gentemot de transplanterade cellerna och därigenom ett långsiktigt skydd mot en attack från immunförsvaret efter avslutad behandling, säger Midhat H Abdulreda, forskare på Diabetes Research Institute och försteförfattare till studien.
Förhoppningar om effektiv behandling
Det nya sättet att åstadkomma immuntolerans skulle kunna minska behovet av livslång immunhämning, något som väcker förhoppningar om en effektiv behandling av typ 1-diabetes med färre biverkningar.
– Om resultaten kan upprepas i människa så skulle den här strategin kunna bli banbrytande och resultera i en mer framgångsrik transplantationsbehandling för patienter med typ 1-diabetes, säger Per-Olof Berggren, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi och Rolf Luft Forskningscentrum för diabetes och endokrinologi, Karolinska Institutet och sisteförfattare till studien.
Forskningen finansierades av anslag från Diabetes Research Institute Foundation (DRIF) och Diabetes Wellness Foundation och genom stipendier från Stanley J. Glaser Foundation Research Award, NIH/NIDDK/NIAID, Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond, Vetenskapsrådet, Novo Nordisk Fonden, Familjen Erling-Perssons Stiftelse, det Strategiska forskningsprogrammet i diabetes på Karolinska Institutet, ERC-2013-AdG 338936-Betalmage, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Försäkringsaktiebolaget Skandia, Diabetes and Wellness Foundation, Berth von Kantzows stiftelse, och Stichting af Jochnicks stiftelse
Per-Olof Berggren är medgrundare och vd på Biocrine, ett icke börsnoterat bioteknikbolag som använder sig av teknologin runt transplantation av celler till främre ögonkammaren som forskningsverktyg. Midhat H Abdulreda arbetar som konsult för samma bolag. Mer information om tekniken finns i den vetenskapliga artikeln.
Publikation
“Operational immune tolerance towards transplanted allogeneic pancreatic islets in mice and a non-human primates”
Midhat H. Abdulreda, Dora M. Berman, Alexander Shishido, Christopher Martin, Maged Hossameldin, Ashley Tschiggfrie, Luis F. Hernandez, Ana Hernandez, Camillo Ricordi, Jean-Marie Parel, Ewa Jankowska-Gan, William J. Burlingham, Esdras A. Arrieta-Quintero, Victor L. Perez, Norma S. Kenyon, Per-Olof Berggren.
Diabetologia (the journal of the European Association for the Study of Diabetes [EASD]), online 31 januari 2019, doi: 10.1007/s00125-019-4814-4.