Publicerad: 2019-01-30 06:01 | Uppdaterad: 2019-01-30 08:47

Ny strategi gav bättre resultat av internet-KBT

En ny vårdmodell som prövats av forskare vid Karolinska Institutet visar att man en knapp månad in i vägledd internet-KBT kan hitta patienter där risken är stor att behandlingen inte kommer hjälpa. Resultaten, som publiceras i tidskriften American Journal of Psychiatry, visar även att dessa patienter ändå kan bli hjälpta om man anpassar deras internet-KBT efter patientens specifika behov och svårigheter med att genomföra behandlingen.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) över internet är en effektiv behandlingsform för en rad problem, såsom depression, paniksyndrom och sömnsvårigheter. De senaste 20 åren har en stor mängd studier uppvisat effekter som är jämförbara med traditionell behandling ansikte mot ansikte, och internet-KBT finns implementerad inom reguljär vård på flera håll i Sverige. Men som med all annan behandling blir inte alla bra, och forskningen har ännu inte kommit fram till hur man redan innan behandlingsstart ska kunna avgöra vem som kommer att ha nytta av den eller inte.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvärderat en vårdmodell kallad ”adaptiv behandlingsstrategi” där information om personen några veckor in i behandlingen används för att försöka avgöra vem som kommer att ha nytta av den. Studien omfattade totalt 251 patienter som behandlades med internet-KBT för sömnsvårigheter.

Erik Forsell – Resultaten visar att det är möjligt att i fjärde behandlingsveckan med bra träffsäkerhet identifiera vem som kommer att få god effekt av behandlingen och vem som inte kommer att få det. Dessutom minskar risken för en otillräcklig effekt, eftersom de patienter som bedöms vara i behov av det får extra stöd och anpassad behandling, säger Erik Forsell, psykolog och doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Efter fyra veckors internet-KBT gjorde forskarna en strukturerad bedömning av den individuella risken för misslyckad behandling med hjälp av frågeformulär och ett algoritmbaserat verktyg. På basis av detta delades de sedan in i två grupper; lågriskpatienter som ser ut att få god effekt av behandlingen och högriskpatienter som ser ut att få otillräcklig effekt.

Den senare gruppen lottades sedan till att antingen fortsätta som vanligt genom resten av behandlingen, eller till att få extra stöd och en anpassad behandling. De som fortsatte som vanligt fick betydligt sämre effekt av sin KBT, medan de som fick anpassad behandling i slutänden hade likvärdiga behandlingsresultat som lågriskpatienterna.

Ett första steg till anpassad internet-KBT

Enligt forskarna innebär studien ett första steg i att kunna anpassa internet-KBT, och i förlängningen även traditionell psykologisk behandling, till varje individ, genom att bygga ett strukturerat system för att fånga upp och särskilt hjälpa patienter som inte verkar få nytta av behandlingen.

Viktor Kaldo – Detta hjälper fler patienter och motverkar att de går igenom långa behandlingar utan önskad effekt. I förlängningen kan ett sådant förfarande leda till färre misslyckade behandlingsförsök och kortare tid från insjuknande tills att man ges en effektiv behandling, vilket skulle minska både belastningen för vården och lidandet för individen, säger studiens ansvariga forskare Viktor Kaldo, psykolog och docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Forskningen finansierades med stöd av Stiftelsen Söderström-Königska sjukhemmet, L.J. Boëthius stiftelse, Stiftelsen Bror Gadelius Minnesfond, Stockholms läns landsting, Familjen Erling-Perssons Stiftelse och Vetenskapsrådet.