Social inlärning av fara påverkar våra beslut

Att exponeras för obehaglig och hotfull information är idag lätt. TV, digitala nyhetskällor och sociala medier visar till exempel filmer och bilder från olyckor, terrorattacker och naturkatastrofer. Tidigare forskning har visat att individer som tittar länge på nyhetsrapportering från en terrorattack kan utveckla lika allvarliga psykiska problem som personer som själva var närvarande vid attacken. Men det har inte varit känt hur vårt faktiska beteende påverkas av sådan indirekt inlärning av att något är farligt.

Detta har nu testats i laboratorieexperiment i en studie genomförd av forskare vid Karolinska Institutet, Amsterdams Universitetet och Zürichs Universitet. Studien visar att inlärning av fara genom att titta på en video eller få muntlig information, kan påverka människors beteende lika starkt som inlärning genom egen erfarenhet.

Studie med 120 försökspersoner

Studien genomfördes genom att tre grupper av försöksdeltagare, totalt 120 personer, först fick lära sig vilken av två neutrala bilder som var ”farlig”. Grupp ett lärde sig genom direkt erfarenhet; de fick en elektrisk stöt när de valde den farliga bilden. Grupp två lärde sig genom att titta på en film av en annan person som fick stötar till den ”farliga” bilden, och grupp tre lärde sig genom att få muntliga instruktioner om vilken bild som skulle kopplas till en stöt. Deltagare i grupperna som lärde sig genom social inlärning – observation och muntlig instruktion – gavs alltså inga stötar.

Därefter fick försöksdeltagare upprepade gånger välja mellan de två bilderna. Valet kunde resultera i att de fick en elektrisk stöt och deras uppgift var att få så få stötar som möjligt.

För hälften av deltagarna innebar valet av bilden som var ”farlig” under experimentets första del högst risk att få en stöt. Deras tidigare inlärning var med andra ord relevant för deras beslut. För den andra hälften innebar i stället valet av bilden som inte var ”farlig” under experimentets första del högst risk för en elstöt. För dem var den tidigare inlärningen missvisande.

Stark effekt på deltagarnas beslut

Forskarna såg att indirekt, social inlärning, både från att titta på film och från verbal information, hade lika stark effekt på deltagarnas beslut som inlärning från egen erfarenhet. Deltagare som hade lärt sig att en viss bild var ”farlig” fortsatte att undvika den, trots att det valet oftare resulterade i att personen fick en stöt.

– Studien tyder på att de här sociala sätten att skaffa information kan påverka vårt beslutsfattande väldigt starkt, till och med i riktning bort från vad som är bäst för en själv, säger Björn Lindström, forskare vid Amsterdams Universitet och institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.

– Resultaten kan hjälpa oss att förstå varför människor beter sig irrationellt; att det kan bero på något man har lärt sig genom att titta på videoklipp eller lyssna på rykten som är missvisande för den miljö man själv befinner sig i, säger Andreas Olsson, lektor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, som ledde forskarlaget.

Genom matematisk modellering visar forskarna också att de två typerna av social inlärning påverkar beteende genom olika inlärningsmekanismer, vilket möjligen avspeglar skillnader i underliggande hjärnsystem. Hjärnaktiviteten har dock inte mätts i studien.

Forskningen finansieras av Knut and Alice Wallenbergs Stiftelse, Riksbankens Jubileumsfond, Europeiska forskningsrådet, Forte, Vetenskapsrådet och Swiss National Science Foundation.

Publikation

”Social threat learning transfers to decision-making in humans”
Björn Lindström, Armita Golkar, Simon Jangard, Philippe Tobler och Andreas Olsson
PNAS, online 13 februari 2019, doi: 10.1073/pnas.1810180116