Ny avhandling understryker bördan som ländryggssmärta har på samhället och presenterar kostnadseffektivitetsmått
Hallå där Gylfi Ólafsson som nyligen disputerat vid Institutionen för lärande, informatik, management och etik med sin avhandling "Health economic aspects of low back pain". Vad handlar den om?
– Ländryggssmärta har visat sig ha den tyngsta sjukdomsbördan av alla sjukdomskategorier, enligt WHO:s mätningar. Detta är på grund av att ländryggssmärta är vanligt förekommande, är långvarig, ofta mycket smärtsam, kan påverka relativt unga människor och medför ofta stora kostnader, både inom sjukvårdssystemet och genom sin negativa effekt på deltagande på arbetsmarknaden.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– För det första, så understryker avhandlingen den stora bördan som ländryggssmärta har på samhället, i synnerhet indirekta kostnader (arbetsbortfall). För det andra, så presenterar jag kostnadseffektivitetsmått baserade på resultat från två randomiserade studier. Den första handlar om ett omtvistat kirurgiskt ingrepp som visar sig vara en rätt bra användning av sjukvårdens pengar. Den andra visar att där det finns två versioner kirurgiska ingrepp för förträngning i ryggradskanalen, har den billigare versionen lika bra utfall. Därför ska den göras i högre utsträckning, med lägre kostnader men samma kvalitet.
På vilket sätt kan kunskapen komma människor till nytta?
– Resultaten understryker effekten som ländryggssmärta har på det svenska samhället.
– Resultaten från kostnadseffektivitetsberäkningarna visar att när hälsoekonomiska utvärderingar är gjorda i samband med kliniska prövningar, så kan man spara mycket pengar utan att kvaliteten försämras. På en metanivå, kan man utifrån detta se hur relativt billig forskning kan hjälpa till att de resurser som används inom sjukvården gör så mycket nytta som möjligt.
Vad har du för planer framöver?
– Sedan ett halvår tillbaka arbetar jag som direktör för Vestfjordarnas sjukvårdsinstitut i mitt hemland Island. Vi har primärvårdsanläggningar, två små sjukhus och äldreboende i de glesbyggda Vestfjordarna med ca 250 anställda. Jag kommer därför använda hälsoekonomin i praktiken, snarare än inom forskningsvärlden.