Nervbanor som styr obehagskänslor kartlagda
Vad är det som händer i hjärnan när vi känner obehag? Forskare vid Karolinska Institutet är nu ett steg närmare svaret på den frågan. I en ny studie publicerad i tidskriften Molecular Psychiatry har forskarna kartlagt vilka nervbanor i hjärnan hos möss som styr beteenden förknippade med aversion.
Det har länge funnits ett intresse att förstå hur hjärnan skapar signaler som är kopplade till negativa känslor i syfte att öka förståelsen för hur obalans i samma system kan leda till affektiva störningar som depression och ångest.
När det gäller rädsla så har amygdala länge varit den mest studerade hjärnstrukturen, och för belöning har fokus hamnat på signalsubstansen dopamin. Men när det gäller områden i hjärnan som kontrollerar känslan av obehag och aversion så har betydligt mindre varit känt.
Hjärnstruktur som kontrollerar känslor
De senaste åren har flera fynd pekat på att en struktur i hjärnan som kallas habenula kontrollerar positiva och negativa känslor i djurmodeller. Dessutom finns det små studier med patienter där man har fokuserat på habenula för att behandla depression genom hjärnstimulering. Habenula kontrollerar både dopamin och signalsubstansen serotonin, som bland annat anses ha betydelse för vårt välbefinnande. Det har dock inte varit känt hur habenula regleras.
Forskare vid Karolinska Institutet har nu kartlagt vilka nätverk i hjärnan hos möss som styr habenula och vilken roll de spelar för uppkomst av aversion.
– Vi har upptäckt en ny nervbana som går mellan de två hjärnstrukturerna hypotalamus och habenula, och som kan moduleras för att kontrollera känslan av aversion. Vår förhoppning är att detta kan ligga till grund för utveckling av nya behandlingar som återskapar balans i hjärnans nätverk vid till exempel depression och ångest, säger docent Dinos Meletis vid institutionen för neurovetenskap som lett studien.
Aktiverar nervceller med ljus
Med hjälp av en rad avancerade metoder, bland annat optogenetik, kunde forskargruppen kartlägga nervcellernas identitet och deras kontakter med varandra. Optogenetik innebär att ljus används för att aktivera specifika nervceller för att på så vis kunna studera hur aktivering av olika nätverk påverkar mössens beteende.
– Denna metodrevolution inom hjärnforskningen har nu gjort det möjligt att funktionellt studera hur olika typer av nervceller och de banor de bildar verkligen styr olika typer av beteenden, något som var omöjligt för bara tio år sedan, säger Dinos Meletis.
Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Hjärnfonden och Karolinska Institutet.
Publikation
“A hypothalamus-habenula circuit controls aversion”
Iakovos Lazaridis, Ourania Tzortzi, Moritz Weglage, Antje Märtin, Yang Xuan, Marc Parent, Yvonne Johansson, Janos Fuzik, Daniel Fürth, Lief E. Fenno, Charu Ramakrishnan, Gilad Silberberg, Karl Deisseroth, Marie Carlén, Konstantinos Meletis
Molecular Psychiatry, online 12 februari 2019, doi: 10.1038/s41380-019-0369-5