EU-projekt om infektionssjukdomar öppnar för ryskt samarbete

Ett nytt EU-projekt på temat hiv, hepatit C och tuberkulos öppnar nu för samarbete mellan forskare från EU-länderna och Ryssland. En av initiativtagarna är KI-forskaren Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi och infektionssjukdomar vid institutionerna för laboratoriemedicin respektive medicin Huddinge. Projektet kallat CARE – Common Actions Against HIV/TBC/HCV Across the Regions of Europe – ska framförallt fokusera på smittspridning och behandlingsresistens.

Berätta mer, vad handlar forskningen i projektet om?
– Vi vill förstå och förhindra spridningen av hiv, hepatit C och tuberkulos både i Europa och i Ryssland, inte minst motverka utvecklingen av multiresistens hos tb och hiv. Det finns en hög andel behandlingsresistent tuberkulos i Ryssland och vi är rädda att detta kan uppstå även för hiv. Vi kommer att jämföra data från olika patientgrupper i EU och Ryssland för att lära oss av varandra samt utveckla metoder för identifiering av mekanismer för resistens. Långsiktigt vill vi ta fram konkreta rekommendationer för bästa möjliga behandling för de tre infektionerna och också etablera en forskningsinfrastruktur som medger fortsatt samarbete mellan EU och Ryssland.

Vad är din och KI:s roll i projektet?
– Vi är ansvariga för hiv-delen och kommer att studera hur viruset sprids och hur de olika virusstammarna i Ryssland och öst-europa beter sig. Det finns en begynnande resistensproblematik även för hiv. Viruset förändras ständigt och vi avser jämföra de olika stammar som cirkulerar i EU och Ryssland. WHO rekommenderar nu en trippelbehandling där ett nytt läkemedel, integrashämmare ingår. Vi vill bland annat att se hur det kan uppstå resistens mot det här läkemedlet och konsekvenserna där av.

Du var med och tog initiativet till projektet, vilken roll kan detta spela på längre sikt?
– Både EU och ryska vetenskaps- och utbildningsministeriets utvärderingar gav respektive ansökningar maximala poäng inom alla utvärderingsvariabler vilket lovar gott för långsiktigheten. Tanken är att bygga upp en gemensam infrastruktur, skapa kontakter och nätverk för framtida forskning. Målet är att etablera ett forskningssamarbete mellan EU och Ryssland för dessa infektioner som kan fortsätta efter den första projektfasen. Det projektet som vi nu genomför är på två år, och ska alltså bli en bas för fortsatt långsiktigt samarbete där jag utgår ifrån att KI kommer spela en viktig roll.

Kan du berätta mer om bakgrunden och hur det nya samarbetet är upplagt?
– Idag kan Ryssland endast undantagsvis medverka i EU-sponsrade projekt. Det nya innovativa upplägget bygger på två parallella processer. EU och det ryska vetenskaps- och utbildningsministeriet ansvarar för och finansierar varsin separat del. Delarna är sammankopplade i ett projekt. Vi är beroende av varandra i forskningen. I projektet ingår förutom EU-länder också forskare från Georgien, Moldavien och Ukraina.

Varför är frågorna aktuella just nu?
– Det är viktigt att ha kunskap om spridningen av de här tre infektionerna och motverka framtida resistensproblematik. Spridningen kan gå snabbt och människor rör sig i ökande omfattning över nationsgränser.

Mer om Anders Sönnerborgs forskning