Skip to main content
Publicerad: 2019-01-28 12:26 | Uppdaterad: 2019-01-28 12:46

EU-projekt om infektionssjukdomar öppnar för ryskt samarbete

KI-forskaren Anders Sönnerborg är en av initiativtagarna till EU-projektet CARE. Foto: Stefan Zimmerman.

Ett nytt EU-projekt på temat hiv, hepatit C och tuberkulos öppnar nu för samarbete mellan forskare från EU-länderna och Ryssland. En av initiativtagarna är KI-forskaren Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi och infektionssjukdomar vid institutionerna för laboratoriemedicin respektive medicin Huddinge. Projektet kallat CARE – Common Actions Against HIV/TBC/HCV Across the Regions of Europe – ska framförallt fokusera på smittspridning och behandlingsresistens.

Berätta mer, vad handlar forskningen i projektet om?
– Vi vill förstå och förhindra spridningen av hiv, hepatit C och tuberkulos både i Europa och i Ryssland, inte minst motverka utvecklingen av multiresistens hos tb och hiv. Det finns en hög andel behandlingsresistent tuberkulos i Ryssland och vi är rädda att detta kan uppstå även för hiv. Vi kommer att jämföra data från olika patientgrupper i EU och Ryssland för att lära oss av varandra samt utveckla metoder för identifiering av mekanismer för resistens. Långsiktigt vill vi ta fram konkreta rekommendationer för bästa möjliga behandling för de tre infektionerna och också etablera en forskningsinfrastruktur som medger fortsatt samarbete mellan EU och Ryssland.

Vad är din och KI:s roll i projektet?
– Vi är ansvariga för hiv-delen och kommer att studera hur viruset sprids och hur de olika virusstammarna i Ryssland och öst-europa beter sig. Det finns en begynnande resistensproblematik även för hiv. Viruset förändras ständigt och vi avser jämföra de olika stammar som cirkulerar i EU och Ryssland. WHO rekommenderar nu en trippelbehandling där ett nytt läkemedel, integrashämmare ingår. Vi vill bland annat att se hur det kan uppstå resistens mot det här läkemedlet och konsekvenserna där av.

Du var med och tog initiativet till projektet, vilken roll kan detta spela på längre sikt?
– Både EU och ryska vetenskaps- och utbildningsministeriets utvärderingar gav respektive ansökningar maximala poäng inom alla utvärderingsvariabler vilket lovar gott för långsiktigheten. Tanken är att bygga upp en gemensam infrastruktur, skapa kontakter och nätverk för framtida forskning. Målet är att etablera ett forskningssamarbete mellan EU och Ryssland för dessa infektioner som kan fortsätta efter den första projektfasen. Det projektet som vi nu genomför är på två år, och ska alltså bli en bas för fortsatt långsiktigt samarbete där jag utgår ifrån att KI kommer spela en viktig roll.

Kan du berätta mer om bakgrunden och hur det nya samarbetet är upplagt?
– Idag kan Ryssland endast undantagsvis medverka i EU-sponsrade projekt. Det nya innovativa upplägget bygger på två parallella processer. EU och det ryska vetenskaps- och utbildningsministeriet ansvarar för och finansierar varsin separat del. Delarna är sammankopplade i ett projekt. Vi är beroende av varandra i forskningen. I projektet ingår förutom EU-länder också forskare från Georgien, Moldavien och Ukraina.

Varför är frågorna aktuella just nu?
– Det är viktigt att ha kunskap om spridningen av de här tre infektionerna och motverka framtida resistensproblematik. Spridningen kan gå snabbt och människor rör sig i ökande omfattning över nationsgränser.

Mer om Anders Sönnerborgs forskning

Många nya EU-projekt på KI i vår

KI medverkar i många EU-projekt som startar våren 2019. I 19 nya samarbetsprojekt är KI antingen koordinator eller partner. Projekten har en bred spännvidd.

– Det handlar exempelvis om bidrag till infrastrukturer, testmetoder för att studera toxicitet, motion i samband med cancerbehandling, cyberrisker på sjukhus, sambandet mellan kroppens mikrobiom och cancer samt teknologiutveckling, säger Carolina Kristell, samordnare för några av EU-anslagen på KI:s Grants Office.

Hur många nya projekt som startar varierar över åren.

– Antalet projekt varierar naturligt över åren beroende på hur väl kommissionens utlysningar stämmer med KI:s forskning just det året. Men det är ändå roligt att se att KI har ett ökat antal nya projekt jämfört med de senaste åren, säger hon.

EU-anslagen handlar ofta om projekt som pågår 4-5 år. Totalt innebär de 19 nya projekten ungefär 9 500 000 Euro i anslagen till KI.

– Men formerna för samarbetet och summorna i de enskilda projekten varierar, eftersom varje utlysning är specifik, säger Carolina Kristell.

Det finns en tydlig trend i utlysningarna inom EU:s ramprogram för forskning, enligt Carolina Kristell. De senaste åren har kommissionen betonat att forskare som söker anslag ska beskriva sitt arbete i ett samhällsperspektiv och visa hur projekten bidrar till förbättringar.

KI:s anslag kommer från många olika program inom EU, ett exempel är projektet CARE som får anslag från EU:s program för samhällsutmaningar, delområdet hälsa och demografiska förändringar. Totalt pågår nu närmare 200 EU-projekt på KI. Förutom samarbetsprojekten finns också individuella projekt, som till exempel Marie Sklodowska Curie (MSCA) fellowships och anslag från European Research Council (ERC), där KI medverkar. Siffrorna för årets nya program inkluderar inte MSCA eller ERC.