Skip to main content
Publicerad: 2019-01-30 09:33 | Uppdaterad: 2019-01-30 09:53

PFAS-ämnen passerar från mamma till foster under hela graviditeten

När en bebis föds har den redan en ansamling av PFAS-ämnen i lunga, lever och hjärna. Foto: iStock

I en studie publicerad i Environment International visar forskare vid Karolinska Institutet hur PFAS-ämnen, högfluorerade industrikemikalier som används i många konsumentprodukter, passerar genom moderkakan under hela graviditeten och ansamlas i fostervävnad. Nu behövs ytterligare forskning för att utröna hälsoeffekterna på fostren av de svårnedbrytbara PFAS-ämnena.

PFAS (perfluorerade och polyfluorerade ämnen) är en grupp som omfattar tusentals kemikalier skapade av människan. Tack vare deras vatten- och fettavstötande egenskaper används dessa kemikalier i allt från stekpannor och livsmedelsförpackningar till kläder, rengöringsmedel och brandbekämpningsmedel.

– Vi har fokuserat på sex av dessa PFAS-ämnen och ser att samtliga uppträder i fostrets vävnad i samma utsträckning som i moderkakan. När bebisen föds har den därför redan en ansamling av dessa kemikalier i bland annat lunga, lever och hjärna, säger Richelle Duque Björvang, doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet.

Höga nivåer i lunga och lever

Högst var PFAS-halterna i lung- och levervävnad, där halterna i vissa fall motsvarade halten hos vuxna, och lägst i hjärna. Studien inkluderade vävnadsprover från 78 embryon och foster, från fostervecka 7 till 42, från såväl svenska som danska biobanker.

Bland de sex PFAS-ämnen som undersöktes fanns PFOS och PFOA, som är de mest kända. Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att använda PFOS, och i början av året skärpte det europeiska livsmedelsverket EFSA sin bedömning av PFOS och PFOA, genom att sänka det tolerabla dagliga intagsvärdet till upp till tusen gånger lägre nivåer.

– Detta visar hur viktigt det är att forska vidare på olika kemikaliers hälsopåverkan, och inte minst på längre sikt. Dagens gränsvärden är baserade på en vuxen population, och inte foster som ju är mycket mer känsliga för påverkan, säger Pauliina Damdimopoulou, senior forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik.

Ansamlingen av PFAS-ämnen var högre hos pojkfoster än hos flickfoster.

– Vi vet att moderkakan fungerar olika beroende på kön och det behöver vi undersöka vidare i fler studier. Vi behöver också ta reda på vilken påverkan dessa ämnen har på olika organ hos fostret, säger Pauliina Damdimopoulou.

Maten är främsta källan

PFAS-ämnen har använts sedan tidigt 1900-tal och finns överallt i vår miljö.

– I dag är maten den främsta källan till PFAS-ämnen, i form av fisk, mjölk, kött och ägg, eller dricksvatten om man råkar bo på ett förorenat område. Vi får i oss dem som en cocktail av ämnen som dessutom kan samverka med varandra. Det vore i linje med försiktighetsprincipen inom begränsningen av kemiska ämnen att se till att samtliga PFAS-ämnen försvinner från vårt samhälle, säger Pauliina Damdimopoulou.

Studien gjordes i nära samarbete med forskare från Köpenhamns universitet och Rigshospitalet. Forskningen finansierades av EU:s projekt ReproUnion, Novo Nordisk Fonden, Forskningsrådet Formas och Jane and Aatos Erkko Foundation.

Publikation

”Concentration of perfluoroalkyl substances (PFASs) in human embryonic and fetal organs from first, second, and third trimester pregnancies”
Linn Salto Mamsen⁠, Richelle D. Björvang, Daniel Mucs, Marie-Therese Vinnars, Nikos Papadogiannakise, Christian H. Lindh, Claus Yding Andersena och Pauliina Damdimopoulou
Environment International, online 24 januari 2019, doi: 10.1016/j.envint.2019.01.010