Nyhetsarkiv

Kvinnor med psykisk sjukdom, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller substansmissbruk deltar mer sällan i gynekologisk cellprovtagning för att upptäcka livmoderhalscancer och har mer än fördubblad risk att drabbas av sjukdomen. Fynden presenteras i Lancet Public Health av forskare från Karolinska Institutet som pekar på vikten att proaktivt närma sig dessa kvinnor för att förebygga livmoderhalscancer.

Konkurrerande risker och flertillståndsmodeller ger oss möjlighet att studera utfall vid komplexa sjukdomar och ge svar på komplicerade frågor och bör därför användas mer inom epidemiologisk forskning.

En svensk studie som följde mer än 450 000 individer efter nedre eller övre gastrointestinal biopsi, visar att symtom på IBD (inflammatorisk tarmsjukdom) kan börja långt tidigare än när sjukdomen påvisas vid biopsi. Forskningsresultaten publiceras nu i tidskriften PLOS Medicine den 23 februari.

Kvinnor med reumatiska sjukdomar löper större risk för komplikationer vid graviditet och förlossning, men för kvinnor med ryggreumatism, så kallad axial spondylartrit, har riskerna minskat under det senaste tio åren i takt med en ökad användning av biologiska läkemedel. Det rapporterar forskare från Karolinska Institutet i en studie som publicerats i The Lancet Rheumatology.

Temat för en ny avhandling från Karolinska Institutet är könshormoners påverkan på psykiatriska sjukdomar och skadliga beteenden.

Barn vars mammor snusat under graviditeten har mer än trefaldigt ökad risk att dö i plötslig spädbarnsdöd, enligt en omfattande registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Pediatric Research. Risken var betydligt lägre om mamman slutat snusa tidigt i graviditeten.

Risken att drabbas av undvikande/restriktiv ätstörning, ARFID, kan till nästan 80 procent förklaras av genetiska faktorer, enligt en ny tvillingstudie. Studien har publicerats i tidskriften JAMA Psychiatry av forskare vid Karolinska Institutet.

Skörhet kan definieras som ett åldersrelaterat syndrom av fysiologisk nedgång, som kännetecknas av påtaglig sårbarhet för negativa hälsoeffekter. Det utgör ett ökande folkhälsoproblem i takt med att det blir fler och fler riktigt gamla i befolkningen.

ADHD är en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet. Symtom på ADHD kvarstår ofta i vuxen ålder, psykiatrisk samsjuklighet och andra negativa hälsoutfall kan tillkomma under hela livet.

Prostatacancer är ett globalt hälsoproblem och den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. Screening för prostatacancer med PSA minskar dödligheten men leder också till betydande överdiagnostik överbehandling av lågriskcancrar. Den patologiska bedömningen av vävnadsprover styr valet av behandling.

Det nationella svenska medicinska födelseregistret (MFR) sjösattes 1973. I en översiktsartikel publicerad i European Journal of Epidemiology beskriver nu forskare från Karolinska Institutet och Lunds universitet innehåll och kvalitet i registret, baserat på data från MFR men även från tidigare forskning baserad på registret. Forskarna drar slutsatsen att registret innehåller högkvalitativ information om graviditet och förlossning om mer än 5 miljoner förlossningar under 50 år.

Risken för komplikationer efter assisterad befruktning är något högre efter återföring av två embryon. Det visar en studie som jämfört utfall vid enkelbörd efter assisterad befruktning i Sverige 2007-2017, publicerad i JAMA Pediatrics.

Att andas in damm och ångor på arbetsplatsen är kopplat till ökad risk att drabbas av svår reumatoid artrit, särskilt i kombination med rökning och genetisk sårbarhet för sjukdomen. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Annals of the Rheumatic Diseases.

Prostatacancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland män i Sverige och en viktig folkhälsofråga. Tidig upptäckt genom organiserad testning med prostataspecifikt antigentest (PSA) och systematisk biopsitagning saknas dock i de flesta länder. Orsaken är risken för överdiagnostisering och överbehandling av lågriskcancrar. Nu föreslås två metoder för att ta itu med problemet - magnetisk resonanstomografi (MRI) och blodprovstagning med Stockholm3-testet.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i världen men dödligheten i sjukdomen minskar kontinuerligt. En av förklaringarna till detta är sannolikt att effektiva behandlingsmetoder utvecklas för olika undergrupper av sjukdomen. Trots detta är det fortfarande en utmaning att optimera behandlingen på individnivå.

Med hjälp av den så kallade ESPRESSO-kohorten har forskare från Massachusetts General Hospital, Boston, University of Newcastle, Australien, University of Washington, Seattle och Karolinska Institutet undersökt risken för cancer bland 75 000 patienter med diagnosen divertikulär sjukdom och kolorektal histopatologi. Studien är nu publicerad i JNCI, Journal of the National Cancer Institute.

Unga män och kvinnor med autism drabbas i högre utsträckning av psykiatriska tillstånd och har ökad risk att bli inlagda på sjukhus till följd av sin psykiska ohälsa, jämfört med personer utan autism. Särskilt sårbara är autistiska kvinnor. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en studie publicerad i JAMA Psychiatry.

Hepatit A, eller epidemisk gulsot, är en akut leversjukdom som orsakas av hepatit A-virus (HAV) som globalt sett sprids främst via avloppsförorenat vatten. Sjukdomen förekommer allmänt i länder med dålig dricksvattenhygien, men kan även smitta från person till person eller via livsmedel.

Karolinska Institutet stod värd för det årliga mötet med det svenska nationella Nätverket Epidemiologi Och Nutrition (NEON). Temat för årets möte var: ”Digitala livsstilsinterventioner och BigData inom nutritionsforskningen”. Ett hundratal forskare och andra verksamma inom nutrition och epidemiologi från hela Sverige träffades i Flemingsberg.

En randomiserad studie, NordICC – Northern - European Initiative on Colorectal Cancer - visar att screening med hjälp av koloskopi (en kameraundersökning av tjocktarmen) minskar risken för tarmcancer med 18 procent. Minskningen är mycket mindre än vad experterna tidigare antagit. NordICC-studien publiceras nu i New England Journal of Medicine (NEJM).

Under den avslutande barn-IBD dagen i Örebro den 30 september fick Jonas Ludvigsson under publikens jubel ta emot hedersutmärkelsen Årets magkänsla 2022 från SPGHN, Svenska Föreningen för Pediatrisk Gastroenterologi, Hepatologi och Nutrition. Priset utses genom röstning av barnläkare i Sverige.

Depression är vanligt hos individer med endokrina-metabola sjukdomar och vice versa. I en studie av 2,2 miljoner individer i den svenska befolkningen, såg forskare vid Karolinska Institutet att de med endokrina-metabola sjukdomar också har en ökad förekomst av depression. Forskarna fann dessutom högre frekvenser av depression hos gruppens syskon. Studien är publicerad i American Journal of Psychiatry.

Infektioner hos gravida har kopplats till ökad risk för neuropsykiatriska tillstånd, som autism, hos barnet senare i livet. Men det verkar inte vara infektionerna i sig som orsakar autism, visar forskare från Karolinska Institutet i en studie publicerad i The Lancet Psychiatry.

Forskare från Karolinska Institutet har, tillsammans med andra, jämfört den nya omikron-varianten BA.2.75 med den nuvarande dominerande varianten BA.5. Studien, som publicerats i tidskriften The Lancet Infectious Diseases, tyder på att BA.2.75 inte är mer resistent mot antikroppar än tidigare omikron-varianter, vilket är ett positivt besked.

Matstrupscancer är den sjunde vanligaste cancerformen i världen och orsakar många dödsfall. Det finns idag ingen lovande metod för förebyggande, tidig upptäckt eller screening av matstrupscancer så de flesta patienter diagnostiseras i ett sent stadium, vilket ger en dålig prognos. Den vanligaste behandlingen för patienter med matstrupscancer är kirurgi, som förknippas med komplexa komplikationer eller infektioner, och ger en låg 5-årsöverlevnad.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har beslutat att tilldela professor Jonas F Ludvigsson vid Karolinska Institutet Läkaresällskapets prestigefyllda Jubileumspris. Pristagaren belönas med 150 000 kr samt SLS sekelmedalj i silver.

I en ny avhandling från Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik har doktorand Chen Wang använt svenska registerdata för att bedöma den långsiktiga hälsan hos barn som kommit till med hjälp av assisterad reproduktionsteknik (ART). Chen har också försökt utveckla prediktionsmodeller för graviditetskomplikationer bland kvinnor som genomgår ART.

Inom precisionsmedicin kan möjligheten att förutsäga risken för en händelse under en viss period hjälpa till att till exempel identifiera patienter som behöver tidig förebyggande behandling. Moderna metoder för maskininlärning inom datavetenskapen är idealiska för att kunna göra dessa förutsägelser.

Det är ovanligt att barn blir svår sjuka i akut COVID-19, men infektion med SARS-CoV-2 kan trigga det nya postinfektiösa tillståndet Multisystem Inflammatory Syndrome in Children (MIS-C). MIS-C är ett ovanligt men potentiellt allvarligt tillstånd där det hittills saknats kunskap om vilka barn som löper ökad risk att utveckla sjukdomen.

Terminal leversjukdom (ESLD), inklusive avancerad levercirros och primär levercancer, är det sista stadiet av långvarig skada på levern orsakad av riskfaktorer som kronisk viral hepatit och leversjukdom orsakad av alkohol. Globalt är det en hög sjukdomsbörda och dödlighet, särskilt i afrikanska länder söder om Sahara (SSA) så som Ghana, där den primära orsaken till Hepatocellulärt carcinom (HCC) och levercirros är infektion med hepatit B-virus (HBV).

5-alfa-reduktashämmare (5-ARH), Finasterid och Dutasterid, är vanliga läkemedel som används för att lindra urinvägssymptom hos äldre män med förstorad prostata. Det har länge funnits en oro för att dessa läkemedel ökar risken för aggressiv prostatacancer. I en ny studie publicerad i JAMA Oncology har forskare från Karolinska Institutet inte funnit någon ökad risk för att dö i prostatacancer hos män behandlade med 5-ARH och lägre risk för män med längre behandlingstid.

Mikroskopisk kolit är det senast konstaterade inflammatoriska tillståndet i tjocktarmen där onormala reaktioner från immunsystemet orsakar inflammation i tjocktarmens inre slemhinna. I dagsläget beräknas över 10 000 personer i Sverige leva med sjukdomen. Tidigare har otillräcklig medvetenhet och kunskap om mikroskopisk kolit lett till underdiagnostik av sjukdomen, vilket gjort att många patienter inte har behandlats.

Miljoner ukrainska barn har flytt inom eller utom landet på grund av kriget med Ryssland. I en systematisk översiktsartikel har forskare vid Karolinska institutet och Sumy State University i Ukraina sammanställt den vetenskapliga litteraturen kring barns hälsa i Ukraina. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica och kan vara användbar för vårdpersonal som möter flyktingbarn från Ukraina.

Assisterad befruktning (ART) verkar inte leda till ökad risk för barnet att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet, enligt en stor observationsstudie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Studien som publicerats i JAMA Psychiatry fann en något högre risk för tvångssyndrom hos ungdomar och unga vuxna födda efter ART, men att detta förklarades av skillnader i bakgrundsfaktorer hos föräldrarna.

Mediebevakning av positiv vaccinforskning kan ha en positiv effekt på den övergripande stämningen i sociala medier – och motverka felaktig information om vaccin – men effekterna avtar med tiden.
Forskare vid Oxford University och Karolinska Institutet har analyserat sociala medier för att undersöka samband mellan viktiga vaccinrelaterade nyheter och attityder till vaccin.

Unga människor riskerar att bli allvarligt sjuka i tuberkulos och sprida sjukdomen vidare. Därför har forskare vid bland annat Karolinska Institutet kartlagt vilka faktorer som påverkar behandlingsresultatet hos 10–24-åringar med tuberkulos i Brasilien, där sjukdomen ökar. För att hantera den globala tuberkulosepidemin behövs större fokus på denna åldersgrupp i nationella och internationella program, menar forskarna bakom studien, som publiceras i The Lancet Global Health.

Långvarig exponering för luftföreningar kan kopplas till ökad risk att insjukna i stroke och kranskärlssjukdom, även när halterna ligger under EU:s och WHO:s gränsvärden. Det visar forskare från bland annat Karolinska Institutet och Helmholtz Zentrum München i en stor europeisk studie som publiceras i tidskriften The Lancet Planetary Health.

Barn och unga vars mammor hade BMI över 30 under tidig graviditet löper en ökad risk att drabbas av fettlever. Det visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet och Harvard University som publiceras i tidskriften Journal of Hepatology. I takt med att förekomsten av fetma ökar riskerar allt fler unga att utveckla fettlever, menar forskarna.

Vuxna med adhd löper ökad risk att drabbas av ett stort antal fysiska åkommor, bland annat sjukdomar i nervsystemet och luftvägarna samt muskuloskeletala och metabola sjukdomar. Det visar en stor registerbaserad studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Lancet Psychiatry.

Forskare vid Karolinska Institutet har hittat kopplingar mellan olika blodgrupper och totalt 49 sjukdomar, bland annat det nya fyndet att blodgrupp B verkar ha en skyddande effekt mot njursten. Analysen, som inkluderar data på över fem miljoner människor och drygt 1 000 sjukdomar, bekräftar också tidigare kopplingar mellan vissa blodgrupper och ökad risk för blodpropp, blödningsrubbningar eller högt blodtryck under graviditeten. Resultatet har publicerats i tidskriften eLife.

Hemorrojder är ett vanligt folkhälsoproblem som det kan vara svårt att prata om. Det kan vara en orsak till att det finns relativt lite kunskap inom området. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet analyserat arvsmassan hos närmare en miljon människor, och hittat tidigare okända orsaker till svåra hemorrojder. Studien som publicerats i tidskriften Gut visar också på samband med andra mag-tarmsjukdomar.

Icke-alkoholrelaterad fettlever, NAFLD, blir allt vanligare och är förknippad med flera hälsorisker. Enligt en ny registerstudie av forskare vid Karolinska Institutet är NAFLD kopplad till en förhöjd risk för olika typer av cancer, däribland en 17-faldigt ökad risk för levercancer. Studien som publicerats i Hepatology öppnar för bättre uppföljning av patienter med målet att minska risken för cancer.

Klamydiainfektion orsakas av bakterien Chlamydia trachomatis och är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen med ungefär 127 miljoner nya fall årligen i världen. Då infektionen är asymptomatisk kan man bära på den länge och ovetande överföra infektionen till andra.

Nästan 11 procent av de personer som vårdats på en intensivvårdsavdelning i Sverige mellan 2010 och 2018 fick receptbelagda opioider i minst sex månader och upp till två år efter utskrivning. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Critical Care Medicine. Resultatet tyder på att vissa personer kan utveckla kroniskt opioidbruk trots brist på bevis för dessa läkemedels långsiktiga effektivitet och risker kopplade till ökad dödlighet.

Charlson komorbiditetsindex (CCI) är ett sjukdomsindex som ursprungligen skapades för att förutsäga korttidsdödlighet men som i allt högre grad används som en proxy för sjukdomsbörda, och används ofta som en kovariat, till exempel i regressionsmodeller.

En av åtta kvinnor utvecklar bröstcancer under sin livstid i västvärlden och fler åtgärder behövs för att minska dödligheten och förhindra sjukdomen. Mammografiscreening minskar dödligheten genom tidig upptäckt men cirka en fjärdedel av kvinnorna som utvecklar bröstcancer diagnostiseras dock inom två år efter en normal mammografiundersöknng.

Som ett av få länder höll Sverige sina grundskolor och förskolor öppna under pandemivåren 2020. Hittills finns lite forskning om vilka konsekvenser öppna skolor kan ha för risken att barn drabbas av svår covid-19. Nu visar en studie från Karolinska Institutet att ett barn per 130 000 fick vård på intensivvårdsavdelning på grund av covid-19 under mars till juni när grundskolorna var öppna. Arbetet har publicerats som ett brev till redaktören i New England Journal of Medicine.

Deprimerade barn och tonåringar löper högre risk att dö i förtid samt att drabbas av en rad andra sjukdomar senare i livet. Det visar en stor observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Psychiatry. Fynden belyser vikten av att uppmärksamma andra potentiella sjukdomar som kan följa på ungdomsdepression. Kopplingen kan delvis förklaras av andra psykiatriska tillstånd, såsom ångest och missbruk.

Nasofaryngealt karcinom (NPC) är en cancersjukdom som främst förekommer i södra Kina, Sydostasien och Mellanöstern/Nordafrika. Det är idag känt att Epstein-Barr-virusinfektion, miljö- och livsstilsfaktorer samt genetik bidrar till utveckling av nasofaryngealt karcinom.

Shihua Sun har undersökt hur ADHD (attention-deficit/hyperactivity disorder) är kopplat till astma samt risken att dö tidigt. I sin avhandling inkluderar Shihua fyra olika studier för att studera sambandens omfattning och orsaker, samt den möjliga effekten av läkemedelsbehandling av ADHD.