Även låga halter luftföroreningar kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
Långvarig exponering för luftföreningar kan kopplas till ökad risk att insjukna i stroke och kranskärlssjukdom, även när halterna ligger under EU:s och WHO:s gränsvärden. Det visar forskare från bland annat Karolinska Institutet och Helmholtz Zentrum München i en stor europeisk studie som publiceras i tidskriften The Lancet Planetary Health.
– Våra resultat visar att de nuvarande riktlinjerna för luftkvalitet inte ger tillräckligt skydd, säger Petter Ljungman, docent vid institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet och delad sisteförfattare till artikeln.
Studien är ett stort europeiskt samarbete och omfattar drygt 137 000 deltagare från sex olika kohorter i Sverige, Danmark, Nederländerna och Tyskland som följdes under i genomsnitt 17 år. Forskarna undersökte om det finns ett samband mellan stroke eller akut kranskärlssjukdom och långvarig exponering för små partiklar i luften (partiklar med en massa mindre än 2,5 mikrometer i diameter, PM2,5), kvävedioxid (NO2), sotpartiklar och ozon (O3).
Inga säkra tröskelvärden
För varje 5 mikrogram per kubikmeter (µg/m3) ökning av små partiklar i luften vid bostaden sågs en 10-procentig ökning i risken att drabbas av stroke. Även kvävedioxid och sotpartiklar kunde kopplas till ökad risk för stroke. Endast kvävedioxid var kopplat till ökad risk för kranskärlssjukdom; för varje 10µg/m3 ökning av kvävedioxid i luften sågs en 4-procentig ökning i risken att insjukna i kranskärlssjukdom. Studien kan dock inte fastställa några orsakssamband.
Forskarna kunde inte påvisa några säkra tröskelvärden under vilka halterna av luftföroreningar är ofarliga för hjärt-kärlhälsan. Negativa effekter av små partiklar och kvävedioxid sågs även när analyserna begränsades till deltagare som utsattes för halter som är lägre än WHO:s och EU:s gränsvärden (10 respektive 25 µg/m³ för PM2,5 och 40 µg/m³ för NO2).
Nya riktlinjer för luftkvalitet
– Detta är oroväckande och har stor betydelse för hur aggressivt vi bör eftersträva god luftkvalitet för att förebygga vanliga och allvarliga sjukdomar, säger Petter Ljungman.
WHO kommer inom kort att presentera nya riktlinjer för luftkvalitet.
Studien genomfördes i nära samarbete med bland annat Helmholtz Zentrum München i Tyskland, där artikelns korresponderande författare Kathrin Wolf är verksam. De svenska kohorterna har finansierats av Naturvårdsverket, Forte, Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, National Institues of Health (NIH), Region Stockholm, Svenska Diabetesförbundet och Novo Nordisk Scandinavia. Författarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation
”Long-term exposure to low-level ambient air pollution and incidence of stroke and coronary heart disease: a pooled analysis of six European cohorts within the ELAPSE project”. Kathrin Wolf, Barbara Hoffmann, Zorana J Andersen, Richard W Atkinson, Mariska Bauwelinck, Tom Bellander, Jørgen Brandt, Bert Brunekreef, Giulia Cesaroni, Jie Chen, Ulf de Faire, Kees de Hoogh, Daniela Fecht, Francesco Forastiere, John Gulliver, Ole Hertel, Ulla Arthur Hvidtfeldt, Nicole A H Janssen, Jeanette T Jørgensen, Klea Katsouyanni, Matthias Ketzel, Jochem O Klompmaker, Anton Lager, Shuo Liu, Conor J MacDonald, Patrik K E Magnusson, Amar J Mehta, Gabriele Nagel, Bente Oftedal, Nancy L Pedersen, Göran Pershagen, Ole Raaschou-Nielsen, Matteo Renzi, Debora Rizzuto, Sophia Rodopoulou, Evangelia Samoli, Yvonne T van der Schouw, Sara Schramm, Per Schwarze, Torben Sigsgaard, Mette Sørensen, Massimo Stafoggia, Maciek Strak, Anne Tjønneland,W M Monique Verschuren, Danielle Vienneau, Gudrun Weinmayr, Gerard Hoek, Annette Peters, Petter L S Ljungman. The Lancet Planetary Health, online 8 september 2021, doi: 10.1016/S2542-5196(21)00195-9.