Fler recept på opioider två år efter intensivvård
Nästan 11 procent av de personer som vårdats på en intensivvårdsavdelning i Sverige mellan 2010 och 2018 fick receptbelagda opioider i minst sex månader och upp till två år efter utskrivning. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Critical Care Medicine. Resultatet tyder på att vissa personer kan utveckla kroniskt opioidbruk trots brist på bevis för dessa läkemedels långsiktiga effektivitet och risker kopplade till ökad dödlighet.
– I USA har den kraftigt ökade förskrivningen av opioider lett till en opioidkris som kostat många liv. Det finns tecken på att opioider på recept har ökat i delar av Europa och därför är det viktigt att ta reda på i vilken utsträckning opioidförskrivningar under och efter intensivvård eventuellt kan bidra till långvarigt bruk och dess konsekvenser, säger förstaförfattare Erik von Oelreich, doktorand vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.
Opioider såsom morfin och fentanyl är vanliga läkemedel som används för nedsövning och smärtbehandling i intensivvården. Det saknas dock bevis för att opioider mot smärta skulle vara en bra långsiktig lösning då bland annat risken för missbruk har blivit tydlig i länder som USA där i genomsnitt 130 amerikaner per dag dör av en opioidöverdos.
Förskrivningar toppade i första kvartalet
I denna studie fann forskarna att nästan 11 procent (22 138) av 204 402 personer fortsatte att få opioider på recept i minst sex månader och upp till två år efter att de vårdats på en intensivvårdsavdelning i Sverige. Studien inkluderade alla vuxna som fortfarande levde sex månader efter att de genomgått intensivvårdsbehandling under åren 2010 och 2018.
Den genomsnittliga opioidförskrivningen nådde en topp under första kvartalet efter inläggning och sjönk kontinuerligt under uppföljningsperioden på 24 månader. Nivån förblev dock högre jämfört med perioden före intensivvård.
Tidigare bruk största riskfaktorn
Tidigare opioidanvändning var den största riskfaktorn för kroniskt bruk, vilket i studien definierades som regelbundna förskrivningar i minst sex månader efter intensivvård. En majoritet av individerna som fortsatte att få opioider på recept hade även fått liknande förskrivningar tidigare. Kvinnor, äldre, personer med fler än en sjukdom och personer som låg inne på intensiven i mer än två dagar hade också högre risk för kroniskt bruk.
Enligt studien hade personerna med långvarigt bruk 70 procent högre risk att dö inom sex till 18 månader efter intensivvård. Risken för död var ungefär samma för personer som använt och inte använt opioider tidigare.
Långvarigt opioidbruk har tidigare kopplats till negativa hälsoeffekter, inklusive andningssvårigheter, förstoppning, hjärtinfarkt, stroke, blodproppar och ett stört immunsvar.
Komplex vård
– Vården av kritiskt sjuka är komplex och smärtlindring är en viktig del för många patienter. Det är dock viktigt att vara medveten om potentiella risker vid långvarig användning av opioider, inklusive risk för död. Vi hoppas att våra resultat kan bidra till att öka kunskapen om opioidbruk efter intensivvård, säger Anders Oldner, adjungerad professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet och studiens sistaförfattare.
Resultaten presenteras den 2:a februari på konferensen 2021 Critical Care Congress som arrangeras av Society of Critical Care Medicine i USA.
Forskningen har finansierats av The European Society of Intensive Care Medicine, Carnegiestiftelsen, Karolinska Institutet, Svenska Läkaresällskapet and Region Stockholm.
Publikation
“Opioid use after intensive care: a nationwide cohort study,” Erik von Oelreich, Mikael Eriksson, Karl-Fredrik Sjölund, Andrea Discacciati, Emma Larsson, Anders Oldner, Critical Care Medicine, February 2, 2021, doi: 10.1097/CCM.0000000000004896