Svenska medicinska födelseregistret håller hög kvalitet
Det nationella svenska medicinska födelseregistret (MFR) sjösattes 1973. I en översiktsartikel publicerad i European Journal of Epidemiology beskriver nu forskare från Karolinska Institutet och Lunds universitet innehåll och kvalitet i registret, baserat på data från MFR men även från tidigare forskning baserad på registret. Forskarna drar slutsatsen att registret innehåller högkvalitativ information om graviditet och förlossning om mer än 5 miljoner förlossningar under 50 år.
Cirka 98 % av alla förlossningar i Sverige registreras i Medicinska födelseregistret (MFR), ett av i Sveriges nationella sjukvårdsregister. Sedan 1982 registreras standardiserade mödra-, obstetriska och neonatala register-uppgifter dessutom prospektivt.
Registret innehåller data från gravida kvinnor såsom uppgifter om självrapporterad rökning och snusanvändning, längd (självrapporterad) och uppmätt vikt, vilket möjliggör beräkning av body mass index (BMI), men även obstetrisk historia och huruvida kvinnan lever med barnafadern. Vidare innehåller MFR graviditets- och födelsedata såsom förlossningssätt och graviditetslängd (gestationsålder).
–Eftersom registerdata baseras från journaluppgifter är kvaliteten hög, säger huvudförfattaren Sven Cnattingius, professor i reproduktiv epidemiologi vid avdelningen för klinisk epidemiologi, Karolinska Institutet.
–MFR omfattar praktiskt taget alla födslar i Sverige sedan 1973, och det föds över 100 000 barn årligen. Detta, tillsammans med det stora antalet variabler, möjliggör detaljerade studier av sällsynta graviditetsutfall , fortsätter Sven Cnattingius.
Men det medicinska födelseregistret innehåller också en stor mängd data om det nyfödda barnet, såsom födelsevikt, födelselängd, huvudomkrets, barnets kön, Apgar-poäng och diagnoser/ingrepp i nyföddhetsåldern, inklusive neonatalvård.
–Ur mitt perspektiv som barnläkare är förekomst av data om både modern och det nyfödda barnet en enorm fördel. Och att sedan kunna koppla dessa uppgifter till andra nationella hälsoregister genom personnumret! Fantastiskt! Forskningsmöjligheterna inom det medicinska födelseregistret är enorma, säger ”corresponding author” professor Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid Örebro Universitetssjukhus, och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Översikten av MFR beskriver och definierar ett stort antal variabler samt bedömer deras kvalitet. Fram till 2022 har över 1 000 vetenskapliga studier baserats på MFR-data.
–Som vi påpekar i artikelns titel har det medicinska födelseregistret funnits i 50 år. Detta möjliggör studier av de långsiktiga effekterna av till exempel för tidig födelse (prematuritet) och intrauterin tillväxthämning, fortsätter Ludvigsson. Jag hoppas verkligen att det här registret finns runt i ytterligare 50 år!
Finansiering
Publicering med open access har betalats av Karolinska Institutet. Ingen ytterligare finansiering.
Intressekonflikter
Dr Ludvigsson har koordinerat en studie på uppdrag av Svenska IBD-kvalitetsregistret (SWIBREG). Den studien erhöll finansiering från Janssen Corporation. Övriga författare har inte uppgivit några intressekonflikter.
Publikation
The Swedish medical birth register during five decades: documentation of the content and quality of the register.
Cnattingius S, Källén K, Sandström A, Rydberg H, Månsson H, Stephansson O, Frisell T, Ludvigsson JF
Eur J Epidemiol 2023 Jan 3.