Mikroskopisk kolit – epidemiologiska studier av risk för annan sjuklighet och död
Mikroskopisk kolit är det senast konstaterade inflammatoriska tillståndet i tjocktarmen där onormala reaktioner från immunsystemet orsakar inflammation i tjocktarmens inre slemhinna. I dagsläget beräknas över 10 000 personer i Sverige leva med sjukdomen. Tidigare har otillräcklig medvetenhet och kunskap om mikroskopisk kolit lett till underdiagnostik av sjukdomen, vilket gjort att många patienter inte har behandlats.
Vanliga symtom inkluderar kronisk, vattnig diarré och sjukdomen är vanligare hos äldre vuxna och hos kvinnor, men vem som helst kan utveckla mikroskopisk kolit. Mest sannolikt spelar genetiska faktorer och onormala immunreaktioner en roll i sjukdomsutvecklingen.
Som termen antyder krävs en mikroskopisk utvärdering av en vävnadsbiopsi från tjocktarmen för att kunna diagnosticera mikroskopisk kolit. Därför krävs tillgång till koloskopi och histopatologisk kunskap i den diagnostiska processen.
Missade diagnoser på grund av otillräcklig kunskap har gjort att forskare inte tidigare kunnat genomföra storskaliga studier om prognos, associerade sjukdomstillstånd och utfall.
I sin avhandling har Dr David Bergman vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik bland annat försökt bedöma tillförlitligheten hos data från svenska patologiregister för att identifiera patienter med mikroskopisk kolit. I sina studier undersökte han även förekomsten av mikroskopisk kolit mellan 1995 och 2015. David bedömde vidare riskerna för dödsfall och cancer hos patienter med mikroskopisk kolit och även risken för senare mikroskopisk kolit hos patienter med celiaki.
Kan du berätta något om de viktigaste resultaten i din avhandling?
–Våra studier bekräftar en hög noggrannhet avseende mikroskopisk kolit i svenska patologiregister. Vår incidensstudie visar en betydande ökning av mikroskopisk kolit under de senaste decennierna, men med stabiliserande siffror från 2010–2015. Vi såg också att patienter med mikroskopisk kolit löper en ökad risk att dö. Det verkar dock som att den ökade dödligheten är förknippad med andra störningar som inträffar samtidigt och inte med mikroskopisk kolit i sig. Vi fann också en måttligt (+8%) ökad risk för cancer hos patienter med mikroskopisk kolit. Det är möjligt att denna risk delvis beror på en ökad övervakning av dessa patienter. Slutligen visade vi att patienter med celiaki löper en förhöjd risk att utveckla mikroskopisk kolit.
Varför valde du att forska om just detta?
–Eftersom mikroskopisk kolit är en relativt nyligen erkänd sjukdom, kände jag att de svenska hälsoregistren gav oss en unik möjlighet att öka kunskapen om denna sjukdom.
Hur tycker du att forskningen ska fortsätta framöver på området?
–Det finns mycket som vi inte vet om mikroskopisk kolit. Till exempel löper rökare en ökad risk att utveckla sjukdomen och eftersom rökning har en negativ effekt på hälsan på många sätt är det svårt att skilja effekten av mikroskopisk kolit från effekten av rökning på till exempel cancer. Därför skulle det vara värdefullt om uppgifter om rökvanor kunde samlas in och göras tillgängliga för forskare. Jag tror också att liknande studier som de vi har utfört från länder med ett annat panorama av riskfaktorer skulle vara intressant.
Doctoral thesis
“Microscopic colitis: epidemiology, death and associated disorders.”
David Bergman. Karolinska Institutet (2022), ISBN: 978-91-8016-582-2