Nyhetsarkiv

Priset delas årligen ut av Svenska Läkaresällskapet (SLS) till en person som gjort framstående insatser för Alzheimerforskningen. I år tilldelas Bengt Winblad-priset Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

En ny studie visar att aktiveringen av hjärnans immunförsvarsceller, astrocyter, i ett tidigt skede av Alzheimers sjukdom mätt med PET kamera kopplas till förändringar som kan spåras i blodet senare i sjukdomsförloppet. Studien har nu publicerats i Molecular Neurodegeneration.

Hallå där Anders Rydström, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 8 september försvarar du din avhandling ”Mental stimulation and multimodal trials to prevent cognitive impairment and Alzheimer's disease”. Vad handlar den om?

Hallå där Jakob Norgren, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 12 juni försvarar du din avhandling ”The impact of macronutritional composition and ketosis on cognitive health : from normal aging to Alzheimer’s disease”, vad handlar den om?

Tidig diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom kräver säkra och kostnadseffektiva screeningmetoder. Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit att en typ av sockermolekyl i blodet har ett samband med nivån av tau-protein, som har en nyckelroll i utvecklingen av den svåra demenssjukdomen. Studien, som publicerats i Alzheimer's & Dementia, kan öppna för enkel screening som med 80 procents säkerhet kan förutse insjuknande tio år i förväg.

Alzheimers sjukdom utgör den vanligaste orsaken till demens som drabbar miljontals människor världen över. Eftersom förändringarna i hjärnan kan börja 10–20 år innan den kliniska symptomen på Alzheimers sjukdom, finns det ett starkt behov för identifiering av tidiga biomarkörer som kan förutsäga framtida påverkan på kognitiv funktion. Detta kan vara något som några KI-forskare är på spåren. Deras senaste studie finns nu publicerad i Nature Reviews Neurology.

Hallå där Yang Gao, doktorand vid avdelningen för neurogeriatrik. Den 24 februari försvarar du din avhandling ”Alzheimer Disease: Subcellular Aβ mechanisms and treatment strategies”, vad handlar den om?

Att vara drabbad av flera kardiometaboliska sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom och stroke, är kopplat till kraftigt ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom. En ny tvillingstudie av forskare från Karolinska Institutet tyder på att samma gener kan ligga bakom risken för både kardiometabola sjukdomar och demens. Fynden har publicerats i European Heart Journal.

Proteiner kan göra vilken uppfinnare som helst grön av avund. Det är proteinerna som får kroppen att fungera. Men det är samma superämnen som gör fel när vi blir sjuka i exempelvis cancer eller Alzheimers sjukdom. Forskarnas uppgift är att få ordning på proteinerna när de krånglar. Läs ett fördjupningstema från tidningen Medicinsk Vetenskap.

Alzheimers sjukdom har ett smygande förlopp som börjar decennier innan symtom, som minnesförlust, börjar märkas. En tidig diagnos ökar möjligheterna att sakta ner sjukdomsförloppet med läkemedel. Nu visar en studie på en ärftlig form av sjukdomen att proteinet GFAP kan vara en möjlig blodmarkör för mycket tidiga stadier. Studien, som gjorts av forskare vid Karolinska Institutet och publicerats i tidskriften Brain, skulle i framtiden kunna leda till mer precis screening för en svår folksjukdom.

Forskare från Karolinska Institutet redogör för nya insikter om hur kopparjoner hämmar aggregationen av amyloid-β-peptiden som är inblandad i Alzheimers sjukdom. Studien är publicerad i JACS Au och visar molekylära strukturer av detta komplex, vilket ger en allmän förståelse för den inverkan metalljonerna har.

En ny studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar att bara en mindre andel av patienterna som blivit utredda för kognitiv sjukdom vid den specialiserade minnesmottagningen på Karolinska sjukhuset i Solna hade biomarkörprofiler typiska för Alzheimers sjukdom och skulle kunna betraktas som potentiella kandidater för nya sjukdomsmodifierande behandlingar mot amyloid.

En forskare vid institutionen för biovetenskaper och nutrition, Karolinska Institutet, har fått ett karriärstödjande anslag från Alzheimer's Association (U.S.).

Infektioner som krävt sjukhusbehandling tidigt eller mitt i livet, kopplas till ökad risk att senare drabbas av Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom, men inte amyotrofisk lateral skleros, ALS. Detta enligt en studie av forskare från Karolinska Institutet publicerad i PLOS Medicine.

Med hjälp av en ny bildteknik för 3D har forskare vid bland annat Karolinska Institutet på ett övergripande sätt kunnat karakterisera en del av hjärnan som visar den kanske tidigaste ansamlingen av tau-protein, en viktig biomarkör för utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Resultaten som publicerats i tidskriften Acta Neuropathologica kan i framtiden göra det möjligt att ha en mer exakt neuropatologisk diagnos av Alzheimers sjukdomsspektrum i ett mycket tidigt skede.

I år delar Hjärnfonden ut 105,3 miljoner kronor i forskningsanslag fördelade på 99 projekt. Karolinska Institutet får 40 av dessa, varav åtta går till NVS.

Alzheimers Association® delade ut sju utmärkelser vid Alzheimer's Association International Conference® (AAIC®) 2022, som ett erkännande av forskare för deras varierande expertis, anmärkningsvärda prestationer och innovativa bidrag till området för Alzheimers och demensvetenskap. Ett av dem tillföll Agneta Nordberg, avdelningen för klinisk geriatrik, NVS.

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab beskriver i en studie i Science att de genom en ny teknik har förbättrat ett proteins förmåga att reparera syreskador i DNA och skapat en ny funktion hos proteinet. Tekniken kan leda till bättre läkemedel mot sjukdomar där syreskador är inblandade, som cancer, Alzheimers sjukdom och lungsjukdomar, men forskarna tror också på ett ännu bredare genomslag.

Mekanismer kopplade till ett visst diabetesläkemedel kan fungera skyddande också mot Alzheimers sjukdom, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet publicerad i Neurology. Resultaten tyder på att diabetesläkemedlets målprotein kan vara intressant att undersöka för behandling av Alzheimers sjukdom.

Den 21 april anordnades det 2:a Svenska mötet för Alzheimerforskning i Aula Medica. Arrangör var Centrum för alzheimerforskning vid NVS. Totalt deltog ungefär 450 personer varav cirka 300 var forskare.

Hallå där Richeng Jiang, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik, NVS. Den 30 maj försvarar du din avhandling ”Interplay between autophagy and amyloid beta metabolism in Alzheimer’s disease”, vad handlar den om?

Den 21 april besökte H.M Drottning Silvia Karolinska Institutet för att delta i en konferens med fokus på forskning kring Alzheimers sjukdom, demens och åldrande.

Inuti är man samma människa även om kroppen åldras och minnet sviker. Professor Maria Eriksdotter hoppas bidra med kunskap om Alzheimers sjukdom. Men hon vill även bekämpa ålderismen: ”Äldres status behöver höjas”, säger hon.

Amit Kumar och Agneta Nordberg, vid sektionen för klinisk geriatrik (Nordberg Translationell Molekylär Imaging Lab), tilldelas ett anslag på 175 000 USD under en fyra års period för projektet ”Att förstå rollen av synaptisk förlust vid neurodegenerativa proteinopatier”.

Forskare vid Karolinska Institutet har jämfört hur bra olika biomarkörer vid Alzheimers sjukdom förutsäger sjukdomens utveckling och minnespåverkan. De fann att tidig ansamling av proteinet tau i hjärnan mätt med PET-kamera var bättre på att förutse framtida minnesförsämring än biomarkörer i ryggvätska eller amyloida plack i hjärnan. Resultaten publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry.

Docent Sara Hägg har, tillsammans med ett tvärvetenskapligt team av KI -forskare, tilldelats ett NIH Prime R01 forskningsanslag från NIH för sin forskning om läkemedel för primärt förebyggande av Alzheimers sjukdom. Forskningsanslaget har beviljats för tre år med möjlighet att ansöka om ytterligare två år.

En stor studie vid Karolinska Institutet har hittat en koppling mellan adhd och demens över generationer. Studien, som publicerats i tidskriften Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association, visar att föräldrar och mor- och farföräldrar till personer med adhd hade högre risk för demens än de med barn och barnbarn utan adhd.

Hallå där, Ceren Emre, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik! Den 3 september försvarar du din avhandling ”Resolving inflammation - analysis of mechanisms in relation to Alzheimer pathology and aging”. Vad handlar den om?

NVS prefekt, professor Maria Ankarcrona, medverkade i Vetenskapsradion 23 augusti, där hon kommenterade den nya amerikanska studien som visar på att frukt och grönt håller hjärnan i trim tack vare ämnesgruppen flavonoider som finns i till exempel äpplen, apelsiner, jordgubbar, blåbär, selleri och paprika.

I år delar Hjärnfonden ut 106 miljoner kronor i forskningsanslag. Karolinska Institutet tilldelas 42% av dessa och däribland finns sju forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) som mottagare.

Hallå där, Ying Wang, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik! Den 23 juni försvarar du din avhandling “Neuroinflammation and its resolution in Alzheimer's disease". Vad handlar den om?

Hallå där, Lorena Galán Acosta, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik! Den 17 juni försvarar du din avhandling “Recombinant BRICHOS domains delivered over the blood-brain barrier : a possible way to treat Alzheimer's disease". Vad handlar den om?

Hallå där, Konstantinos Poulakis, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik! Den 28 maj försvarar du din avhandling “Alzheimer’s disease heterogeneity assessment with MRI biomarkers and unsupervised statistical learning”. Vad handlar den om?

Nya biomarkörer för Alzheimers sjukdom är ett prioriterat område för forskningen, för ökade kunskaper om sjukdomen och möjligheter till tidig diagnos. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt ett nytt spårämne vid PET-avbildning som är ett viktigt diagnostiskt verktyg vid alzheimer. Studien om spårämnet BU99008 som publicerats i Molecular Psychiatry kan få betydelse för tidig identifiering av tecken på Alzheimers sjukdom.

Läkemedelsgruppen acetylkolinesterashämmare är en viktig del av behandlingen vid Alzheimers sjukdom, men deras effekt på kognitionen har varit omdiskuterad och få studier har undersökt deras långsiktiga effekter. Ny forskning från bland annat Karolinska Institutet visar goda kognitiva effekter och minskad dödlighet upp till fem år efter diagnos. Studien har publicerats i tidskriften Neurology.

Michael är doktorand vid sektionen för neurogeriatrik, NVS. Han får stipendiet med motiveringen “För viljan att forska i förvirring Och strävan att förmedla värme i vården“.

I höstas blev Michael Axenhus, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik, beviljad forskar-AT.

De nyblivna professorerna Eric Westman och Dorota Religa, båda från sektionen för klinisk geriatrik, NVS där de dessutom är sektionschef respektive biträdande sektionschef, höll onsdagen den 20 januari varsin professorsföreläsning.

De två använda metoderna för diagnosen av Alzheimers sjukdom ger inte entydiga resultat, med risk för felaktiga eller försenade vårdinsatser. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat genetiska förklaringar till skillnaderna. Studien publiceras i Molecular Psychiatry och kan få betydelse för mer individuell diagnostik och utvecklingen av framtida läkemedel.

Priset uppmärksammar professor Kivipeltos mer än 20-åriga forskning om prevention, diagnos och behandling av kognitiv svikt, Alzheimers sjukdom och demens.

Forskare vid Karolinska Institutet har studerat förekomsten och regionala fördelningen av alzheimer-biomarkörer i hjärnan hos personer med Downs syndrom. Resultaten kan innebära nya möjligheter till såväl tidigare diagnos som förebyggande behandling av demens. Studien publiceras i Molecular Neurodegeneration.

Hallå där Hazal Haytural, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik! Den 27 november kommer du att försvara din avhandling ”Unraveling pathogenic proteins and pathways in Alzheimer disease: A focus on proteomics”. Vad handlar den om?

Det europeiska forskningskonsortiet LipiDiDiet har nya bevis för långvariga och breda positiva effekter av behandling med en medicinsk näringsdryck i ett tidigt skede av Alzheimers sjukdom.

Agneta Nordberg, professor vid sektionen för klinisk geriatrik, NVS, får priset ”2020 Grand Prix for research on Alzheimer disease” av Recherche Alzheimer Fondation vid Sorbonne Université, Paris för sin Alzheimerforskning.

Måndagen den 21 september var det Internationella Alzheimerdagen. Det uppmärksammades traditionsenligt med en temadag om Alzheimer och andra demenssjukdomar för medarbetare och forskare på KI och Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Dr. Ivan Nalvarte, senior forskare och docent vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära (BioNut) vid Karolinska Institutet, har beviljats ett bidrag på cirka 1,75 miljoner US-dollar i fyra år, från National Institute of Health (NIH), USA.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie avbildat proteinet tau i hjärnan hos levande patienter med Alzheimers sjukdom. Mängden och spridningen av tau visade sig kunna förutse hur minnet kommer att utvecklas i framtiden. Hjärnavbildning för att mäta tau kan vara användbar både för att förbättra diagnostiken och för att utveckla mer effektiva behandlingar, enligt forskarna. Studien publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry.

I ett samarbetsprojekt mellan Karolinska institutet, Karolinska universitets sjukhuset, Uppsala universitet och Åbo universitet under ledning av professor Agneta Nordberg NVS, KI har skillnader i patologiska förändringar studerats med PET ligander i hjärnvävnad hos olika ärftliga former av Alzheimers sjukdom jämfört med sporadisk Alzheimer.

I Rapportsändningen den 8 januari var det ett inslag med Alzheimerforskning på möss från Per Nilssons forskargrupp, Sektionen för neurogeriatrik.