Nyhetsarkiv

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson och äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje besökte nyligen BioClinicum på Karolinska Institutet för en fördjupad nulägesbild av forskningen om Alzheimers sjukdom.
– Möjligheterna till effektiv behandling kommer allt närmare, säger Bengt Winblad, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och värd för besöket.

En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i Brain, avslöjar en koppling mellan proteinet DEK och tidiga neuronala förändringar vid Alzheimers sjukdom. Forskarna fann att lägre DEK-nivåer i sårbara neuroner leder till ändrad neuronal aktivitet och ackumulering av Tau-protein, vilket ger insikter i Alzheimers sjukdoms patologi i tidigt skede och potentiella terapeutiska mål.

Simone Tambaro, senior forskningsspecialist vid avdelningen för neurogeriatrik, får cirka 2 miljoner kr (198 319 US dollar) i forskningsbidrag av Alzheimer’s Association.

Forskare vid Karolinska Institutet har gjort spännande upptäckter om Alzheimers sjukdom, en vanlig form av demens som påverkar miljontals människor runt om i världen. I en studie publicerad i Alzheimer’s & Dementia: Alzheimer’s Associations tidskrift, har de utforskat potentialen hos den nya synaptiska PET-markören UCB-J som en viktig tidig diagnostisk biomarkör/verktyg för Alzheimers sjukdom.

Daniel Ferreira Padilla, senior forskare och docent vid avdelningen för klinisk geriatrik, har fått 1,9 miljoner kronor.

Karolinska Institutet är en av 24 parter i AD-RIDDLE, ett samarbetsprojekt som ska öka vårdgivares möjligheter att diagnosticera, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom. Projektet, som bland annat stöds av EU:s Innovative Health Initiative (IHI), startade i januari 2024 och kommer att pågå i fem år.

En ny studie i Nature Communications ger oss insikter om de underliggande mekanismerna för bildandet av proteinklumpar vid Alzheimers sjukdom. Studien, ledd av forskare från Karolinska Institutet, kan bana väg för nya behandlingar av denna förödande neurodegenerativa sjukdom.

En ny studie vid Karolinska Institutet tyder på att aktivering av ett visst hjärnprotein kan skydda kvinnor från att utveckla neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Hallå där Mona-Lisa Malarte, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 26 januari kommer du att försvara din avhandling ”Tau pathology in Alzheimer's disease and other dementias : translational approach from in vitro autoradiography to in vivo PET imaging”. Vad handlar den om?

Blodfettsänkande statiner skulle kunna bromsa förloppet vid Alzheimer, åtminstone för vissa patienter. Det är resultatet av en ny studie ledd från Karolinska Institutet som publicerats i Alzheimer Research and Therapy. Men forskarna är försiktiga i sina tolkningar och ser resultatet som ett första steg i en forskningsresa som så småningom kan ge svaret.

Demenssjukdomar kostar det svenska samhället omkring 80 miljarder kronor per år. Nu har EU tilldelat anslag till projektet Prominent, som ska förbättra såväl diagnostik som behandling för dessa sjukdomar. Karolinska Institutet ansvarar för projektet i rollen som koordinator.

Ett tidigt steg i processen att utveckla Alzheimers sjukdom är att energiomsättningen ökar i en del av hjärnan som kallas hippocampus, enligt en musstudie publicerad i Molecular Psychiatry av forskare från Karolinska Institutet. Fynden öppnar för möjliga framtida vägar att tidigt angripa sjukdomen.

Hallå där Michael Axenhus, doktorand vid avdelningen för neurogeriatrik. Den 20 oktober försvarar du din avhandling ”Characterization of proteins involved in disease progression in Alzheimer disease”. Vad handlar den om?

Forskar Grand Prix är en tävling där forskare från svenska lärosäten tävlar om vem som kan göra den mest engagerande, lärorika och lättförståeliga presentationen av sin forskning och det på endast fyra minuter. Deltävlingarna är en del av vetenskapsfestivalen ForskarFredag. Johanna Mayer vid avdelningen för neurogeratrik, NVS, vann Stockholms delfinal i Forskar Grand Prix fredagen den 29 september. Nu ser hon fram emot riksfinalen som går av stapeln den 23 november.

Forskare från Karolinska Institutet har publicerat en studie i Alzheimer's Research & Therapy som lyfter möjliga samband mellan kronisk stress, mild kognitiv svikt och Alzheimers sjukdom. Studien visar hur personer i åldern 18 till 65 år som tidigare diagnostiserats med utmattningssyndrom och depression i något högre grad än andra får diagnosen mild kognitiv svikt eller Alzheimers sjukdom.

Priset delas årligen ut av Svenska Läkaresällskapet (SLS) till en person som gjort framstående insatser för Alzheimerforskningen. I år tilldelas Bengt Winblad-priset Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

En ny studie visar att aktiveringen av hjärnans immunförsvarsceller, astrocyter, i ett tidigt skede av Alzheimers sjukdom mätt med PET kamera kopplas till förändringar som kan spåras i blodet senare i sjukdomsförloppet. Studien har nu publicerats i Molecular Neurodegeneration.

Hallå där Anders Rydström, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 8 september försvarar du din avhandling ”Mental stimulation and multimodal trials to prevent cognitive impairment and Alzheimer's disease”. Vad handlar den om?

Hallå där Jakob Norgren, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 12 juni försvarar du din avhandling ”The impact of macronutritional composition and ketosis on cognitive health : from normal aging to Alzheimer’s disease”, vad handlar den om?

Tidig diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom kräver säkra och kostnadseffektiva screeningmetoder. Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit att en typ av sockermolekyl i blodet har ett samband med nivån av tau-protein, som har en nyckelroll i utvecklingen av den svåra demenssjukdomen. Studien, som publicerats i Alzheimer's & Dementia, kan öppna för enkel screening som med 80 procents säkerhet kan förutse insjuknande tio år i förväg.

Alzheimers sjukdom utgör den vanligaste orsaken till demens som drabbar miljontals människor världen över. Eftersom förändringarna i hjärnan kan börja 10–20 år innan den kliniska symptomen på Alzheimers sjukdom, finns det ett starkt behov för identifiering av tidiga biomarkörer som kan förutsäga framtida påverkan på kognitiv funktion. Detta kan vara något som några KI-forskare är på spåren. Deras senaste studie finns nu publicerad i Nature Reviews Neurology.

Hallå där Yang Gao, doktorand vid avdelningen för neurogeriatrik. Den 24 februari försvarar du din avhandling ”Alzheimer Disease: Subcellular Aβ mechanisms and treatment strategies”, vad handlar den om?

Att vara drabbad av flera kardiometaboliska sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom och stroke, är kopplat till kraftigt ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom. En ny tvillingstudie av forskare från Karolinska Institutet tyder på att samma gener kan ligga bakom risken för både kardiometabola sjukdomar och demens. Fynden har publicerats i European Heart Journal.

Proteiner kan göra vilken uppfinnare som helst grön av avund. Det är proteinerna som får kroppen att fungera. Men det är samma superämnen som gör fel när vi blir sjuka i exempelvis cancer eller Alzheimers sjukdom. Forskarnas uppgift är att få ordning på proteinerna när de krånglar. Läs ett fördjupningstema från tidningen Medicinsk Vetenskap.

Alzheimers sjukdom har ett smygande förlopp som börjar decennier innan symtom, som minnesförlust, börjar märkas. En tidig diagnos ökar möjligheterna att sakta ner sjukdomsförloppet med läkemedel. Nu visar en studie på en ärftlig form av sjukdomen att proteinet GFAP kan vara en möjlig blodmarkör för mycket tidiga stadier. Studien, som gjorts av forskare vid Karolinska Institutet och publicerats i tidskriften Brain, skulle i framtiden kunna leda till mer precis screening för en svår folksjukdom.

Forskare från Karolinska Institutet redogör för nya insikter om hur kopparjoner hämmar aggregationen av amyloid-β-peptiden som är inblandad i Alzheimers sjukdom. Studien är publicerad i JACS Au och visar molekylära strukturer av detta komplex, vilket ger en allmän förståelse för den inverkan metalljonerna har.

En ny studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar att bara en mindre andel av patienterna som blivit utredda för kognitiv sjukdom vid den specialiserade minnesmottagningen på Karolinska sjukhuset i Solna hade biomarkörprofiler typiska för Alzheimers sjukdom och skulle kunna betraktas som potentiella kandidater för nya sjukdomsmodifierande behandlingar mot amyloid.

En forskare vid institutionen för biovetenskaper och nutrition, Karolinska Institutet, har fått ett karriärstödjande anslag från Alzheimer's Association (U.S.).

Infektioner som krävt sjukhusbehandling tidigt eller mitt i livet, kopplas till ökad risk att senare drabbas av Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom, men inte amyotrofisk lateral skleros, ALS. Detta enligt en studie av forskare från Karolinska Institutet publicerad i PLOS Medicine.

Med hjälp av en ny bildteknik för 3D har forskare vid bland annat Karolinska Institutet på ett övergripande sätt kunnat karakterisera en del av hjärnan som visar den kanske tidigaste ansamlingen av tau-protein, en viktig biomarkör för utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Resultaten som publicerats i tidskriften Acta Neuropathologica kan i framtiden göra det möjligt att ha en mer exakt neuropatologisk diagnos av Alzheimers sjukdomsspektrum i ett mycket tidigt skede.

I år delar Hjärnfonden ut 105,3 miljoner kronor i forskningsanslag fördelade på 99 projekt. Karolinska Institutet får 40 av dessa, varav åtta går till NVS.

Alzheimers Association® delade ut sju utmärkelser vid Alzheimer's Association International Conference® (AAIC®) 2022, som ett erkännande av forskare för deras varierande expertis, anmärkningsvärda prestationer och innovativa bidrag till området för Alzheimers och demensvetenskap. Ett av dem tillföll Agneta Nordberg, avdelningen för klinisk geriatrik, NVS.

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab beskriver i en studie i Science att de genom en ny teknik har förbättrat ett proteins förmåga att reparera syreskador i DNA och skapat en ny funktion hos proteinet. Tekniken kan leda till bättre läkemedel mot sjukdomar där syreskador är inblandade, som cancer, Alzheimers sjukdom och lungsjukdomar, men forskarna tror också på ett ännu bredare genomslag.

Mekanismer kopplade till ett visst diabetesläkemedel kan fungera skyddande också mot Alzheimers sjukdom, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet publicerad i Neurology. Resultaten tyder på att diabetesläkemedlets målprotein kan vara intressant att undersöka för behandling av Alzheimers sjukdom.

Den 21 april anordnades det 2:a Svenska mötet för Alzheimerforskning i Aula Medica. Arrangör var Centrum för alzheimerforskning vid NVS. Totalt deltog ungefär 450 personer varav cirka 300 var forskare.

Hallå där Richeng Jiang, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik, NVS. Den 30 maj försvarar du din avhandling ”Interplay between autophagy and amyloid beta metabolism in Alzheimer’s disease”, vad handlar den om?

Den 21 april besökte H.M Drottning Silvia Karolinska Institutet för att delta i en konferens med fokus på forskning kring Alzheimers sjukdom, demens och åldrande.

Inuti är man samma människa även om kroppen åldras och minnet sviker. Professor Maria Eriksdotter hoppas bidra med kunskap om Alzheimers sjukdom. Men hon vill även bekämpa ålderismen: ”Äldres status behöver höjas”, säger hon.

Amit Kumar och Agneta Nordberg, vid sektionen för klinisk geriatrik (Nordberg Translationell Molekylär Imaging Lab), tilldelas ett anslag på 175 000 USD under en fyra års period för projektet ”Att förstå rollen av synaptisk förlust vid neurodegenerativa proteinopatier”.

Forskare vid Karolinska Institutet har jämfört hur bra olika biomarkörer vid Alzheimers sjukdom förutsäger sjukdomens utveckling och minnespåverkan. De fann att tidig ansamling av proteinet tau i hjärnan mätt med PET-kamera var bättre på att förutse framtida minnesförsämring än biomarkörer i ryggvätska eller amyloida plack i hjärnan. Resultaten publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry.

Docent Sara Hägg har, tillsammans med ett tvärvetenskapligt team av KI -forskare, tilldelats ett NIH Prime R01 forskningsanslag från NIH för sin forskning om läkemedel för primärt förebyggande av Alzheimers sjukdom. Forskningsanslaget har beviljats för tre år med möjlighet att ansöka om ytterligare två år.

En stor studie vid Karolinska Institutet har hittat en koppling mellan adhd och demens över generationer. Studien, som publicerats i tidskriften Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association, visar att föräldrar och mor- och farföräldrar till personer med adhd hade högre risk för demens än de med barn och barnbarn utan adhd.

Hallå där, Ceren Emre, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik! Den 3 september försvarar du din avhandling ”Resolving inflammation - analysis of mechanisms in relation to Alzheimer pathology and aging”. Vad handlar den om?

NVS prefekt, professor Maria Ankarcrona, medverkade i Vetenskapsradion 23 augusti, där hon kommenterade den nya amerikanska studien som visar på att frukt och grönt håller hjärnan i trim tack vare ämnesgruppen flavonoider som finns i till exempel äpplen, apelsiner, jordgubbar, blåbär, selleri och paprika.

I år delar Hjärnfonden ut 106 miljoner kronor i forskningsanslag. Karolinska Institutet tilldelas 42% av dessa och däribland finns sju forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) som mottagare.

Hallå där, Ying Wang, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik! Den 23 juni försvarar du din avhandling “Neuroinflammation and its resolution in Alzheimer's disease". Vad handlar den om?

Hallå där, Lorena Galán Acosta, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik! Den 17 juni försvarar du din avhandling “Recombinant BRICHOS domains delivered over the blood-brain barrier : a possible way to treat Alzheimer's disease". Vad handlar den om?

Hallå där, Konstantinos Poulakis, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik! Den 28 maj försvarar du din avhandling “Alzheimer’s disease heterogeneity assessment with MRI biomarkers and unsupervised statistical learning”. Vad handlar den om?

Nya biomarkörer för Alzheimers sjukdom är ett prioriterat område för forskningen, för ökade kunskaper om sjukdomen och möjligheter till tidig diagnos. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt ett nytt spårämne vid PET-avbildning som är ett viktigt diagnostiskt verktyg vid alzheimer. Studien om spårämnet BU99008 som publicerats i Molecular Psychiatry kan få betydelse för tidig identifiering av tecken på Alzheimers sjukdom.

Läkemedelsgruppen acetylkolinesterashämmare är en viktig del av behandlingen vid Alzheimers sjukdom, men deras effekt på kognitionen har varit omdiskuterad och få studier har undersökt deras långsiktiga effekter. Ny forskning från bland annat Karolinska Institutet visar goda kognitiva effekter och minskad dödlighet upp till fem år efter diagnos. Studien har publicerats i tidskriften Neurology.