Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom
Forskare vid Karolinska Institutet har gjort spännande upptäckter om Alzheimers sjukdom, en vanlig form av demens som påverkar miljontals människor runt om i världen. I en studie publicerad i Alzheimer’s & Dementia: Alzheimer’s Associations tidskrift, har de utforskat potentialen hos den nya synaptiska PET-markören UCB-J som en viktig tidig diagnostisk biomarkör/verktyg för Alzheimers sjukdom.
Även om det ännu inte finns något botemedel mot Alzheimers sjukdom, arbetar forskare hårt för att hitta sätt att upptäcka det tidigt, även innan uppenbara tecken dyker upp.
PET-bildteknik för diagnostik använder selektiva och specifika markörer - radioaktiva kemiska molekyler - för tidig upptäckt av patologiska tillstånd och onormala hjärnförändringar, såsom de som orsakas av Alzheimers sjukdom. Denna studie fokuserade på en ny diagnostisk PET-markör som kallas UCB-J, som kan hjälpa till att se förändringar i hjärnan kopplade till Alzheimers sjukdom. Hjärnförändringarna inträffar redan 10-20 år innan någon visar tecken på sjukdomen. Forskare vill hitta biomarkörer, som ledtrådar, som kan förutsäga om någon kan utveckla minnesproblem.
– Den translationella och kliniska värdet av denna studie är särskilt högt eftersom detta är en av de första omfattande ex vivo-rapporterna om den nya synaptiska PET-markören UCB-J i Alzheimerhjärnor och, viktigast av allt, vår studie är mycket aktuell eftersom UCB-J är på väg att användas i framtida kliniska studier, säger Amit Kumar, forskningsspecialist vid avdelningen för klinisk geriatrik, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och den första och korresponderande författaren till artikeln.
Protein hjälper hjärnceller att kommunicera
Forskarna tittade på ett specifikt protein som kallas SV2A, som är involverat i hur hjärnceller kommunicerar. Vid Alzheimers sjukdom är förlusten av dessa kommunikations- och hjärnceller en stor del av problemet.
UCB-J är som ett detekteringsverktyg som kan spåra SV2A och visa om det finns ett problem. I studien testade de det på hjärnor från människor med Alzheimers sjukdom och jämförde dem med normala hjärnor. Resultaten var lovande - UCB-J kunde upptäcka problemen i Alzheimers hjärnor.
Studien fann dock också att UCB-J kan ha vissa problem som uppstår från interaktion med andra proteiner i Alzheimers hjärnor. Detta innebär att forskare behöver vara försiktiga när de använder detta verktyg i framtida studier.
Olika tekniker för att studera hjärnorna
Forskarna använde specialiserade tekniker för att studera hjärnorna, som postmortem hjärnbildning och specifika proteindetektionstester. Hjärnvävnaderna de studerade är sällsynta och inte lätta att få tag på, vilket gör denna forskning ännu viktigare.
I enkla termer hjälper denna studie oss att förstå mer om Alzheimers relaterade hjärnförändringar (synaptisk förlust) och hur vi kanske kan upptäcka det tidigt. Det är som att hitta ett nytt verktyg som kan vara användbart i framtiden för att hjälpa människor med minnesproblem. Forskarna är entusiastiska över dessa fynd, och de tror att det kan vara ett steg mot bättre sätt att hantera Alzheimers sjukdom.
Publikation
“Tracing synaptic loss in Alzheimer’s brain with SV2A PET-tracer UCB-J” Amit Kumar, Miriam Scarpa, Agneta Nordberg. Alzheimer's & Dementia, online February 16, 2024. DOI: 10.1002/alz.13720.
För mer information, kontakta:
Amit Kumar, forskningsspecialist,
Avdelningen för klinisk geriatrik, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet
E-post: amit.kumar@ki.se
Miriam Scarpa, postdoktor,
Avdelningen för klinisk geriatrik, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet
E-post: miriam.scarpa@ki.se
Agneta Nordberg, professor,
Avdelningen för klinisk geriatrik, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet
Telefon: +46 8-524 827 52
E-post: agneta.nordberg@ki.se