Publicerad: 2025-03-27 17:23 | Uppdaterad: 2025-03-28 09:29

Läkemedelskombinationer påverkar Alzheimers sjukdom olika hos han- och honmöss

Läkemedelskapslar i en jättehög, rödvita och blåvita.
Foto: Pixabay

Vissa vanliga läkemedelskombinationer kan bromsa eller försämra utvecklingen av Alzheimers sjukdom, men effekterna skiljer sig mellan könen. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, som publiceras i tidskriften Alzheimer's & Dementia.

Miljontals äldre använder dagligen flera olika läkemedel för att behandla sjukdomar som högt blodtryck, höga blodfetter och depression – sjukdomar som också är kopplade till Alzheimers sjukdom. Men hur påverkar dessa läkemedel i kombination själva sjukdomsförloppet? Forskare har undersökt detta genom att studera två vanliga läkemedelskombinationer på han- och honmöss med Alzheimers-liknande hjärnförändringar.

Effekterna skiljer sig mellan könen

Forskarna testade en femläkemedelskombination som bestod av en betablockerare, en statin, ett antidepressivt medel, ett blodförtunnande medel och ett smärtstillande medel. Resultaten visade att denna kombination förbättrade minnet och minskade Alzheimers-relaterade hjärnförändringar hos hanmöss, medan honmössen inte påverkades nämnvärt. 

Tre kvinnliga forskare står med provrör och pipetter i labbmiljö. En av dem tittar in i kameran.
Silvia Maioli och Francesca Eroli, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, KI. Foto: Liza Simonsson

När forskarna ersatte två av de kardiovaskulära läkemedlen med alternativa preparat, försvann fördelarna för hanmössen, medan honmössen fick sämre minne.
– Våra fynd understryker vikten av att ta hänsyn till könsskillnader vid utvärdering av läkemedelseffekter vid demenssjukdomar, säger Silvia Maioli, docent och senior forskare, och Francesca Eroli, doktorand vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.

Kan leda till mer individanpassade behandlingar

Vid sidan av minnesförmågan analyserade forskarna även hjärnan och blodet hos mössen. De identifierade biologiska markörer som kan hjälpa till att förutsäga hur olika individer reagerar på specifika läkemedelskombinationer.

Porträtt av Silvia Maioli, NVS, utanflör Aula Medica.
Silvia Maioli, NVS. Foto: Andreas Andersson

– Nästa steg är att undersöka varför dessa skillnader uppstår och att identifiera biomarkörer som kan hjälpa oss att förutspå vilka patienter som gynnas av vissa behandlingar. På sikt kan detta bana väg för mer individanpassade läkemedelsstrategier, säger Silvia Maioli.

Studien finansierades av bland annat Margaretha af Ugglas stiftelse, Vetenskapsrådet och ALF-medel.

Publikation

"Commonly prescribed multi-medication therapies exert sex-specific effects on Alzheimer's disease pathology and metabolomic profiles in AppNL-G-F mice: Implications for personalized therapeutics in aging”, Francesca Eroli, Kristina Johnell, Zeynep Acararicin, Christina Tsagkogianni, Stefania Zerial, Saverio Lancia, Maria Latorre-Leal, Vilma Alanko, Sarah N. Hilmer, Anna Matton, Jonas W. Wastesson, Angel Cedazo-Minguez, Silvia Maioli, Alzheimer's & Dementia, online 27 mars 2025, doi/10.1002/alz.70081.