Unikt projekt ska skapa bättre beslutsstöd för demensvård
Demenssjukdomar kostar det svenska samhället omkring 80 miljarder kronor per år. Nu har EU tilldelat anslag till projektet Prominent, som ska förbättra såväl diagnostik som behandling för dessa sjukdomar. Karolinska Institutet ansvarar för projektet i rollen som koordinator.
Prominent, som är en förkortning av Precision medicine in neurodegeneration, är ett unikt samarbetsprojekt mellan akademin, sjukvården, läkemedelsindustrin och medicintekniska företag.
Det är dessutom det första projektet inom EU-programmet Innovative Health Initiative (IHI), som är ett så kallat public-private partnerskap mellan Europeiska unionen och life science-industrin.
Ungefär 45 procent av projektanslagen kommer från den privata sektorn och resterande andel från Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning. Karolinska Institutet har i sin roll som koordinator det övergripande ansvaret för projektet.
– I projektet ska vi skapa ett digitalt beslutsstöd för precisionsmedicin när det gäller utredning, läkemedelsförskrivning och uppföljning av demenssjukdomar. I Sverige ligger vi långt framme när det gäller identifiering av de biomarkörer som orsakar dessa sjukdomar, men det krävs bred samverkan för att lösa denna vårdutmaning som dessutom växer i takt med en ökad äldre befolkning, säger Linus Jönsson, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Beslutsstödet ska testas om ett år
Projektet, med en budget på ungefär 120 miljoner kronor, kommer till en början att fokusera på Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste orsaken till demens. Sammanlagt ingår 14 olika parter från Holland, Finland, Spanien, Tyskland, Slovenien och Sverige i det femåriga projektet.
Redan om ett år är planen att testköra det digitala beslutsstödet på sjukhus och kliniker i de medverkande länderna.
– Vi vill bland annat undersöka hur beslutsstödet fungerar tekniskt. Hjälper det läkaren att ställa diagnos? Kan det bidra med att förutse sjukdomens progression? En annan aspekt handlar om att följa upp nya läkemedel och samla in information om hur de fungerar i vardagen, fortsätter Linus Jönsson.
Bättre resultat med ökad precision
En målsättning är att beslutsstödet ska kunna interagera med ett brett utbud av andra system, inklusive elektroniska patientjournaler, mobila enheter och andra verktyg, för att erbjuda hög användbarhet.
Genom ökad precision i diagnos, prognos och hantering av patienter är förhoppningen att beslutsstödet ska kunna vara behjälpligt vid val av vårdväg och optimera användningen av läkemedel och medicinteknik – allt för att bidra till förbättrade patientresultat.
– Det här projektet skiljer sig från vanliga forskningsprojekt eftersom det snabbt kan komma till nytta för patienterna. Inom kort kan de första bromsmedicinerna för alzheimer introduceras i Europa, och då vill vi att detta beslutsstöd finns på plats för att förbättra möjligheterna till rätt diagnos och rätt behandling för varje enskild patient, avslutar Linus Jönsson.