Avsaknad av biomarkörprofiler typiska för Alzheimers sjukdom
En ny studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar att bara en mindre andel av patienterna som blivit utredda för kognitiv sjukdom vid den specialiserade minnesmottagningen på Karolinska sjukhuset i Solna hade biomarkörprofiler typiska för Alzheimers sjukdom och skulle kunna betraktas som potentiella kandidater för nya sjukdomsmodifierande behandlingar mot amyloid.
Denna studie gjordes i samarbete mellan Karolinska Institutet och Janssen Pharmaceutica NV (del av Janssen Pharmaceutical Companies of Johnson & Johnson), och publicerades online den 21:a september 2022 i tidskriften Neurology®, the medical journal of the American Academy of Neurology.
Biomarkörer som speglar typiska förändringar i hjärnpatologi vid Alzheimers sjukdom är ett viktigt stöd i diagnossättningen, samt för att hitta vilken patientgrupp som passar för vilken ny sjukdomsmodifierande behandling, när sådana läkemedel blir tillgängliga på marknaden. I dagsläget finns dock endast begränsade data över andelen patienter på vanliga kliniker och minnesmottagningar (dvs som inte är deltagare i forskningsstudier) som har biomarkörer av Alzheimer-typ och vilka därmed skulle kunna vara rätt patientgrupp för dessa nya läkemedel.
Stort patientunderlag på minnesmottagningen i Solna
I den här studien, har forskningsteamet som leds av professor Miia Kivipelto, MD PhD, undersökt biomarkörprofiler i en väl karaktäriserad patientgrupp på minnesmottagningen vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Den kliniska utredningsprocessen har på den nystartade kliniken (som öppnade år 2018) givit upphov till en stor mängd väldokumenterad information. Minnesmottagningen tar emot patienter med minnesproblem från primärvården i upptagningsområdet samt yngre patienter under 70 år från hela Stockholmsregionen. Utredningsprocessen följer en ”snabbspårsmodell” där en majoritet av alla undersökningar görs inom en vecka. De flesta patienterna genomgår lumbalpunktion för insamling av ryggmärgsvätska, magnetkameraundersökning av hjärnan samt flertalet neuropsykologiska tester. Dessa undersökningsresultat sammanställs sedan till en diagnos. Alla patienter tillfrågas även om tillstånd för deltagande i sjukhusets forskningsdatabas och biobank (GEDOC).
Minnesmottagningen i Solna är ett gott exempel på en klinik med möjlighet och resurser för högspecialiserade diagnosutredningar och för att implementera framtidens nya behandlingar mot Alzheimers sjukdom. I den här studien undersöktes biomarkörer utifrån den så kallade ATN modellen, och syftet var att förstå vilken andel av patienterna som hade avvikande biomarkörer för amyloid (A), tau (T), och neurodegenerativa förändringar (N) vilka är typiska fynd vid Alzheimers sjukdom. Utifrån dessa biomarkörer och den insamlade kliniska patientdatan, undersökte forskargruppen även hur stor del av patienterna som potentiellt skulle vara lämpliga för nya sjukdomsmodifierande läkemedel mot amyloid. Anti-amyloid läkemedel är den första gruppen nya Alzheimers läkemedel som blivit godkända (i USA) för användning, och i denna studie användes de amerikanska kriterierna för bedömningen av lämplighet. Studien inkluderade alla patienter på mottagningen från öppnandet till februari 2021 som givit medgivande till forskningsdeltagande (N=410; 52% med en diagnos på subjektiv minnesstörning, 23% för lindrig kognitiv störning, 25% med demens; medelålder 59 år).
De flesta hade normala biomarkörer
Forskningsteamet upptäckte att de flesta patienterna i studien hade normala biomarkörprofiler, dvs att inga av de studerade biomarkörerna betraktades avvikande. Detta gällde både för traditionella gränsvärden använda på laboratoriet samt mer tillåtande datadrivna gränsvärden som utvecklades i studien. Beroende på vilka gränsvärden som användes hade upp till 30% av patienterna avvikande värden för amyloid (17% utifrån laboratoriets gränsvärden) vilket är mindre än vad som tidigare rapporterats. Utifrån kriterierna för anti-amyloid behandling vilka utgår från biomarkörer samt hälso- och kognitiv status, var bara 13% av patienterna i dagsläget potentiella kandidater för behandling. Även hos de med lindrig kognitiv störning eller demens var bara omkring en fjärdedel av patienterna möjliga kandidater till behandling. Då forskningsteamet inte kunde evaluera alla relevanta exklusionskriterier, kan den faktiska andel som i praktiken skulle erbjudas behandling vara ännu lägre.
Den här studien visar att på en högspecialiserad minnesmottagning med goda utredningsresurser och möjligheter att införa nya behandlingar mot Alzheimers sjukdom, skulle de flesta patienter troligen inte vara kandidater för de nya anti-amyloid läkemedel. Studien visar att det behövs ytterligare utveckling av sjukdomsmodifierande behandlingar utöver de anti-amyloida alternativen. Genom att använda informationen från GEDOC-forskningsdatabasen som inkluderar omfattande klinisk information samt en kopplad biobank hoppas forskarna i teamet kunna lära sig mer om diversiteten inom Alzheimers sjukdom och kognitiv svikt samt de underliggande mekanismerna till detta.
Denna studie fick stöd av EU JPND (EURO-FINGERS), Alzheimerfonden, Vetenskapsrådet, Region Stockholm, CIMED (Karolinska Institutet), Stiftelsen Stockholms sjukhem, Knut and Alice Wallenberg stiftelse, Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarstiftelse, EU/EFPIA Innovative Medicines Initiative Joint Undertaking (EPAD), Europeiska forskningsrådet, och Finlands Akademi.