Nyhetsarkiv

Som ledamot i Cochrane Governing Board representerar Emma Persad Sverige och Norden och driver frågor om öppen vetenskap, internationellt samarbete och tillgång till tillförlitlig forskning. Genom sitt arbete hoppas hon göra vården mer evidensbaserad och förbättra hälsan för de mest utsatta grupperna.

Olle Söder Award och forskningsstipendier delades ut vid ceremoni på Karolinska Universitetssjukhuset.

Ett BMI hos barn som avviker från det normala – uppåt eller nedåt – kan nu kopplas till försämrad lungfunktion. Om BMI normaliseras innan barnen blir vuxna kan försämringen gå att motverka, visar forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten utgår från data insamlade inom Bamse-projektet och presenteras i tidskriften European Respiratory Journal.

Generation Pep vill att alla barn och unga i Sverige ska ha möjlighet och viljan att leva ett aktivt och hälsosamt liv. De samarbetar med etablerade kunskapspartners varav Karolinska Institutet är en. Nu presenterar Generation Pep webbutbildningen Mitt bästa dygn, utvecklad i samarbete med forskare på bland annat KI och med syfte att förbättra ungas hälsa.

Forskare från Karolinska Institutet har gjort en banbrytande upptäckt inom studier av barncancer, specifikt neuroblastom, som börjar redan före födseln under de tidiga stadierna av binjureutvecklingen.

Kunskapen om medfödda tillväxt- och skelettsjukdomar är idag begränsad. Ola Nilsson vill kartlägga mekanismerna bakom dessa sjukdomar och bana väg för nya behandlingsstrategier. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Barn som genomgått cancerbehandling förlorar ofta det skydd mot infektioner som de fått genom tidigare vaccinationer. Anna Nilsson studerar hur cancerbehandling påverkar immunförsvaret. Målet är att förbättra riktlinjerna för vaccination av dessa barn. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

En ny registerstudie från Karolinska Institutet och Tammerfors universitet visar att sjukhusinläggningar på grund av allergiska reaktioner hos barn har ökat i Finland medan de har minskat i Sverige. Studien, som publicerats i tidskriften Allergy, visar även att förekomsten av allergisk chock (anafylaxi) är högre i Finland än i Sverige.

Vissa varianter av riskgener som tidigare kopplats till lungsjukdomen KOL kan förklara sänkt lungfunktion redan hos barn och unga, visar forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Resultaten presenteras i tidskriften Lancets systertidning eClinicalMedicine tillsammans med femton andra europeiska centra. 

Foster vars mamma hade covid-19 eller vaccinerade sig mot covid-19 under de första tre månaderna av graviditeten löper ingen ökad risk för missbildningar. Det visar en stor nordisk studie som har publicerats i the British Medical Journal.

Nu lanseras en rapport från Unicef skriven av två KI-forskare som beskriver klimatförändringarnas förödande konsekvenser för barns hälsa globalt. Rapporten sammanställer forskning från området och drygt 30 experter. Den identifierar de sex största klimatfarorna och visar att de utgör ett allvarligt hot mot barns hälsa och välbefinnande.

I den största epidemiologiska studien hittills av risken att föda ett barn med autism, adhd eller intellektuell funktionsnedsättning efter användning av paracetamol under graviditeten kan forskarna inte se några samband. Studien publiceras nu i JAMA.

Längd- och viktkurvor har länge använts inom vården för att följa barn och ungdomars utveckling. I en artikel i The Lancet presenteras nu ett nytt webbverktyg som gör det möjligt att på ett liknande sätt följa utvecklingen för ett av kroppens mest vitala organ – lungorna. Lung Function Tracker är resultatet av ett internationellt samarbete mellan forskare på bland annat KI, Universitetet i Barcelona, Spanien, London Imperial College, Storbritannien, och Universitetet i Melbourne, Australien.

I förra veckan anordnade Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset en kurs i metoden "Prechtl General Movement Assessment (GMA)"

Från Bottenvikens kust till Institutionen för kvinnors och barns hälsa. Ola Nilsson är en aktiv, skärgårdsälskande lösningsorienterad forskare med en gedigen bakgrund inom pediatrik som i september tillträde som ny professor på KBH.

En av tre som drabbats av bakteriell hjärnhinneinflammation som barn lever med permanenta neurologiska funktionsnedsättningar på grund av infektionen. Det visar en ny registerstudie ledd från Karolinska Institutet och publicerad i JAMA Network Open.

Nedsatt kognition bland förskolebarn som fötts mycket tidigt kan förutsägas redan vid utskrivning från neonatalvården. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

Priset delas ut av Stiftelsen Barnforskningen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus.  Årets mottagare är Jonas F. Ludvigsson, professor vid Karolinska Institutet och barnläkare i Örebro.

Barn som har en förälder med alkohol- eller narkotikamissbruk har en ökad risk för intellektuell funktionsnedsättning, även om det bara är pappan som har en beroendeproblematik. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en ny studie som pekar på behovet av att rikta förebyggande insatser mot båda föräldrarna. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften eClinicalMedicine.

Petter Brodin, professor vid Karolinska Institutet, tilldelas Oscar Medins pris 2023 av Svenska Läkaresällskapet (SLS) för hans framstående forskningsinsatser inom pediatriken.

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa löper ökad risk att födas för tidigt, särskilt vid stressrelaterade tillstånd, och både mammans och pappans psykiska mående verkar ha betydelse. Det visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften PLOS Medicine.

Bipolär sjukdom ligger bakom ungefär fem procent av alla självmord bland unga. Tidigare studier visar även att det ofta går mycket lång tid ifrån sjukdomsdebut till korrekt diagnos och behandling vid bipolär sjukdom. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att färre pojkar tar livet av sig när andelen ställda bipolärdiagnoser i åldersgruppen ökar. Studien, som publicerats i JAMA Psychiatry, skulle kunna bidra till en mer proaktiv vård för att minska antalet självmord.

Immunsystemet i tarmen hos barn med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) har kartlagts av forskare från Karolinska Institutet och Sachsska barn- och ungdomssjukhuset. Resultaten, som publicerats i Cell Reports Medicine, kan användas för att designa mer riktade terapier.

Läkemedel mot sömnproblem verkar kunna förebygga självskadebeteende hos ungdomar med ångest och depression, enligt en observationsstudie från Karolinska Institutet. Risken för självskada ökade innan förskrivning av melatonin och minskade månaderna efter att behandlingen påbörjats, särskilt hos flickor. Studien publiceras i Journal of Child Psychology and Psychiatry.

Barn vars mammor snusat under graviditeten har mer än trefaldigt ökad risk att dö i plötslig spädbarnsdöd, enligt en omfattande registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Pediatric Research. Risken var betydligt lägre om mamman slutat snusa tidigt i graviditeten.

Nataliia Petryk arbetade på sin privata klinik i Kiev med att hjälpa kvinnor att föda barn men tvingades fly när Ryssland invaderade Ukraina. Via det Europeiska forskningsrådet hittade hon en jobbannons som ledde till Karolinska Institutet där hon nu forskar om att förhindra missfall. Hennes erfarenhet är ett exempel på att vetenskapen saknar gränser.

Susanne Lundins intresse för forskning började när hon arbetade som forskningssjuksköterska i BAMSE-studien, en populationsbaserad födelsekohort. Nu disputerar hon med sin avhandling om konsekvenser av atopiskt eksem från barndom till vuxen ålder.

Jenny Hallberg, biomedicinsk analytiker på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset sjukhuset vid Södersjukhuset har den 17 november utnämnts till docent vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), Karolinska Institutet.

En observationsstudie vid Karolinska Institutet visar att barn som drabbas av syrebrist-relaterade komplikationer som nyfödda löper nästan dubbelt så hög risk för hjärt-kärlsjukdom under barndomen och tidigt i vuxenlivet, jämfört med barn utan sådana komplikationer. Den absoluta risken för hjärt-kärlsjukdom i ung ålder är dock väldigt låg. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe.

Screeningprogram för hörselnedsättning hos barn behöver bli bättre på att samla in data och mäta utfall för att höja kvaliteten, till exempel för att förbättra andelen uppföljningar. Det visar en ny avhandling från Karolinska Institutet.

Under den avslutande barn-IBD dagen i Örebro den 30 september fick Jonas Ludvigsson under publikens jubel ta emot hedersutmärkelsen Årets magkänsla 2022 från SPGHN, Svenska Föreningen för Pediatrisk Gastroenterologi, Hepatologi och Nutrition. Priset utses genom röstning av barnläkare i Sverige.

Barn med vissa immunbristsjukdomar har i hög grad mutationer i gener som reglerar kroppens immunförsvar och en högre dödlighet i covid-19. Detta enligt en studie av forskare från Karolinska Institutet, publicerad i Journal of Allergy and Clinical Immunology.

Spädbarn som redan från tre månaders ålder fick smakportioner av jordnöt, mjölk, vete och ägg, hade en minskad risk för matallergi när de var tre år, jämfört med en kontrollgrupp. Detta enligt en studie av forskare från Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo, publicerad i The Lancet.

Det är ovanligt att barn blir svår sjuka i akut COVID-19, men infektion med SARS-CoV-2 kan trigga det nya postinfektiösa tillståndet Multisystem Inflammatory Syndrome in Children (MIS-C). MIS-C är ett ovanligt men potentiellt allvarligt tillstånd där det hittills saknats kunskap om vilka barn som löper ökad risk att utveckla sjukdomen.

En mobilapp som visar barnets viktutveckling i realtid för barn med obesitas ger större viktnedgång jämfört med sedvanlig vård. Att både familjerna och vårdpersonalen kan följa samma data möjliggör individanpassat extra stöd vid behov. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften International Journal of Obesity.

Skärmtid förknippas ofta med ohälsa hos unga, men det är mer komplicerat än så, menar forskare. Vi påverkas, men olika och inte bara negativt. Vad vi gör på mobilen och vad vi gör när vi inte använder den, spelar också roll för vårt mående.

Miljoner ukrainska barn har flytt inom eller utom landet på grund av kriget med Ryssland. I en systematisk översiktsartikel har forskare vid Karolinska institutet och Sumy State University i Ukraina sammanställt den vetenskapliga litteraturen kring barns hälsa i Ukraina. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica och kan vara användbar för vårdpersonal som möter flyktingbarn från Ukraina.

Barn med migrantbakgrund i Sverige får i lägre grad rekommenderade behandlingar för vissa psykiatriska diagnoser, som adhd och depression, jämfört med barn utan migrantbakgrund. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Epidemiology and Psychiatric Sciences.

Många unga människor som fått nedsatt fertilitet till följd av cancerbehandling kan tack vare forskning ändå bli föräldrar. Kenny Rodriguez-Wallberg, adjungerad professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, svarar på några vanliga frågor.

Forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har hittat ytterligare pusselbitar för behandling av den ovanliga cancersjukdomen neuroblastom som drabbar barn. En ny fallrapport, som publicerats i JCO Precision Oncology, beskriver en pojke med neuroblastom och en specifik mutation som framgångsrikt behandlats med ett målinriktat läkemedel.

En ny behandling prövas för att hjälpa barn som föds med en svår variant av benskörhet, osteogenesis imperfecta. Det är den första kliniska studien i världen där benbildande stamceller ges redan innan födseln för att öka barnets möjligheter till att bygga ett fungerande skelett. Karolinska Institutet sponsrar studien som i Sverige utförs på Karolinska Universitetssjukhuset.

Risken för graviditetskomplikationer hos mammor som smittats med sars-cov-2 är sannolikt lägre än flera tidigare studier visat. Det indikerar en svensk rikstäckande studie av alla gravida kvinnor som testats för sars-cov-2 mellan mars 2020 och januari 2021. Studien, som publicerats i BJOG: An international Journal of Obstetrics & Gynaecology och letts av forskare vid Karolinska Institutet, visar att sambandet varierar stort beroende på vilka rutiner som använts för testning av gravida kvinnor.

Forskning om kostens betydelse för utveckling av typ 1-diabetes har generellt låg evidens, men det finns välgjorda studier som talar för att långvarig amning och senare introduktion av gluten kan minska risken att drabbas. Det visar en omfattande systematisk översikt och metaanalys av tillgänglig forskning kring livsmedel som kan kopplas till risken för barn att utveckla sjukdomen. Studien av forskare vid Karolinska Institutet har publicerats i tidskriften EBioMedicine.

Neuroblastom är en typ av barncancer som utvecklas hos spädbarn och små barn. Även om det är en relativt sällsynt form av cancer, är den fortfarande ansvarig för cirka 15 procent av dödsfallen i barncancer. I en ny studie som publicerats i Nature Communications, har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att neuroblastom med låg risk samt hög risk har olika cellidentiteter, vilket kan påverka överlevnaden hos de som drabbas.

Barn och unga vars mammor hade BMI över 30 under tidig graviditet löper en ökad risk att drabbas av fettlever. Det visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet och Harvard University som publiceras i tidskriften Journal of Hepatology. I takt med att förekomsten av fetma ökar riskerar allt fler unga att utveckla fettlever, menar forskarna.

Med utvecklingen av effektivare behandling mot barncancer har fertilitetsbevarande insatser blivit rutin. Samtidigt har det funnits frågor om risker för återfall vid återtransplantation av äggstocksvävnad vid vissa cancersjukdomar. Nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet om en kvinna som väntar sitt andra barn, efter att som tonåring behandlats mot leukemi och varit infertil. Studien som publicerats i Haematologica kan få stor betydelse för många unga kvinnor och deras familjer.

Tack vare många års grundforskning om den ovanliga cancersjukdomen neuroblastom kan nu en del svårt sjuka barn bli friska. I en studie publicerad i tidskriften Journal of Clinical Oncology skriver forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet att så kallade ALK-hämmare bör testas vid behandling av barn med högriskneuroblastom. Detta efter att en kartläggning visat att barn med mutationer i ALK-genen har sämre prognos.

Tidiga insatser vid trotssyndrom hos barn minskar risken för antisocial utveckling och psykiatriska problem senare i livet. Föräldraträning och barn-KBT är två behandlingar där det behövts mer kunskap om effekterna vid trotssyndrom. Enligt en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet ger båda god hjälp för barn med trotssyndrom där problemets svårighetsgrad bör avgöra valet av behandling.

Många sjukdomar som orsakas av felaktigt reglerade immunsystem, såsom allergi, astma och autoimmunitet, kan spåras till händelser tidigt i livet. Hittills har mekanismerna bakom immunförsvarets utveckling varit ofullständigt kända. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kartlagt ett samband mellan bröstmjölk, utvecklingen av gynnsamma bakterier i tarmen och immunsystemets utveckling. Studien som publicerats i Cell kan till del förklara hur immunsystemet regleras.

Forskare vid Karolinska Institutet hittade industriella kemikalier i fosters organ flera årtionden efter att substanserna hade förbjudits i många länder. I en studie publicerad i tidskriften Chemosphere uppmanar forskarna beslutsfattare att ta hänsyn till den mix av kemikalier som ansamlas i människor och natur.