Nyhetsarkiv

Barn vars mammor snusat under graviditeten har mer än trefaldigt ökad risk att dö i plötslig spädbarnsdöd, enligt en omfattande registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Pediatric Research. Risken var betydligt lägre om mamman slutat snusa tidigt i graviditeten.

Nataliia Petryk arbetade på sin privata klinik i Kiev med att hjälpa kvinnor att föda barn men tvingades fly när Ryssland invaderade Ukraina. Via det Europeiska forskningsrådet hittade hon en jobbannons som ledde till Karolinska Institutet där hon nu forskar om att förhindra missfall. Hennes erfarenhet är ett exempel på att vetenskapen saknar gränser.

Susanne Lundins intresse för forskning började när hon arbetade som forskningssjuksköterska i BAMSE-studien, en populationsbaserad födelsekohort. Nu disputerar hon med sin avhandling om konsekvenser av atopiskt eksem från barndom till vuxen ålder.

Jenny Hallberg, biomedicinsk analytiker på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset sjukhuset vid Södersjukhuset har den 17 november utnämnts till docent vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), Karolinska Institutet.

En observationsstudie vid Karolinska Institutet visar att barn som drabbas av syrebrist-relaterade komplikationer som nyfödda löper nästan dubbelt så hög risk för hjärt-kärlsjukdom under barndomen och tidigt i vuxenlivet, jämfört med barn utan sådana komplikationer. Den absoluta risken för hjärt-kärlsjukdom i ung ålder är dock väldigt låg. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe.

Screeningprogram för hörselnedsättning hos barn behöver bli bättre på att samla in data och mäta utfall för att höja kvaliteten, till exempel för att förbättra andelen uppföljningar. Det visar en ny avhandling från Karolinska Institutet.

Under den avslutande barn-IBD dagen i Örebro den 30 september fick Jonas Ludvigsson under publikens jubel ta emot hedersutmärkelsen Årets magkänsla 2022 från SPGHN, Svenska Föreningen för Pediatrisk Gastroenterologi, Hepatologi och Nutrition. Priset utses genom röstning av barnläkare i Sverige.

Barn med vissa immunbristsjukdomar har i hög grad mutationer i gener som reglerar kroppens immunförsvar och en högre dödlighet i covid-19. Detta enligt en studie av forskare från Karolinska Institutet, publicerad i Journal of Allergy and Clinical Immunology.

Spädbarn som redan från tre månaders ålder fick smakportioner av jordnöt, mjölk, vete och ägg, hade en minskad risk för matallergi när de var tre år, jämfört med en kontrollgrupp. Detta enligt en studie av forskare från Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo, publicerad i The Lancet.

Det är ovanligt att barn blir svår sjuka i akut COVID-19, men infektion med SARS-CoV-2 kan trigga det nya postinfektiösa tillståndet Multisystem Inflammatory Syndrome in Children (MIS-C). MIS-C är ett ovanligt men potentiellt allvarligt tillstånd där det hittills saknats kunskap om vilka barn som löper ökad risk att utveckla sjukdomen.

En mobilapp som visar barnets viktutveckling i realtid för barn med obesitas ger större viktnedgång jämfört med sedvanlig vård. Att både familjerna och vårdpersonalen kan följa samma data möjliggör individanpassat extra stöd vid behov. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften International Journal of Obesity.

Skärmtid förknippas ofta med ohälsa hos unga, men det är mer komplicerat än så, menar forskare. Vi påverkas, men olika och inte bara negativt. Vad vi gör på mobilen och vad vi gör när vi inte använder den, spelar också roll för vårt mående.

Miljoner ukrainska barn har flytt inom eller utom landet på grund av kriget med Ryssland. I en systematisk översiktsartikel har forskare vid Karolinska institutet och Sumy State University i Ukraina sammanställt den vetenskapliga litteraturen kring barns hälsa i Ukraina. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica och kan vara användbar för vårdpersonal som möter flyktingbarn från Ukraina.

Barn med migrantbakgrund i Sverige får i lägre grad rekommenderade behandlingar för vissa psykiatriska diagnoser, som adhd och depression, jämfört med barn utan migrantbakgrund. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Epidemiology and Psychiatric Sciences.

Många unga människor som fått nedsatt fertilitet till följd av cancerbehandling kan tack vare forskning ändå bli föräldrar. Kenny Rodriguez-Wallberg, adjungerad professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, svarar på några vanliga frågor.

Forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har hittat ytterligare pusselbitar för behandling av den ovanliga cancersjukdomen neuroblastom som drabbar barn. En ny fallrapport, som publicerats i JCO Precision Oncology, beskriver en pojke med neuroblastom och en specifik mutation som framgångsrikt behandlats med ett målinriktat läkemedel.

En ny behandling prövas för att hjälpa barn som föds med en svår variant av benskörhet, osteogenesis imperfecta. Det är den första kliniska studien i världen där benbildande stamceller ges redan innan födseln för att öka barnets möjligheter till att bygga ett fungerande skelett. Karolinska Institutet sponsrar studien som i Sverige utförs på Karolinska Universitetssjukhuset.

Risken för graviditetskomplikationer hos mammor som smittats med sars-cov-2 är sannolikt lägre än flera tidigare studier visat. Det indikerar en svensk rikstäckande studie av alla gravida kvinnor som testats för sars-cov-2 mellan mars 2020 och januari 2021. Studien, som publicerats i BJOG: An international Journal of Obstetrics & Gynaecology och letts av forskare vid Karolinska Institutet, visar att sambandet varierar stort beroende på vilka rutiner som använts för testning av gravida kvinnor.

Forskning om kostens betydelse för utveckling av typ 1-diabetes har generellt låg evidens, men det finns välgjorda studier som talar för att långvarig amning och senare introduktion av gluten kan minska risken att drabbas. Det visar en omfattande systematisk översikt och metaanalys av tillgänglig forskning kring livsmedel som kan kopplas till risken för barn att utveckla sjukdomen. Studien av forskare vid Karolinska Institutet har publicerats i tidskriften EBioMedicine.

Neuroblastom är en typ av barncancer som utvecklas hos spädbarn och små barn. Även om det är en relativt sällsynt form av cancer, är den fortfarande ansvarig för cirka 15 procent av dödsfallen i barncancer. I en ny studie som publicerats i Nature Communications, har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att neuroblastom med låg risk samt hög risk har olika cellidentiteter, vilket kan påverka överlevnaden hos de som drabbas.

Barn och unga vars mammor hade BMI över 30 under tidig graviditet löper en ökad risk att drabbas av fettlever. Det visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet och Harvard University som publiceras i tidskriften Journal of Hepatology. I takt med att förekomsten av fetma ökar riskerar allt fler unga att utveckla fettlever, menar forskarna.

Med utvecklingen av effektivare behandling mot barncancer har fertilitetsbevarande insatser blivit rutin. Samtidigt har det funnits frågor om risker för återfall vid återtransplantation av äggstocksvävnad vid vissa cancersjukdomar. Nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet om en kvinna som väntar sitt andra barn, efter att som tonåring behandlats mot leukemi och varit infertil. Studien som publicerats i Haematologica kan få stor betydelse för många unga kvinnor och deras familjer.

Tack vare många års grundforskning om den ovanliga cancersjukdomen neuroblastom kan nu en del svårt sjuka barn bli friska. I en studie publicerad i tidskriften Journal of Clinical Oncology skriver forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet att så kallade ALK-hämmare bör testas vid behandling av barn med högriskneuroblastom. Detta efter att en kartläggning visat att barn med mutationer i ALK-genen har sämre prognos.

Tidiga insatser vid trotssyndrom hos barn minskar risken för antisocial utveckling och psykiatriska problem senare i livet. Föräldraträning och barn-KBT är två behandlingar där det behövts mer kunskap om effekterna vid trotssyndrom. Enligt en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet ger båda god hjälp för barn med trotssyndrom där problemets svårighetsgrad bör avgöra valet av behandling.

Många sjukdomar som orsakas av felaktigt reglerade immunsystem, såsom allergi, astma och autoimmunitet, kan spåras till händelser tidigt i livet. Hittills har mekanismerna bakom immunförsvarets utveckling varit ofullständigt kända. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kartlagt ett samband mellan bröstmjölk, utvecklingen av gynnsamma bakterier i tarmen och immunsystemets utveckling. Studien som publicerats i Cell kan till del förklara hur immunsystemet regleras.

Forskare vid Karolinska Institutet hittade industriella kemikalier i fosters organ flera årtionden efter att substanserna hade förbjudits i många länder. I en studie publicerad i tidskriften Chemosphere uppmanar forskarna beslutsfattare att ta hänsyn till den mix av kemikalier som ansamlas i människor och natur.

Kontinuerlig hud-mot-hudkontakt med start direkt efter födelsen, redan innan barnet stabiliserats, kan minska dödligheten med 25 procent hos nyfödda med mycket låg födelsevikt. Det visar en studie i låg- och medelinkomstländer som koordinerats av WHO på initiativ av forskare vid Karolinska Institutet och som nu publiceras i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine.

Forskare vid Karolinska Institutet och Folkhälsomyndigheten har undersökt hur det går för nyfödda barn vars mammor testat positivt för sars-cov-2 under graviditet eller förlossning. Resultaten visar att barn till test-positiva mammor i större utsträckning föddes för tidigt, men det var ytterst få nyfödda som smittades med covid-19. Studien, som publiceras i den ansedda tidskriften JAMA, stöder de svenska rekommendationerna att inte separera mamman från barnet vid födseln.

En studie vid bland annat Karolinska Institutet och IMBA – Institute of Molecular Biotechnology of the Austrian Academy of Sciences – visar hur zika- och herpesvirus kan leda till hjärndeformationer under fosterstadiet. Forskarna har använt 3D modeller av mänskliga hjärnor för att studera vilka mekanismer som ligger bakom utvecklingen av virusorsakad mikrocefali, ett tillstånd där barn föds med ovanligt små huvuden. Studien har publicerats i tidskriften Cell Stem Cell.

Deprimerade barn och tonåringar löper högre risk att dö i förtid samt att drabbas av en rad andra sjukdomar senare i livet. Det visar en stor observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Psychiatry. Fynden belyser vikten av att uppmärksamma andra potentiella sjukdomar som kan följa på ungdomsdepression. Kopplingen kan delvis förklaras av andra psykiatriska tillstånd, såsom ångest och missbruk.

I veckans nummer av New England Journal of Medicine rapporterar Nicolas Pejovic och Susanna Myrnerts Höök resultaten från den hittills största randomiserade studien där användning av larynxmask jämförs med sedvanlig ansiktsmask för resuscitering av asfyktiska nyfödda barn.

Svårigheter att etablera egen andning vid födseln är en av de vanligaste dödsorsakerna bland nyfödda. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet utvärderat en metod för hjärt-lungräddning som inte tidigare använts av barnmorskor. Studien som publiceras i New England Journal of Medicine visar att larynxmask är ett säkert och lättanvänt alternativ till andra metoder som kan lämpa sig särskilt väl i låginkomstländer.

Kvinnor med bröstcancer vars ägg eller äggstocksvävnad frystes ned födde fler barn efter sin diagnos än kvinnor med bröstcancer som inte genomförde en sådan behandling. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Oncology. Enligt forskarna understryker resultatet vikten av rådgivning kring fertilitetsbevarande åtgärder för unga kvinnor som diagnostiserats med cancer.

De senaste månaderna har det kommit rapporter om vuxna med långvariga symptom efter covid-19-infektion. Hittills har man inte vetat om sådana symptom även förekommer hos barn. Barn tenderar att bli mindre sjuka i covid-19 än vuxna, men i en fallrapport från Karolinska Institutet beskriver nu professor Jonas F Ludvigsson fem barn med sannolik ”long covid”. Fallrapporten publiceras tillsammans med en systematisk översikt om fenomenet hos barn i tidskriften Acta Paediatrica.

I en ny studie visar forskare att en allmänt använd antidepressiv medicin kan bromsa tillväxten av barnsarkom, åtminstone i möss och i celler som odlats i laboratorium. Resultaten, från forskare vid Karolinska Institutet och MD Anderson Cancer Centre i Texas, väcker hopp om nya behandlingsstrategier mot denna cancerform. Studien har publiserats i tidskriften Cancer Research.

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab i Sverige och Tor Vergata University of Rome i Italien har genomfört en omfattande kartläggning av immunsvaret hos barn som drabbas av ett ovanligt men livshotande inflammatoriskt syndrom i samband med covid-19. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell, visar hur immunsystemet reagerar vid detta tillstånd och särskiljer det från de besläktade tillstånden Kawasakis sjukdom och cytokinstorm vid akut covid-19.

Två färska studier har inte kunnat utesluta risken för autism hos barn vars mamma vaccinerats mot svin- respektive säsongsinfluensa under graviditeten. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att det inte finns något sådant samband. Studien publiceras i Annals of Internal Medicine.

Professor Jonas F Ludvigsson, vid MEB, KI har blivit utsedd till nationellt vetenskapligt råd i pediatrik vid Socialstyrelsen med ett fyraårigt förordnande.

Även för tidigt födda barn bör utvärderas enligt Apgarskalan, ett verktyg som används för att mäta nyföddas hälsa omedelbart efter förlossningen. Den slutsatsen drar forskare vid Karolinska Institutet som i en stor observationsstudie undersökt värdet av Apgarpoäng för barn som föds för tidigt. Resultaten har publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine.

Hälsosatsningen En Frisk Generation har bidragit till att barnfamiljer i resurssvaga områden som deltagit i programmet rör på sig mer och många barn och vuxna har fått en förbättrad livskvalitet. Det visar en utvärdering av programmet som letts från Karolinska Institutet och nu publicerats i två vetenskapliga artiklar. Särskilt för mammor och flickor har programmet haft en positiv effekt.

Med stor sannolikhet kan barn med det nya coronaviruset smitta andra, men mycket talar för att de är mindre smittsamma än vuxna och att de inte driver covid-19-pandemin. Skolor och förskolor som hålls öppna torde inte påverka dödligheten hos äldre. Det menar forskare vid Karolinska Institutet som gått igenom 47 relevanta publikationer av covid-19 hos barn. Den systematiska översiktsartikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.

Ett internationellt nätverk av forskare tiotalet länder ska undersöka hur skolundervisning på distans fungerar under den pågående covid-19-pandemin. Arbetet med att samla in informationen via webbenkäter på de olika språken leds av forskare vid Karolinska Institutet. Syftet är att titta på de utmaningar som familjer möter, men också att ta fram rekommendationer och nya arbetssätt för distansundervisning för barn.

Endast cirka fem procent av de barn som föds av mammor med hepatit C blir själva smittade av sjukdomen. Den låga siffran kan förklaras med att barnets immunförsvar redan lyckats slå ut viruset innan födseln. En ny studie från forskare vid KI visar tydliga anpassningar hos de osmittade barnens immunförsvar som kan öppna för nya behandlingsmetoder i framtiden. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Gut. 

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa drabbas i högre utsträckning av skador än andra barn. Risken är förhöjd upp till 17 års ålder men allra störst under det första levnadsåret. Det visar en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMJ. Resultatet belyser behovet av extra stöd kring preventiva åtgärder för att förhindra skador av barn till föräldrar med psykisk ohälsa samt av tidiga insatser för att motverka psykiska sjukdomar hos blivande föräldrar.

Två nya studier från Karolinska Institutet visar på hälsorisker kopplat till barnfetma. Barn med fetma har dels tre gånger så hög risk att dö redan i tidig vuxen ålder än barn i den allmänna befolkningen, dels har de högre risk att drabbas av ångest och depression. Studierna har publicerats i PLOS Medicine respektive BMC Medicine. Resultaten belyser behovet av att identifiera specifika riskfaktorer hos barn med fetma och vidta preventiva åtgärder, enligt forskarna.

Forskare från Karolinska Institutet under ledning av professor Erik Melén har tillsammans med ett internationellt team kartlagt sambanden mellan graviditetslängd och kemiska DNA-förändringar hos fler än 6000 nyfödda barn. För varje veckas längre graviditet kunde man se påverkan på arvsmassan i form av DNA-metylering i flera tusen gener i navelsträngsblodet (Figur 1).

Bebisar som regelbundet behandlas med fuktgivande badolja och hudkräm är inte mer skyddade från att utveckla atopiskt eksem än andra bebisar. Det visar en studie vid Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo som publiceras i The Lancet. Tidiga smakportioner av vissa specifika födoämnen var också verkningslösa i att förebygga atopiskt eksem under det första levnadsåret.

Barn som tillkommit via provrörsbefruktning löper en något högre risk att dö under sina första veckor i livet än barn som skapats på naturlig väg. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Fertility and Sterility. En förklaring kan vara att barn som tillkommit via IVF i högre utsträckning föds för tidigt än barn som tillkommit på naturlig väg. Risken för spädbarnsdöd är fortfarande väldigt liten för båda grupperna och efter 1 års ålder är det ingen skillnad.

Personer som föddes med en låg födelsevikt tenderar att ha sämre kondition senare i livet än de som hade en normal födelsevikt. Det visar en ny studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAHA. Resultatet understryker betydelsen av förebyggande strategier för att minska låg födelsevikt även hos bebisar som föds efter fullgången graviditet.

Kvinnor som förlöses via kejsarsnitt har inte högre risk för att få barn som utvecklar fetma än kvinnor som föder barn på naturlig väg. Det visar en stor studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften PLOS Medicine. Resultatet motsäger flera mindre studier som hittade en koppling mellan kejsarsnitt och fetma hos avkomman. Dessa tog dock inte hänsyn till lika många potentiella vilseledande bakgrundsfaktorer som forskarna i den här studien gjorde.