Ett av tio astmafall kan undvikas med bättre stadsmiljö
Kombinationen av luftföroreningar, tät bebyggelse och begränsat med grönområden ökar risken för astma hos både barn och vuxna. Det visar en ny studie gjord inom ramen för ett stort EU-samarbete lett av forskare från Karolinska Institutet. Resultaten publiceras i tidskriften The Lancet Regional Health Europe.
Studien omfattar nära 350 000 personer i olika åldrar, hämtade från 14 befintliga kohorter från sju olika länder i Europa. För varje individ kände forskarna till hemadressen vilket gjorde det möjligt att koppla data om olika miljörisker i stadsmiljön till enskilda individer. De risker som har använts är luftföroreningar, utomhustemperaturer, och nivå av tätbebyggelse. I bedömningen av tätbebyggelse ingick bland annat satellitbilder som visade grå, gröna eller blå områden, det vill säga var det fanns byggnader, grönområden eller vatten.
– Tidigare gjorda studier har vanligen beräknat risken för en miljöfaktor i taget. Vi har kombinerat flera miljöfaktorer och beskrivit hur de tillsammans påverkar risken för att utveckla astma. Det ger en bättre bild av miljöriskerna, eftersom livet i en stad vanligen innebär exponering för flera miljöriskfaktorer samtidigt, säger försteförfattaren Zhebin Yu, forskare och biträdande lektor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
7500 deltagare fick astma
Under den undersökta perioden utvecklade nära 7 500 av studiedeltagarna astma som barn eller som vuxna. Forskarna kunde se att 11,6 procent av astmafallen förklarades av kombinationen av de miljörelaterade faktorerna. Eller, annorlunda uttryckt: i en gynnsam miljö skulle ungefär var tionde person med astma ha sluppit sin sjukdom. Mest relevant för astmautveckling var kombinationen av luftföroreningar, brist på gröna områden och tät bebyggelse.
– Det här är användbart för politiker eller andra som arbetar med stadsplanering. Metoden gör det möjligt att hitta riskområden i en befintlig stadsbebyggelse, men den går också att använda vid planering av framtida urbana miljöer, säger Erik Melén, professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, och studiens sisteförfattare.
Nästa steg för forskarna är att undersöka blodprover från vissa av studiedeltagarna. Målet är att ringa in deras metabolom, det vill säga en sammanvägd bild av kroppens ämnesomsättning och nedbrytningsprodukter. Syftet är att förstå hur yttre miljöfaktorer pzhebin yu
åverkar kroppen, vilket skulle kunna ge ökad förståelse för hur astma utvecklas.
Studien är gjord i samarbete mellan olika forskargrupper inom ramen för EU-projektet EXPANSE. Forskarna inom projektet undersöker även hur risken för andra sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, KOL och diabetes påverkas av individuellt exposom, det vill säga en sammanvägning av miljöfaktorer.
Studien är finansierad med medel från bland annat EU-satsningen Horizon 2020, Vetenskapsrådet, Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd), Hjärt-Lungfonden och Region Stockholm.
Läs mer om projektet EXPANSE här.
Publikation
”External exposome and incident asthma across the life course in 14 European cohorts: a prospective analysis within the EXPANSE project”, Zhebin Yu, Sara Kress, Natalia Blay, Petr Gregor, Hanna-Maria Kukk, Miriam Leskien, Renata Majewska, Max J. Oosterwegel, Daniel Szabó, Margreet ten Have, Jana Klánová, Ondřej Mikeš, Anna Bergström, Alonso Bussalleu, Rafael de Cid, Andrea Dalecka, Payam Dadvand, Saskia van Dorsselaer, Krista Fischer, Kees de Hoogh, Gerard H. Koppelman, Jaanika Kronberg, Estonian Biobank Research Team, Jeroen Lakerveld, Petter Ljungman, Simon Kebede Merid, Pawel Macek, Marta Manczuk, Anne-Sophie Merritt, Agnieszka Pac, Priit Palta, Göran Pershagen, Annette Peters, Hynek Pikhart, Apolline Saucy, Tamara Schikowski, Youchen Shen, Marie Standl, Cathryn Tonne, Roel Vermeulen, Jelle Vlaanderen, Judith M Vonk, Kathrin Wolf, Carl Henrik Ek,Olena Gruzieva, Ulrike Gehring, Erik Melén, Lancet Regional Health-Europe, online 16 maj 2025, doi: 10.1016/j.lanepe.2025.101314.