KOL-gener kan påverka lungfunktionen hos barn
Vissa varianter av riskgener som tidigare kopplats till lungsjukdomen KOL kan förklara sänkt lungfunktion redan hos barn och unga, visar forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Resultaten presenteras i tidskriften Lancets systertidning eClinicalMedicine tillsammans med femton andra europeiska centra.
Mer än en halv miljon vuxna i Sverige och 300 miljoner globalt lever med kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL. Sjukdomen kännetecknas av nedsatt lungfunktion och symptom som andfåddhet och slemhosta.
En viktig riskfaktor är rökning, men även exponering för luftföroreningar, återkommande luftvägsinfektioner och ärftlighet påverkar.
I den största studien hittills på området visar forskarna att gener som kan kopplas till KOL till stor del även ligger bakom sänkt lungfunktion – och att detta går att se redan hos barn.
– Att vi på ett robust och objektivt sätt kunnat visa att KOL-gener även påverkar lungfunktionen redan i barndomen är ett paradigmskifte. Jag hoppas det ska göra att vi inte bara kan fånga upp personer i riskgruppen i tid, utan även bidra till att tvätta bort KOL-sjukdomens gamla ”skamstämpel”, eftersom vi nu vet att sjukdomsprocessen kan börja redan tidigt i livet säger Erik Melén, professor i pediatrik, vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, som har lett studien.
Preliminära resultat från den svenska BAMSE-studien gav en fingervisning om att genetiken var viktigare än vad man tidigare hade trott för lungfunktionen, exempelvis de gener som påverkar hur luftvägar och lungans stödjevävnad bildas.
För att kunna undersöka en större grupp individer inledde man samarbete med 15 europeiska centra vilka omfattade nära 112 000 deltagare som följts över tid.
Hos dessa personer analyserade forskarna förekomsten av 82 genvarianter som man tidigare hade kunnat koppla till KOL hos vuxna. Hos drygt 45 000 deltagare mellan fyra och 50 år fanns även mätningar av lungfunktionen.
– Det gick då att se att kopplingen mellan riskvarianter av KOL-generna och nedsatt lungfunktion var stark redan hos barn från förskoleåldern. De resultaten påverkades inte av rökning, kön eller huruvida man hade en astmadiagnos, säger Natalia Hernandez-Pacheco, forskare vid samma institution och studiens förstaförfattare.
Många gener bakom sänkt lungfunktion
Forskarna beräknade en så kallad polygenic risk score, PRS, för KOL som specifikt kunde förklara drygt sex procent av variationen i lungfunktionen. De betonar att det är den sammanlagda effekten av många gener som går att koppla till sänkt lungfunktion.
En begränsning är att studiedeltagarna är från Europa. Resultaten går därför inte självklart att applicera på andra grupper.
Ett nästa steg är att studera möjligheten att förebygga uppkomsten av KOL hos personer med ökad genetisk sårbarhet.
– Exempelvis vill vi undersöka om det går att genomföra mätningar av lungfunktionen hos barn exempelvis inom skolhälsovården på samma vis som man i dag mäter längd och vikt. Det är även viktigt att rikta förebyggande insatser inom lunghälsa mot de som löper ökad risk att drabbas av KOL framåt, säger Erik Melén.
Studien är ett samarbete mellan sexton centra inom nätverket Chronic Airway Disease Early Stratifiation, CADSET, under ledning av European Respiratory Society, ERS.
Studien finansieras av ERS, Europeiska forskningsrådet (ERC), Region Stockholm, Vetenskapsrådet samt Hjärt-Lungfonden. CADSET har stöd från Astra Zeneca UK, Chiesi Farmaceutici, GlaxoSmithCline, Meniari samt Sanofi Genzyme.
Publikation
”Exploring the genetics of airflow limitation in lung function across the lifespan – a polygenic risk score study”. Natalia Hernandez-Pacheco, Anna Kilanowski, Ashish Kumar, John A. Curtin, Núria Olvera, Sara Kress, Xander Bertels, Lies Lahousse, Laxmi Bhatta, Raquel Granell, Sergi Marí, Jose Ramon Bilbao, Yidan Sun, Casper-Emil Tingskov Pedersen, Tarik Karramass, Elisabeth Thiering, Christina Dardani, Simon Kebede Merid, Gang Wang, Jenny Hallberg, Sarah Koch, Judith Garcia-Aymerich, Ana Esplugues, Maties Torrent, Jesus Ibarluzea, Lesley Lowe, Angela Simpson, Ulrike Gehring, Roel C. H. Vermeulen, Graham Roberts, Anna Bergström, Judith M. Vonk, Janine F. Felix, Liesbeth Duijts, Klaus Bønnelykke, Nic Timpson, Guy Brusselle, Ben M. Brumpton, Arnulf Langhammer, Stephen Turner, John W. Holloway, Syed Hasan Arshad, Anhar Ullah, Adnan Custovic, Paul Cullinan, Clare S. Murray, Maarten van den Berge, Inger Kull, Tamara Schikowski, Jadwiga A. Wedzicha, Gerard Koppelman, Rosa Faner, Àlvar Agustí, Marie Standl, Erik Melén. eClinical Medicine, online 13 augusti, doi: 10.1016/j.eclinm.2024.102731