Barns BMI kan påverka deras framtida lungfunktion
Ett BMI hos barn som avviker från det normala – uppåt eller nedåt – kan nu kopplas till försämrad lungfunktion. Om BMI normaliseras innan barnen blir vuxna kan försämringen gå att motverka, visar forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten utgår från data insamlade inom Bamse-projektet och presenteras i tidskriften European Respiratory Journal.
Nedsatt lungfunktion under barndomen och att inte uppnå maximal lungkapacitet i vuxen ålder, drabbar en av tio personer. Det ökar risken för att drabbas av exempelvis hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom och diabetes. En riskfaktor för sämre lungfunktion är avvikande vikt och längd. Ofta mäts kroppsomfång med ”body mass index”, BMI, som tar hänsyn till vikt, men inte till kroppens sammansättning av muskler och fett.
I tidigare studier har forskare undersökt kopplingen mellan BMI och lungfunktion med varierande resultat. Nu visar svenska forskare att en koppling existerar, och att den omfattar BMI som avviker från det normala – vare sig det är uppåt eller nedåt.
– Vi har i den hittills största studien kunnat följa barn från födseln hela vägen tills de fyller 24 år, säger Gang Wang, forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.
Viktigt med åtgärder i skolåldern
Deltagarna kunde delas in i olika grupper med avseende på BMI – grupper som började skilja sig åt redan i tvåårsåldern. De med ett stadigt högt BMI, eller de som över tid ökade sitt BMI-värde, hade som vuxna nedsatt lungfunktion, jämfört med de med normalt BMI. Orsaken var främst begränsat luftflöde i luftvägarna, så kallad obstruktion.
– Intressant nog såg vi att i gruppen som inledningsvis hade högt BMI, men där BMI normaliserades i förpuberteten, var inte lungfunktionen försämrad i vuxen ålder. Det betonar vikten att försöka optimera barns tillväxt, både tidigt i livet men även senare i skolåldern och tonåren, säger Erik Melén, professor i pediatrik vid samma institution på Karolinska Institutet och läkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, som har lett studien.
Även ett stadigt lågt BMI kunde kopplas till sänkt lungfunktion, orsakad av otillräcklig lungtillväxt. Här normaliserades inte BMI under studiens gång.
– Tidigare har fokus legat på övervikt, men vi behöver även fånga upp barn med lågt BMI och sätta in nutritionsåtgärder, säger Gang Wang.
Omfattande BMI-data
Forskarna utgick från Bamse-projektet, där drygt 4 000 barn har följts från födseln och 24 år framåt. BMI har mätts vid upprepade tillfällen, som mest 14 gånger. I den aktuella studien ingår 3 200 deltagare med fyra BMI-mätpunkter eller fler.
Lungfunktionen mättes med hjälp av spirometri vid 8, 16 och 24 års ålder. Vid 24 år mättes även funktionen i de mindre luftvägarna via mängden utandat kväve. Då togs också urinprov, för att i samarbete med docent Craig Wheelock, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, kunna analysera vilka ämnen som brutits ner i kroppen via ämnesomsättningen.
Vill utreda molekylär koppling
I urinprov från deltagare med högt BMI uppmättes förhöjda halter av nedbrytningsprodukter från aminosyran histidin. Andra forskare har tidigare sett att patienter med sjukdomarna astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom även de har förhöjda halter.
– Här ser vi nu objektiva biomarkörer för våra samband, även om vi i dag inte vet exakt den molekylära kopplingen mellan högt BMI, histidin och störd lungutveckling, säger Erik Melén.
Studien finansieras av Europeiska forskningsrådet (ERC), Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Region Stockholm och China Postdoctoral Council. Medförfattaren Natalia Hernandez-Pacheco uppger att hon mottagit bidrag från European Academy of Allergy and Clinical Immunology (EAACI) och European Respiratory Society (ERS) samt arvode för en föreläsning från OMNI PREX S.L., allt utanför den aktuella studien.
Publikation
”Body mass index trajectories from birth to early adulthood and lung function development”, Gang Wang, Jenny Hallberg, Simon Kebede Merid, Ashish Kumar, Susanna Klevebro, Baninia Habchi, Romanas Chaleckis, Craig E. Wheelock, Natalia Hernandez-Pacheco, Sandra Ekström, Christer Janson, Inger Kull, Anna Bergström, Erik Melén, European Respiratory Journal, online 28 oktober 2024, doi: 10.1183/13993003.00298-2024.