Logopeden Anna Eva Hallin: ”Läsgapet drabbar de mest utsatta”

- Tyvärr verkar minskningen vara reell. Internationella undersökningar, som till exempel PISA* där man mäter läsförståelse, visar att den sjunker både i Sverige och de flesta andra OECD-länder. I den senaste PISA-undersökningen nådde 24 procent av eleverna i årskurs nio i Sverige inte upp till en grundläggande läsförståelse, säger Anna Eva Hallin, logoped och forskare inom ämnet språk-, läs- och skrivsvårigheter vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet.

En faktor som bidrar till den minskade läsförmågan är enligt henne de demografiska förändringar som Sverige har genomgått under de senaste decennierna. Med en ökad invandring har antalet elever som inte har svenska som modersmål ökat.

– De som drabbas värst är elever med lägre socioekonomisk status och med annat modersmål än svenska. Och pojkar presterar generellt sämre än flickor, säger Anna Eva Hallin.

Situationen ställer nya krav på skolsystemet.

– I bästa fall vill vi ju att skolan ska fungera kompenserande – att de elever som inte har så starka hemresurser ska få rätt hjälp för att utveckla sin språk- och läsförmåga i skolan. Men tyvärr tycks skillnaden mellan de som är bra på att läsa och de som är svaga ökat, det finns ett läsgap. Det är bekymrande, säger hon.

En annan avgörande faktor till sjunkande läsförmåga är helt enkelt att barn och ungdomar generellt ägnar allt mindre tid åt läsning. Det skulle delvis kunna förklaras av den ökade användningen av smartphones och sociala medier. Där erbjuds snabb och lättillgänglig underhållning som konkurrerar om ungas uppmärksamhet kring längre texter – oavsett om de hittas på telefonen eller andra ställen, menar Anna Eva Hallin. Enligt en studie från Högskolan Dalarna läste hälften av eleverna i årskurs 9 inte ens en sida sammanhängande text under en skoldag år 2017.

Mediemyndighetens rapport ”Ungar och medier” från 2023 visar visserligen att minskningen av läsandet bland landets 9-18-åringar verkar ha stannat av. Men det är ändå så få som 14 procent av 17-18-åringarna som uppger att de läser böcker eller tidningar varje dag.

Forskning visar att undervisning i ljudande läsning i så ung ålder som möjligt är ett första avgörande steg för en god läsutveckling, särskilt i så kallade alfabetiska språk som svenska, där bokstäver representerar talljuden i språket.

– Vi måste säkerställa att grundläggande kunskaper i att ljuda ord och avkoda text fungerar för alla elever redan de första åren på lågstadiet. Det är i förlängningen viktigt för all övrig inlärning i skolan, säger Anna Eva Hallin.

Tyvärr har lärarutbildningarna i Sverige inte betonat detta i tillräckligt stor utsträckning.

– Här behöver vi revidera läroplanerna och se till att den tidiga läsundervisningen alltid omfattar explicit och systematisk ljudningsmetod, och det verkar vara på gång. Genom hela skoltiden behövs sedan mycket schemalagd läsning, tillsammans och enskilt, arbete med läslust och läsuthållighet, och mycket gemensamt arbete med och samtal om både språk och längre texter – i skolans samtliga ämnen. Och vi behöver se till att alla lärare och lärarstudenter får med sig kunskap för att kunna göra detta på ett evidensbaserat sätt, säger hon.

Vill stötta lärare

Anna Eva Hallin är även engagerad i LegiLexi, en stiftelse med mål att alla barn ska lära sig att läsa. Den tillhandahåller bland annat ett gratis screeningverktyg som används av många lärare runt om i Sverige för att upptäcka elever som halkar efter i sin läsutveckling och för att få råd och stöd i hur de ska kunna lägga upp sin undervisning.

– En del av min forskning handlar om att utveckla det här verktyget vidare tillsammans med andra forskare och se till att testerna är riktigt bra, säger Anna Eva Hallin.

Hon ska också precis starta ett fyraårigt projekt som handlar om lärarfortbildning för att högstadielärare ska kunna stötta elever som kämpar med olika typer av läs- och språksvårigheter, till exempel språkstörning eller elever som har svenska som andraspråk.

– Vi ska vidareutveckla ett befintligt australiensiskt lärarfortbildningsprogram, ta det till Sverige och testa hur svenska lärare och elever upplever det samt mäta vilka effekter det har på till exempel inlärning men också delaktighet i klassrummet, säger Anna Eva Hallin.

Även bland vuxna verkar läsandet ha minskat något. Tillgången till inlästa böcker har ökat, och fler lyssnar till böcker idag än tidigare. Är det sämre än att läsa? En sammanställning av forskning om detta visade att läsning i egen takt är effektivare när det handlar om att förstå det som sägs ”mellan raderna”, eller koppla förståelse till tidigare kunskap.

– När man läser så har man ju texten framför sig och kan välja att stanna, tänka efter, gå tillbaka och läsa om. Att läsa med ögonen har alltså vissa fördelar. Men samtidigt är lyssning ett helt centralt hjälpmedel för de elever som har dyslexi och man kan absolut träna sig till att bli bättre på att lyssna till texter, säger Anna Eva Hallin.

Trots en del dystra siffror finns det hopp om läsförmågan, menar hon. Ungefär hälften av barn och ungdomar i alla åldersgrupper uppgav att de själva tycker att de läser för lite, enligt Mediemyndighetens rapport. Och lösningen finns inte bara i skolan, Anna Eva Hallins medskick till alla föräldrar är glasklart:

- Var läsande förebilder, läs för barnen, och med barnen. Varje dag, säger hon.

Anna Eva Hallin brinner för att sprida forskningsbaserad kunskap om språkstörning och läs- och skrivsvårigheter, bland annat via sin sajt språkforskning.se.

*PISA står för Programme for International Student Assessment och är en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap.