Ny Unicef-rapport av KI-forskare om hur klimatförändringar påverkar barns hälsa
Nu lanseras en rapport från Unicef skriven av två KI-forskare som beskriver klimatförändringarnas förödande konsekvenser för barns hälsa globalt. Rapporten sammanställer forskning från området och drygt 30 experter. Den identifierar de sex största klimatfarorna och visar att de utgör ett allvarligt hot mot barns hälsa och välbefinnande.
– Forskning kring hur klimatet påverkar människors hälsa utvecklas snabbt och vi lär oss mer för varje månad. När det kommer till hur klimatförändringarna påverkar barns hälsa specifikt har det kommit många nya studier, samtidigt har det saknats en övergripande konkret sammanställning vilket gör området svåröverskådligt, säger Daniel Helldén, forskare vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.
Daniel Helldén och Tobias Alfvén, forskare vid samma institution, har tillsammans med Unicef genomfört en litteraturöversikt och samlat lärdomar från över 30 experter inom hälsa och klimatförändringar. Resultaten presenteras i rapporten A Threat to Progress: Confronting the effects of climate change on child health and well-being.
Flera stora faror för barns hälsa
Trots stora framgångar under de senaste 30 åren med att minska barnadödligheten visar rapporten att klimatförändringar utgör ett allvarligt hot mot barns hälsa och välbefinnande.
Barn är mer sårbara än vuxna för miljöfaror på grund av fysiologiska, psykosociala och beteendemässiga faktorer. Bland annat nämns att barn har svårare att reglera kroppsvärme och sämre absorptionsförmåga än vuxna vilket framför allt är farligt under värmeböljor.
Rapporten identifierar sex stora faror som påverkar barns hälsa: extrem värme, torka, skogsbränder, översvämningar och stormar, luftföroreningar samt förändringar i ekosystemet.
Dessa faror kan leda till ogynnsamma utfall vid födseln, ökad risk för död hos nyfödda och spädbarn samt svårare förlopp hos infektionssjukdomar som malaria.
Klimatrelaterade faror förvärrar problem som brist på mat och vatten, infrastrukturskador, störningar i tjänster och fördrivning. Dessa faktorer, tillsammans med socioekonomisk status, kön, plats och befintliga hälsotillstånd, påverkar omfattningen av konsekvenserna för barnen.
Rekommendationer för åtgärder
Rapporten uppmanar till brådskande insatser för att minska utsläppen och möta Parisavtalets 1,5°C-gräns, skydda barn från klimatpåverkan och prioritera barns hälsa i klimatpolitiken.
Specifika åtgärder inkluderar att ge vårdgivare information, stärka klimatanpassad primärvård och säkerställa tillgång till näringsrik mat och rent vatten.
– Målet är att rapporten ska kunna vara underlag för forskare, beslutsfattare och organisationer inför och under klimatförhandlingarna i Azerbajdzjan under COP29, säger Daniel Helldén.