Höjda cigarettskatter kan förbättra barns överlevnad
Höjda skatter på cigaretter i låg- och medelinkomstländer kan bidra till att minska barnadödligheten, särskilt bland de fattigaste barnen. Det visar en ny studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Public Health.
Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar skatter på minst 75 procent av cigaretters detaljhandelsvärde, men många länder har betydligt lägre skatter än så.
– Om alla länder som ingick i studien hade höjt cigarettskatterna till den nivå som rekommenderas av WHO skulle potentiellt över 280 000 barnliv ha kunnat räddas under ett enda år. Dessutom skulle de socioekonomiska skillnaderna i barnadödlighet kunna jämnas ut, vilket är i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling, säger Márta Radó, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Hon har lett studien som undersökt hur olika cigarettskatter kan kopplas till dödligheten bland barn under fem år i olika inkomstgrupper i 94 låg- och medelinkomstländer.
Socioekonomiska skillnader
Studien utgår från offentligt tillgängliga data från WHO, Världsbanken och FN:s Inter-agency Group for Child Mortality Estimation (UN IGME) under åren 2008–2020.
Forskarna analyserade kopplingen mellan barnadödlighet och flera olika typer av cigarettskatter: punktskatt (en fast avgift per förpackning oavsett pris), värderelaterad skatt (en procentandel av produktens värde) eller andra skatter som importtullar och moms.
Beräkningarna visar att höjda cigarettskatter kan förbättra överlevnaden bland barn i alla socioekonomiska grupper, men också minska skillnaderna i överlevnad mellan de rikaste och fattigaste grupperna. Tydligast effekt sågs för punktskatter.
– Rökrelaterad sjuklighet och dödlighet bland barn är oproportionerligt hög i låg- och medelinkomstländer. Höjda skatter på cigaretter är en viktig policyåtgärd som kan förbättra barns hälsa globalt, särskilt i de mest utsatta grupperna, säger Olivia Bannon, forskare vid Karolinska Institutet och Linköpings universitet, som är studiens förstaförfattare.
Studera vilka hinder som finns
Studien kontrollerade för en rad variabler, men forskarna påpekar att beräkningarna för enskilda länder bör tolkas med viss försiktighet.
– Vi vill nu fortsätta studera hur andra tobaksförebyggande åtgärder, såsom rökfria lagar, kan påverka barnadödligheten. Det är också viktigt att studera vilka faktorer som förhindrar länder att höja cigarettskatterna, inklusive tobaksindustrins påverkan, och identifiera sätt att övervinna dessa hinder, avslutar Márta Radó.
Studien genomfördes i nära samarbete med Jasper Been, forskare vid Erasmus Medical Center, Nederländerna, samt forskare vid McGill University, Kanada, och Imperial College London, Storbritannien.
Forskningen finansierades av Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd), Riksbankens Jubileumsfond och EU:s Horizon 2020-program. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.
Publikation
“Cigarette taxation and socioeconomic inequalities in under-five mortality across 94 low- and middle-income countries”, Olivia S. Bannon, Jasper V. Been, Sam Harper, Anthony A. Laverty, Christopher Millett, Frank J. van Lenthe, Filippos T. Filippidis, Márta K. Radó, The Lancet Public Health, online 30 april 2025.