Nyfödda med hälsoproblem löper högre risk att dö ända upp i tonåren
Spädbarn som överlever allvarliga hälsoproblem de första veckorna av livet har högre risk att dö under barndomen och tonåren jämfört med barn som varit friska som nyfödda. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JAMA Pediatrics.
Studien omfattar över två miljoner barn födda i Sverige mellan 2002 och 2021. Cirka 49 000 (2,4 procent) av dem hade allvarliga hälsoproblem under nyföddhetsperioden i form av exempelvis andningsproblem, neurologiska besvär eller svåra infektioner, men överlevde de första fyra veckorna efter förlossningen. Med hjälp av nationella register kunde forskarna ta reda på hur många som dog senare i livet och vad dödsorsaken var.
De allra flesta överlever
Resultaten visar att 863 av barnen som hade svåra hälsoproblem som nyfödda dog senare i livet och att de löpte en nästan sex gånger högre risk att dö under barndomen och tonåren jämfört med barn utan sådana problem. Risken var störst under det första levnadsåret men förblev förhöjd även under de följande åren. De barn som haft neurologiska hälsoproblem hade störst risk att dö i förtid – nästan 18 gånger högre risk jämfört med friska barn.
– Vår studie visar att allvarliga hälsoproblem hos nyfödda kan påverka barnets överlevnadschanser under många år framåt. Därför är det viktigt att dessa barn följs upp under hela barndomen och tonårstiden och att deras familjer får ett långsiktigt stöd av hälso- och sjukvården, säger studiens försteförfattare Hillary Graham, doktorand vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och fortsätter:
– Samtidigt är det viktigt att framhålla att även om risken för död är flerfaldigt ökad, så överlever de allra flesta barn med allvarliga hälsoproblem i nyföddhetsperioden till vuxen ålder.
Fler flickor än pojkar dog
Bland barn med svåra hälsoproblem var det fler flickor än pojkar som dog. Det var även fler för tidigt födda barn som dog, men riskökningen kunde inte helt förklaras av för tidig födsel. Jämfört med friska, fullgångna barn hade fullgångna barn med svåra hälsoproblem en sjufaldigt ökad risk att dö. Vanliga dödsorsaker var infektioner, neurologiska eller metabola sjukdomar och andnings- eller cirkulationsstörningar.
Forskarna jämförde barnens risk att dö med syskon i samma familj för att kunna ta hänsyn till gemensamma faktorer, men riskökningen kvarstod. En begränsning är att de inte kunde studera dödsfall hos äldre tonåringar fullt ut eftersom bara en del av studiedeltagarna hade nått den åldern vid studiens slut. De undersökte inte heller tvillingar eller andra flerfödslar.
– Nästa steg i vår forskning är att utöka studierna om hur dessa tidiga hälsoproblem hos spädbarn kan påverka barns långsiktiga utveckling, särskilt bland barn med neurologiska besvär, säger Neda Razaz, docent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och den som lett forskningen.
Studien finansierades av Vetenskapsrådet och Region Stockholm (ALF-medel). Det finns inga rapporterade intressekonflikter.
Publikation
“Severe Neonatal Morbidity and All-Cause and Cause-Specific Mortality Through Infancy and Late Adolescence”, Hillary Graham, Kari Johansson, Martina Persson, Mikael Norman, Neda Razaz, JAMA Pediatrics, online 10 juni 2025, doi: 10.1001/jamapediatrics.2025.1873.