Stiftelsen Promobilia stödjer KI-projekt om bättre hälsa hos barn och unga med funktionshinder
En donation på 10 miljoner kronor från stiftelsen Promobilia möjliggör ett projekt där barn, ungdomar och vuxna med motoriska svårigheter i ökad utsträckning ska identifiera sig som fysiskt aktiva och inkluderade i idrott. Projektet leds av Ferdinand von Walden, forskare vid institutionen för kvinnor och barns hälsa med Jessica Norrbom, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.
– Målet är att barn, ungdomar och vuxna med motoriska svårigheter i ökad utsträckning ska identifiera sig som fysiskt aktiva individer och se rörelse som en naturlig del av livet. Vi är otroligt glada över att stiftelsen Promobilia vill satsa på projektet som inte bara bidrar till en bättre hälsa rent fysiskt utan också verkar för en mer inkluderande vardag för de som lever med funktionsnedsättning, säger Ferdinand von Walden, ST-läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och forskare på institutionen för kvinnor och barns hälsa, Karolinska Institutet. Han fortsätter:
– Vår förhoppning är att arbetet ska få ett stort genomslag då det i grunden är generaliserbart och med sitt upplägg har potential att nå ut till barn, ungdomar ochvuxna med olika funktionsnedsättningar runt om i landet, säger han.
Uthållighetsträning med Frame Runner
Projektet genomförs i tre delprojekt där man i första projektet ska uppskatta konditionsförmågan med hjälp av en trehjulig springcykel som kallas Frame Runner.
Studien kommer att inkludera 30 deltagare och forskarna vill undersöka effekten av 12 veckors uthållighetsträning med Frame Runners hos personer med cerebral pares (cp). Fysisk kondition, andningsfunktion, hjärtfunktion, ämnesomsättning och mental hälsa mäts med validerade metoder före och efter träningsperioden.
Frame running är för övrigt en populär parasport, och de trehjuliga springcyklarna finns för både barn och vuxna.
Full fart med lek och bus
Den andra delstudien kallad ”Full fart framåt - ökad rörelse hos förskolebarn”, innehåller ett gruppträningsprogram för barn 2–5 år som bygger på förflyttning och gångträning beroende på barnens förutsättningar.
Även här är planen att springcykeln ska ingå som en del i träningsprogrammet. Förflyttning kommer ske i samband med lek och bus med andra barn.
– Genom våra studier hoppas vi med relativt enkla medel kunna visa en stor grupp barn, ungdomar och unga vuxna med motoriska funktionsnedsättningar att de kan öka såväl sin fysiska aktivitetsnivå som sin delaktighet i föreningslivet. Förhoppningen är att fler ska få uppleva rörelseglädje och ta del av de positiva systemiska effekterna av fysisk aktivitet, säger Jessica Norrbom, forskare på institutionen för fysiologi och farmakologi, KI.
Den tredje delstudien i forskningsprogrammet genomförs i samverkan med lokala idrottsföreningar för att introducera barn och unga individer till anpassad fysisk aktivitet som en del av vardagen.
Träning med lokala idrottsföreningar
Under 24 veckor tränar deltagarna med lokala idrottsföreningar och genomför avslutande tester för att undersöka hur många som fortsätter träna och om effekter kvarstår.
– Att främja rörelse, delaktighet och bättre hälsa hos barn och unga med funktionsnedsättning ligger helt i linje med stiftelsen Promobilias ändamål. Vi är glada över att kunna stödja ett projekt som kombinerar vetenskaplig höjd med praktisk tillämpning – och som dessutom har potential att göra skillnad i många människors liv, säger Patrik Malmunger, vd, stiftelsen Promobilia.
Om cerebral pares och fysisk kondition
Cerebral pares (cp) beror på en skada som drabbar den utvecklande hjärnan före två års ålder och är den vanligaste orsaken till motorisk funktionsnedsättning hos barn. Incidensen i västvärlden har uppskattats till två promille, vilket innebär att cirka 1 200 barn bara i Storstockholmsområdet har cp.
Det är väl känt att individer med cp är mer stillasittande jämfört med typiskt utvecklade individer vilket medför en ökad risk för kroniska sjukdomar senare i livet. Fysisk aktivitet har systemiska effekter och att vara fysiskt aktiv är ett effektivt sätt att förbättra bland annat metabol hälsa.
En nedsatt fysisk arbetsförmåga, vanligtvis kallat fysisk kondition, är en tydlig markör för sjuklighet och tidig död. I dagsläget finns det inget sätt att mäta kondition hos personer med cp som inte kan springa eller cykla. Kunskapen kring de metabola effekterna av regelbunden fysisk aktivitet hos individer med cp är också den mycket begränsad.