Nyhetsarkiv

Den 3 juni anordnades för första gången en avslutningsceremoni för specialistsjuksköterskorna, varav de flesta tog sin efterlängtade examen nu till sommaren. Det blev en mycket välbesökt ceremoni med många nya specialistsjuksköterskor samt anhöriga och vänner.

Med metoden Mendelsk randomisering har forskare vid Karolinska Institutet visat att det finns ett orsakssamband mellan högt BMI och flera hjärtkärlsjukdomar, särskilt om mängden kroppsfett är hög. Högst riskökning observerades för så kallad aortaklafförträngning. Studien publiceras i tidskriften European Heart Journal.

Antikroppar som finns i leden redan innan ledgångsreumatism bryter ut, kan orsaka smärta även i frånvaro av ledinflammation. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publiceras i Journal of Experimental Medicine. Forskarna tror att fyndet kan vara en generell mekanism vid autoimmunitet och att resultaten kan ligga till grund för nya sätt att minska icke-inflammationskopplad smärta vid både ledgångsreumatism och andra autoimmuna sjukdomar.

Journalistiska nyhetstexter om medicinsk forskning påverkas av kvaliteten i pressmeddelanden från universitet, men båda källorna utelämnar ofta viktig information om den bakomliggande forskningsstudien. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i tidskriften PLOS ONE.

The Svedbergpriset 2019 tilldelas Magda Bienko för sina studier om hur vårt DNA är organiserat i cellkärnan och hur detta påverkar uttrycket av gener i olika celltyper i vår kropp.

Dr Kostas Stamatopoulos har anställts som gästprofessor vid gruppen Klinisk genetik, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet från och med den 1 juni 2019.

Birgitta Henriques Normark, Rickard Sandberg och Sten Eirik Jacobsen har valts in som medlemmar i organisationen EMBO.

Varken givarens kön eller tidigare graviditet verkar påverka dödligheten hos patienterna som tar emot blodet, enligt en omfattande observationsstudie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Resultaten, som publiceras i tidskriften JAMA, tyder på att dagens rutiner för transfusion av röda blodkroppar är säkra och inte behöver ändras.

KI-forskaren Åsa Wheelock, docent i experimentell lungmedicin, tilldelas anslag på 15 miljoner kronor för molekylär forskning om KOL.

Händelseminnet, det episodiska minnet, är något bättre hos kvinnor jämfört med hos män, visar forskare vid Karolinska Institutet i en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Psychological Bulletin. Men resultatet varierar beroende på vad som ska kommas ihåg.

Personer med oupptäckta glukosstörningar löper ökad risk för både hjärtinfarkt och svår tandlossning. Det visar en studie som publiceras i tidskriften Diabetes Care av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten visar på behovet av ökat samarbete mellan tand- och sjukvård och möjligen av screening för diabetes på tandläkarmottagningar, anser forskarna.

Petter Brodin vid Karolinska Institutet är en av åtta forskare som i hård konkurrens valts till ny ledamot i Sveriges unga akademi.

Stamceller förbereder sig för alternativa utvecklingsvägar och gör flera vägval under livsresan till mer specialiserade celltyper, visar en studie av forskare från bland annat Karolinska Institutet som publiceras i Science. Studien kan hjälpa till att förklara hur celler ibland väljer fel väg och orsakar cancer.

Christina Dalman och Kyriaki Kosidou från forskargruppen Epidemiology of Psychiatric Conditions, Substance use and Social Environment (EPiCSS) har i ett nära samarbete med forskare från Manchester University undersökt hur många barn och unga som levt med en mamma med psykisk ohälsa i Storbritannien under åren 2005-2017.

Theo Bodin, enheten för arbetsmedicin erhåller 8 500 000 kr av FORTE för projektet ”Effekter av atypiska anställningsformer på hälsa, arbete och familjer - lösningar för framtiden i Sverige”. Projektstödet är treårigt med möjlighet till förlängning i ytterligare tre år.

Professor Anna Wedell, vid gruppen Medfödda endokrina och metabola sjukdomar, har som representant för Kungliga Vetenskapsakademien blivit invald i en ny internationell kommission ”International Commission on the Clinical Use of Human Germline Genome Editing”.

Gunilla Lööf, som arbetat som anestesisjuksköterska i 25 år på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna, disputerade den 17 maj. Hennes doktorsavhandling handlar om webbaserad förberedelse av barn inför narkos och operation. Lööf planerar nu att skapa en ny webbplats ­utifrån det hon har lärt sig.

Caroline Nymark, anknuten forskare vid sektionen för omvårdnad, har i en studie upptäckt att människor som drabbas av hjärtinfarkt ofta blir handlingsförlamade, vilket innebär att de inte söker hjälp så snabbt som de borde. En artikel av studien har publicerats i "European Journal of Cardiovascular Nursing" och hon har intervjuats i Vetenskapsradion.

Patienter med en nära släkting som haft en hjärtinfarkt, har över 60 % högre risk att själva vara drabbade när de söker på akuten för bröstsmärta. Det sambandet har forskare vid Karolinska Institutet kunnat påvisa genom att kombinera data på ett helt nytt sätt. Resultaten publiceras i tidskriften European Heart Journal: Acute Cardiovascular Care.

Personer som insjuknar i inflammatorisk tarmsjukdom (ulcerös kolit eller Crohns sjukdom) i vuxen ålder löper en ökad risk att dö i förtid, men sett över tid har dödligheten minskat. Det visar en svensk studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Gut. Nu behövs mer kunskap om vilka av de nyare behandlingarna som har störst skyddande effekt, menar forskarna bakom studien.

Stamceller omges och skyddas av den så kallade stamcellsnischen i vävnaden. Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt stamcellsnischen i benmärgen hos möss och undersökt hur den förändras vid uppkomsten av leukemi. Resultaten publiceras i tidskriften Cell. Studien, som visar att mikromiljön i benmärgen är mer komplex än väntat, bidrar med kunskap för framtida behandling av sjukdomen.

Nya resultat från ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitet och Karolinska institutet visar att proteiner i biologiska vätskor fäster till och på olika sätt påverkar effekterna av vanliga virus, såsom Respiratoriskt syncytievirus (RSV) och Herpes simplex virus typ I (HSV-I). Dessa resultat indikerar en möjlighet att manipulera effekten av olika virus genom att rikta in sig på de proteiner som fäster på viruset yta, vilket kan leda till nya möjligheter för behandling.

Ny forskning från Stockholms universitet och Karolinska Institutet med flera visar att virus samspelar med biologiska vätskor hos sina värdar vilket leder till en beläggning av protein på virusets yta. Proteinskiktet gör viruset mer smittsamt och kan underlätta bildningen av amyloida plack, som är typiska för neurodegenerativa sjukdomar som alzheimer. Studien publiceras i Nature Communications.

De bindande gränsvärden för arbetsmiljön som införts av EU är i många fall alltför höga. Det anser Gunnar Johanson, senior professor vid IMM, och Håkan Tinnerberg, yrkeshygieniker vid Göteborgs universitet, i en ledare i senaste numret av Scandinavian Journal of Work, Environment & Health.

Gunilla Kjellberg vid gruppen Thoraxanestesi och intensivvård försvarar sin avhandling "Coagulation during and after cardiopulmonary bypass with focus on heparin, protamine, aprotinin and platelet function" den 3 juni 2019. Huvudhandledare är Jan van der Linden.

Kursen klinisk medicin inriktning kirurgi Solna, termin 7 på läkarprogrammet, hade avslutning den 22 maj och pris till bästa lärare och student delades bland annat ut.

Svenska Demensregistret, SveDem, som leds av professor Maria Eriksdotter, sektionen för klinisk geriatrik, NVS, har beviljats 2,5 miljoner SEK av regeringen för att stärka kvaliteten i omsorgen om personer med demenssjukdom.

Anti-tobaksdagen (World No Tobacco Day) infaller i år den 31 maj. Vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) bedrivs omfattande forskning kring tobak, och dess samband med ohälsa.

Under det senaste året har forskare vid institutionen varit involverade i mer än ett 40-tal studier som rör tobak.

Ett samarbete inom nätverksmedicin mellan KI och Brigham and Women’s Hospital/Harvard Medical School högtidlighölls i Stockholm under onsdagen med ett stjärnspäckat forskarsymposium.

Dr. Janet L. Denlinger har beslutat att donera två miljoner USD (omkring 20 miljoner kronor) till KI för att genom olika aktiviteter synliggöra värdet av innovation och entreprenörskap inom det medicinska området. Detta till minne av hennes avlidne make Dr. Endre A. Balazs, som var en stor innovatör och entreprenör, och som genom forskning och vänskap med Georg och Eva Klein, vid den dåvarande institutionen för tumörbiologi, haft en anknytning till KI.

Forskare vid Karolinska Institutet har hittat markörer som i ett blodprov kan förutsäga vilka patienter som har nytta av läkemedel mot spridd prostatacancer. Resultaten publiceras i tidskriften JAMA Oncology. Forskarna hoppas att fyndet kan leda till ett test som bidrar till en mer individanpassad behandling av sjukdomen.

Forskare vid Karolinska institutet har utvecklat en stamcellsbaserad modell för att studera nervcellers motståndskraft och sårbarhet vid nervsjukdomen ALS. Resultaten publiceras i tidskriften Stem Cell Reports och kan bidra till att identifiera nya genetiska mål för behandling som skyddar känsliga nervceller.

Vi gratulerar Magnus Dalén vid gruppen Thoraxkirurgi som får Karolinapriset 2019 för "Föredömlig klinisk forskningsinsats"!

Analys av fritt cirkulerande DNA i blodet från patienter som opererats för tarmcancer kan påvisa återkomst och spridning av sjukdomen tidigare än dagens metoder. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Johns Hopkins University School of Medicine som publiceras i tidskriften JAMA Oncology.

Barncancerfondens senaste utlysning ger tjugofem forskare med anknytning till Karolinska Institutet medel för att helt eller delvis finansiera sina forskartjänster. Bland anslagen finns en sexårig forskartjänst och flertalet postdoktortjänster.

Den 20 maj invigdes KI:s forskningsmiljö ANA Futura i Flemingsberg. Det ombyggda huset rymmer medarbetare från fyra institutioner med delad infrastruktur och samverkan för translationell forskning och utbildning. Möt professor Mats Trulsson, prefekt för instutionen för odontologi och ordförande i styrgruppen för ANA Futura i en film från invigningsdagen.

Idag gör Katarina Bjelke sin första arbetsdag på Karolinska Institutet som universitetsdirektör. Hon är utbildad och disputerad från KI och har även innehavt olika chefspositioner på KI.
– Jag tycker att Karolinska Institutet är ett för Sverige väldigt viktigt universitet. Det ska bli jätteroligt att börja arbeta här igen, säger Katarina Bjelke.

Den 7 maj 2019 invigdes ett nytt konferensrum uppkallat efter Kerstin Hall på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

Johan Erlandsson vid gruppen Kolorektal kirurgi försvarar sin avhandling "Preoperative radiotherapy in rectal cancer : aspects on fractionation and timing of surgery" den 24 maj 2019. Huvudhandledare är Anna Martling.

Personer som injicerar droger och är kvinnor, hemlösa eller använder amfetamin delar oftare sprutor med varandra – och har ökad risk att infekteras med leversjukdomen hepatit C. Men tidig kontakt med ett sprututbytesprogram kan ha skyddande effekt. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

Forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet har i samarbete med brittiska forskare studerat kopplingen mellan våra gener och valet att skaffa hund. Studien som omfattar drygt 35 000 tvillingpar från Svenska Tvillingregistret visar att generna verkar stå för mer än halva förklaringen till att en del blir hundägare och andra inte. Resultaten publiceras i tidskriften Scientific Reports.

Professor Christina Opava, sektionen för fysioterapi, har av World Confederation for Physical Therapy (WCPT) tilldelats 2019 års ‘Leadership in Rehabilitation Award’.

Professor Miia Kivipelto och hennes forskargrupp – the Nordic Brain Network – bidrog på ett betydande sätt i processen med att utveckla och definiera riktlinjerna, baserat på deras expertis och erfarenhet inom forskningsfältet kring risk och skyddande faktorer för demens och Alzheimers sjukdom.

Hallå där Kuan-Yu Pan, doktorand vid sektionen för Aging Research Center. Du ska disputera den 5 juni med din avhandling ”Impact of psychosocial working conditions on health in older age”, vad handlar den om?

Hallå där Martha Gustavsson, doktorand vid sektionen för arbetsterapi. Du ska disputera den 29 maj med din avhandling ”Participation in everyday life after stroke: Development and evaluation of F@ce – a team-based, person-centred rehabilitation intervention supported by Information and Communication Technology”, vad handlar den om?

För snart ett år sedan inrättades orofacial medicin som specialitet inom tandvården. Specialiteten är efterfrågad av många, men vad innebär den egentligen? Vi träffar KI:s första specialist på området och reder ut begreppet.

Folkhälsomyndigheten har gett Karolinska institutet och MMC i uppdrag att utvärdera en elevhälsobaserad första linje-modell.

När typ 1-diabetes diagnostiseras är ofta de flesta insulinproducerande betacellerna redan förstörda. Med en egenutvecklad transplantationsteknik har forskare vid Karolinska Institutet och University of Miami Miller School of Medicine kunnat upptäcka tidiga tecken på sjukdomen hos möss och på så vis sätta in tidig behandling för att rädda betacellerna. Studien publiceras i Diabetologia, det Europeiska Diabetessällskapets (EASD) vetenskapliga tidskrift.

Ungefär var tionde patient med hepatit B drabbas även av deltahepatit, HDV, som är en av de allvarligaste leversjukdomarna. Nu har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med tyska kollegor beskrivit hur delar av immunförsvaret påverkas vid kronisk HDV-sjukdom. Studien är publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Hepatology.

Strålbehandling mot cancer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom långt senare i livet eftersom strålningen ger en kronisk inflammation i de bestrålade blodkärlen. I en ny studie publicerad i European Heart Journal visar forskare vid Karolinska Institutet att inflammationen kan behandlas med så kallade IL-1-hämmare.